Hem Om Föreningen Bli medlem Har varit Nyhetsbrev Tips Bilder Debatt Länkar

Föreningsaktiviteter som har varit: 2004

2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002

2004-10-20
Till hjälp för livet i 90 år.

Sedan 2003 ingår Leo i världens största läkemedelsföretag, Pfizer, som har 120.000 anställda i 150 länder. Här i Helsingborg arbetar idag ca 1.000 personer, främst med Nicorette.
Fram till 1914 var det förbjudet för andra än apotek att tillverka läkemedel i Sverige. Men genom apo­teks­varu­stadgan som trädde i kraft det året, öppnades möjligheten för en industriell tillverkning av läkemedel.

I den nya industrigrenen kom Helsingborg att spela en viktig roll. Av de fem företag som bildades, när grunden till den svenska läkemedelsindustrin lades under 1900-talets två första decennier, kom tre att ha sina rötter i Helsingborg. Det var Leo, Ferrosan och Hässle. I Stockholm var det Pharmacia och i Södertälje Astra.

Aktiebolaget Leo bildades i Helsingborg 1914 av det danska företaget Løvens kemiske Fabrik. Apo­tekare Johan Zickerman på apoteket Björnen vid S:t Jörgens plats blev chef för verksamheten. Han fick också ansvaret för Leos dotterbolag Ferrosan, som 1920 övertogs av Malmö Kaffekompani och flyttade till Malmö.

Från apoteket Björnen vid S:t Jörgens Plats, där Leo startade 1914, flyttades produktionen 1920 till denna fabriksbyggnad i stadsdelen Stattena.

Under åren har Leo introducerat en imponerande rad produkter på marknaden. Efter laxermedlet Leo­piller, som var den första produkten, som till­verkades i Leos fabriksbyggnad från 1920, följde bl a insulinet.

Sen kom Albyl, som under många år var Leos flagg­skepp och som blev synonymt med huvud­värkstablett. Under 30-talet inleddes forskning inom hormonområdet, som ledde fram till bl a Estra­durin och Estracyt för behandling av pro­sta­tacancer.
På 50-talet lanserades Hibernal mot schizo­freni och Tymelyt mot depressioner. Till de mest kända Leo-preparaten hör vidare Calciopen, Vitatonin och Treo, en framgångsrik fortsättning till Albylen.

1967 hände något extraordinärt. Då föddes idén om ett nytt medicinskt preparat, som genom tillförsel av nikotin i annan form än tobak skulle kunna bekämpa rökbegäret.

Efter en långdragen utvecklingsprocess kunde Leo 1978 lansera rökavvänjnings­medlet Nicorette. Det blev en formidabel succé. Idag är Nicorette ett av världens största receptfria läkemedel.

Fram till 1983 ägdes Leo av danska intressenter. Då övertog det Volvo-dominerade företaget Wil­helm Sonesson AB alla aktier i Leo.

Tre år senare integrerades Leo i Pharmacia, som år 2003 gick upp i Pfizer, som idag med 120.000 anställda i 150 länder är världens största läkemedelsföretag.

Detta var en kort historisk introduktion inför det spänn­ande mötet på Pfizers mäktiga anläggning i Helsingborg onsdagen den 20 oktober klockan 18.00, då värdparet Jerker Ahlin och Rolf Lundgren hälsar oss välkomna till utställningen Leo Nostalgicus. Utöver visning och föredrag serveras det kaffe med landgång. Vi ses!

PS. Den exakta adressen till Pfizer, som ligger i stadsdelen Stattena är Norrbroplatsen 2, där det finns en stor parkeringsplats framför byggnaden. Vi samlas där för att klockan 18.00 släppas in via huvudvakten.

Från apoteket Björnen vid S:t Jörgens Plats, där Leo startade 1914, flyttades produktionen 1920 till denna fabriksbyggnad i stadsdelen Stattena.

2004-09-08
En resa till den skånska industrins födelseplatser.
Välkommen till vårt första höstprogram onsdagen den 8 september kl. 19.00. Det blir en resa till den skånska industrins födelseplatser! Den virtuella resan äger rum i lokalen på Malmö Högskola, IMER, sal 1117B, Gibraltargatan 2.

Som sakkunnig reseledare möter du bygg­nads­historikern Per-Jan Pehrsson, vars föredrag vi gett titeln: Per-Jans skånska resa.


På jakt efter fabriker, stationer och andra spår från den tidiga industrialiseringen följer vi Per-Jan på hans resa genom Skåne.
Eftersom järnvägsnätet var stommen i den industriella utvecklingen är det logiskt, att vi startar resan med tåg från Malmö, där Södra stambanan börja­de byggas. Banans första sträckning Malmö-Lund invigdes 1856. Ett tidigt minne från denna banbrytande tidsperiod möter vi i SJs godsmagasin i Lund.

