Nyhetsbrev nr 3, 2002 Innehåll |
||
|
||
1. Föreningen
är nu på 'nätet'! Lördagen den 31 augusti 2002 blev en minnesdag i föreningens historia. Denna dag hade föreningens hemsida premiär på internet. På föreningens hemsida hittar du upplysningar om föreningen och dess arrangemang, om Skånes industrimiljöer och om aktuella projekt. Du kan bl.a. ladda ner föreningens informationsblad, stadgar, nyhetsbrev, konferensprogram m m som pdf-filer. För att kunna läsa pdf-filerna behöver du ladda ner programmet Adobe Acrobat Reader. Programmet är gratis och kan hämtas på http://www.adobe.com. På hemsidan hoppas vi dessutom att kunna presentera insändare från föreningens medlemmar och intressanta studentuppsatser eller studentprojekt inom föreningens ämnes- område. Hemsidan kommer att byggas upp i takt med att material kommer in! |
||
Tillbaka | ||
2.
Kockumskranen under nedmontering. Den 29 juli började nedmonteringen av Kockumskranen som av Riksantikvarieämbetet klassats som ett av de tio viktigaste indu- striminnena i Sverige. Nu blir det långt att resa för den indu- strihistoriskt intresserade publiken för att få se detta intressanta industriminne och landmärke. Inom de närmaste veckorna börjar kranen sin långa resa till Ulsan i Sydkorea. |
||
Kockumsområdet. Foto Ebbe Hædersdal 2002-07-29. |
||
1998 väcktes
fråga om byggnadsminnesförklaring av Kranen. 1999
genomfördes en utredning om dess kulturhistoriska värde
av Malmö Kulturmiljö. Enligt våra upplysningar har länsantikvarien
fort- farande inte tagit ställning i frågan. Och medan beslutet om en eventuell byggnadsminnesförklaring drar ut på tiden pågår nedmonteringen för fullt! Kranen var på sin tid världens största bockkran. Den hade en lyftkapacitet på 1500 ton, en totalvikt på 7200 ton, en högsta höjd på 140 m och en lyfthöjd på 105 m. Spårvidden var på 174 m och spårlängden på 710 m. Genom spårvidden och spårlängden täckte kranen in en yta på 10,5 hektar. Inom denna ytas ram rymdes byggdockan, monteringshallen samt närliggande områden för sektionssamling. Kranspåren var dragna så långt utanför dockporten att lyft kunde ske direkt från fartyg och pråmar. Hela härligheten som kostade 125 miljoner kr konstruerades och levererades av de tyska företagen PHB och Jucho. |
||
Kockumskranen. Foto Ebbe Hædersdal 2002-07-30. |
||
Kranen beställdes
från de tyska tillverkarna i början av 1972. Kort därefter
startade anläggningsarbetena på Kockums och i november
påbörjades tillverkningen av balken på Burmeister
& Wain i Köpenhamn. Kranbalken är 185 meter lång,
14,5 meter hög, 11,5 meter bred och väger 4200 ton.
Bokstäverna i namnet Kockums på balken är 6,7 meter höga. I balken rymdes bland annat maskinerier, motorer och lintrummor. Den tillhörande wireutrustningen var 12 km lång och vägde 110 ton. I balken fanns också delar av den omfattande elektriska utrustningen, som hade en sammanlagt effekt på 3200 kW. Kockumskranen stod klar under våren 1974. (Källa: broschyr från Kockums: Världens största bockkran). Föreningen Industrihistoria i Skåne hyllar inom kort Kockumskranen med ett bildreportage här på hemsidan |
||
Tillbaka | ||
3. Ifrågasatt
förslag till byggnadsminnesförklaring av Solidars f d
bageri. Fråga om byggnadsminnesförklaring av Solidars f d bageri väcktes den 2 april på initiativ från en privatperson. Den 20 augusti med- delade länsstyrelsen sitt beslut i ärendet. Det beslutades att inte byggnadsminnesförklara bageriet. Som skäl för sitt beslut angav länsstyrelsen att Solidars f d bageri i kvarteret Oket har ett kulturhistoriskt och socialhistoriskt värde men att man inte ansåg det meningsfullt att byggnadsminnesförklara bebyggelse där stora delar av anläggningen har rivits. Beslutet antyder att frågan om byggnadsminnesförklaring hade varit aktuell ifall denna väckts på en tidigare tidpunkt. Man kan därför undra varför länsstyrelsen inte själv agerade medan tid var. |
||
Tillbyggnad
till Solidars bageri, ritad av Ossian Lindqvist. Foto Ebbe Hædersdal mars 2002. |
||
Av redogörelsen
för ärendet framgår vidare att någon ny
detaljplan för kvarteret ännu inte var fastställd. En
detaljplan bör ju ta hänsyn även till de
kulturhistoriska värdena. I synnerhet som kvarteret
enligt Malmös översiktsplan ligger inom "område
av riksintresse för kulturmiljövård". Rivningen av bageriet leder till två frågor av pricipiell betydelse: 1) Varför uppsköts inte rivningen tills frågan om byggnadsminnesförklaring var avgjord? 2) Hur kan det komma sig att man kan påbörja en rivning innan en ny detaljplan för området utarbetats? Är detta verkligen ett rimligt tillvägagångssätt? |
||
Bageritomten. Foto Ebbe Hædersdal 2002-09-01. | ||
Andra regioner
har satsat stort på sina historiska industrimiljöer och
väckt berättigad positiv uppmärksamhet. Skåne har
under de senaste åren förlorat en alltför stor del av
sina industrihistoriskt intressanta byggnader. Många
historiskt värdefulla industrimiljöer är numera rivna.
Det rör sig ofta om byggnader av mycket hög teknisk och
estetisk kvalitet, med stora återanvändningsmöjligheter.
I dessa år talas det mycket om samhällets omvandling
mot ökad resurshushållning och minskad miljöbelastning
och om hur vi behöver skapa en attraktivare
stadsmiljö. Kanske vi i ljuset av detta borde tänka
efter en extra gång innan vi river
identitetsskapande historiska miljöer som med nya
funktioner kunde slå en brygga mellan det förflutna som
skapade vårt välstånd och framtidens samhälle.
Föreningen Industrihistoria i Skåne har ambitionen att på sikt bli en regiontäckande förening och en mötesplats för människor med olika infallsvinklar och bakgrund. Vi vill sprida information, stimulera debatt, forskning och opinionsbildning. Redan nu finns bland föreningens medlemmar en omfattande expertis inom ämnen som industrihistoria, byggnadsvård, arkivkunskap, arbetarhistoria etc. Eftersom föreningen inom sig rymmer såväl experter som den industrihistoriskt intresserade allmänheten arbetar vi för att den skall få möjlighet att fungera som remissinstans i industriminnesfrågor i Skåne. |
||
Tillbaka | ||
4. Föredraget
"Bonnasmedjan och Brysselspetsarna" tisdagen
den 24 september kl 19. Föreningens medlemmar hälsas
hjärtligt välkomna till föreningens första
arrangemang under hösten - ett föredrag av Arne
Högberg, som även har skrivit den spännande
boken med samma titel (Corona förlag). Föredraget utgör en spännande dokumentär om hur människor möts, förenas, bygger upp och utvecklar ett ovanligt starkt företag. Presentationen är främst en hyllning till de generationer av människor som genom sitt arbete överlämnat väsentliga värden till oss efterlevande. Hundraåriga foton på verkstadsanställda kompletteras med berättelser från deras liv och det omgivande samhällets situation och förändring. |
||
Under 20- och 30-talet tillverkade Åkermans olika slag av vägmaskiner. | ||
Dramat spelas
upp i grävmaskinsföretaget Åkermans, "Bonnasmedjan
i Eslöv", som blir berömd för sin introduktion av
vinstandelssystemet i Sverige, sin lönsamhet och sin
anställningstrygghet. Bland de som imponeras av företagets
utveckling finns Wallenbergs Investor och P G
Gyllenhammars Volvo. Men just
när det marknadsledande och expanderande företaget
skall fylla hundra, slår ödet till och allt förändras.
En ny ägare träder in. Kompetensen outsourcas. Lyckan
tar slut. Lönsamhet och anställningstrygghet för två
tusen anställda förvandlas snabbt till förlust och
nerläggning. Den sista mars 2000 släcks ljuset och stängs
dörren för sista gången i det förr så ärorika och
stolta grävmaskinsföretaget. Men minnet, förebilderna
och idéerna lever vidare och utmanar oss att utveckla en
etik och kompetens som ger oss stabila och sunda företag,
som kan ge sitt bidrag till människornas drömmar om en
bättre värld. Föredraget äger rum tisdagen den 24 september kl 19.00 på Malmö Högskola, Gäddan 7, Citadellsvägen 9. Det gula huset tv nr 6 på kartan. |
||
Tillbaka | ||
5. IHS
konferensen 25-26 oktober 2002. Programmet för föreningens årliga konferens är nu klart och bifogas som en särskild bilaga. Konferensen anordnas i år tillsammans med Malmö Högskola och Malmö Stadsarkiv fredagen och lördagen den 25-26 oktober. Föreningens medlemmar är hjärtligt välkomna att delta i konferensen såväl fredag som lördag. Fredagen den 25 oktober ligger tyngdpunkten på forskning och idéutbyte. Vi kommer att hålla till i Malmö högskolas lokaler mitt i det industrihistoriskt intressanta Kockumsområdet, inte långt ifrån Malmö Centralstation. Medlemmar som betalat årsgiften har gratis tillträde till konferensen exkl. lunch. Vill man delta i lunchen fredag kan den beställas hos föreningens ordförande (se nedan). Priset blir ca 70 kr per person. På kvällen (ca. kl 18.00) bjuder föreningen och Malmö Högskola konferensdeltagarna på fyllda baguetter och dryck samt filmförevisning. Lördagens arrangemang är öppet för allmänheten. Alla intresserade kan ta del av föredrag, workshops och rundvandringar den 26 oktober. Lokal: Malmö Stadsarkiv som också ligger i området Västra Hamnen. Deltagarna i lördagens arrangemang får själva ordna lunchen. |
||
Stadsarkivet. Foto Ebbe Hædersdal 2002-07-29. | ||
För
planeringens skull behöver vi få veta i vilka delar av
konferensen man tänker delta. Deltagarantalet fredag är
begränsat till max 100 personer på grund av lokalernas
storlek. Därför behöver även föreningsmedlemmar
anmäla sitt deltagande. Föreningens medlemmar kan anmäla
sig genom att kontakta ordföranden. Meddela om Ni tänker
delta i 1) fredagens program, 2) inkl/exkl lunch, och 3)
inkl/exkl kvällsarrangemang. OBS! Deltagarantalet lördag är begränsat till max. 80 personer på grund av lokalernas storlek. Denna del av konferensen är öppen för allmänheten men kräver inträdesbiljett, som är gratis för alla. Här gäller "först till kvarn-principen". Inträdesbiljett kan beställas hos ordföranden. Vi rekommenderar att Ni beställer inträdesbiljetter i god tid. OBS! Skicka beställningarna till Ebbe.Haedersdal@pp.sbbs.se eller med post till Ebbe Haedersdal, Bangatan 5 a, 214 26 Malmö (namn, adress och telefonnummer). |
||
Tillbaka | ||
6.
Rapport från konferensen "Företagens kulturarv
lönsamt i längden". Föreningens vice ordförande Gunnar Ahlström deltog i konferensen som ägde rum i Stockholm den 26 augusti. Här följer Gunnars rapport: Utredningar om
industriarvets "framtid" duggar nu tätt. För
några veckor sedan presenterade Delegationen för
industrisamhällets kulturarv sin slutrapport för
kulturdepartementet och Marita Ulvskog. Rapporten (SOU
2002:67) som bl a innehåller en utredning om den
framtida organisationen för att bevara detta kulturarv
kan laddas ner som 2 pdf-filer från kulturdepartementets
hemsida: http://kultur.regeringen.se/. Som
en av statens offentliga utredningar kommer rapporten också
snart att kunna läsas på biblioteket. Resultatet
redovisas som "att den allmänna uppfattningen hos företagen
är att den historiska dimensionen stärker deras ställning
på olika sätt. Företagen gör många insatser för
sitt kulturarv, både kontinuerliga och tillfälliga. Företagens
insatser för kulturarvet ökar. Motiven är främst att
man vill vara en god samhällsmedborgare, att man vill
bygga ett varumärke. Lokalsamhället med framför allt
de anställda och ortens befolkning, uppfattas som de
viktigaste målgrupperna för insatserna." Rapporten är
en av flera som successivt kommer att presenteras av
Riksantikvarieämbetet och som förhoppningsvis kommer
att underlätta och förbereda vårt framtida arbete med
Industrihistoria i vårt fall i Skåne. |
||
Tillbaka | ||
7.
Medlemsavgiften. Medlemsavgiften för enskilda medlemmar är 150:- kr, för institutioner och företag 500:- kr. Vi saknar fortfarande en del inbetalningar. Vi ber därför alla som ännu inte betalt medlemsavgiften snarast möjligt göra detta på vårt postgirokonto: 35 32 42 - 1 Föreningen Industrihistoria i Skåne. IHS
nyhetsbrev nr 3, 2002 |
||
Hem |
Senast uppdaterad 071205 | Mejl till föreningen: industrihistoria@gmail.com |