På den fortsatta färden runt Skåne konstaterar vi, att till förutsättningarna för det skånska industrisamhällets utveckling hörde närhet till järnvägsspår, vattendrag och råvaror.

Det gäller bl a sock­er­bruk­en (1907 fanns det 31 sockerbruk och raffinaderier, som ingick i Socker­bolaget), brännerierna (vid förra sekelskiftet fanns det ett hundratal spritfabriker i Skåne), bryggerierna och andra livsmedelsproducenter.

Liknande förutsättningar gällde även för t ex läder­fabrikerna, pappersbruken, jord-, sten-, kalk- och lerindustrin, tegelbruken, trävaruindustrin och verkstäderna.

Resande med tåget till födelseplatserna för den skånska industrin! Tag plats! Dörrarna stängs! Trevlig resa! Nästa station efter Lund är Eslöv.

2004-06-05
Utflykt till IFÖ-verkens industrimuseum i Bromölla
samt till Ebbamåla Bruk.
Lördagen den 5 juni hoppas vi skall bli en extra minnesvärd dag för dig och oss andra i föreningen.
Då planerar vi nämligen att tillsammans göra en utflykt till IFÖ-verkens berömda industrimuseum i Bromölla för att där uppleva den spännande före­tagshistoria som inleddes 1887 och som baserades på kalk- och kaolinfyndigheterna på Ivön.

Från IFÖ-verken fortsätter vi färden några mil norrut till Ebbamåla Bruk, som tilldelats utmärkelsen ”Årets industriminne” och där maskiner från indu­strins barndom fortfarande är i drift.

Vi har tänkt, att resan skall ske genom samåkning i bil. Vill du följa med som passagerare eller planerar du att köra i egen bil, där du har plats för medåkande?

Efter besöket på IFÖ-verken tar vi lunchrast i Bro­mölla, där Hotell IFÖhus erbjuder oss följande
meny­alternativ: 1) porterstek, 2) helstekt kotlett, 3) gratinerad spätta och 4) stekt panerad spättfilé med remouladsås.

Om du vill delta i denna lunch, ber vi dig ange önsk­ad varmrätt nedan, så ordnar vi förhandsbeställningen.

Utöver lunchen kan du räkna med följande kostnad för utflykten:

Inträde (70:-) och kaffeservering (35:-) på Ebba­måla Bruk = 105:-. För resan tur och retur betalar varje medpassagerare 100:- till bilföraren.

Inför avfärden träffas vi klockan 8.30 på parkerings­platsen Bagers Plats utanför Malmö Högskola i Torn­huset (f d Hamnkontoret).

Därifrån kör vi i samlad tropp till Bromölla, där visningen börjar klockan 10.00. Ungefär vid 18.30-19.00 räknar vi med att vara tillbaka i Malmö.

2004-04-26
Årsmöte.
Som medlem i Föreningen Industrihistoria i Skåne kallas du härmed till vårt årsmöte, som startar klockan 19.00 på måndagen den 26 april. Årsmötet hålls i lokalen på Malmö Högskola, IMER, sal 1117B, Gibraltargatan 2 (f d Engelbrektsboden).

2004-03-25
En söt historia om hur Malmö och Arlöv
förvandlade lyx till en svensk vardagsvara.
Historien börjar egentligen redan kring år 1.000 före Kristus, då människorna på öarna i Stilla Havet hade upptäckt sötman i sockerrörets märg. Det dröjde dock ända till 600 år efter Kristus. innan man hade lärt sig att koka saften och framställa fast socker. Sen spred sig ryktet om det nya njutnings­medlets angenäma smak och viktiga energiinnehåll allt mer över världen. Sockret ansågs också ha medicinska effekter och blev därför även en ingrediens i läkemedel.


Arlövs sockerbruk som grundades 1869, härjades svårt av en brand 1896. Men bruket blev snabbt återuppfört, vilket detta foto från 1897 bekräftar.

Men eftersom framställningsprocessen för socker var komplicerad, kom sockret under många av de följande århundraden bara att finnas i små mängder som en exklusiv och åtråvärd lyx för överheten. Den första gången som socker nämns i svensk historia är 1328 i ett dokument från ett gästabud för lagmannen Birger Persson, den heliga Birgittas far.

För den stora allmänheten förblev dock sockret som sagt en sällsynt vara på matbordet. År 1700 var sockerkonsumtionen i Sverige 0,1 kilo per person och år 1750 hade den stigit till 0,4 kilo. Hundra år senare, 1850, var förbrukningen av socker uppe i 4 kilo per person och år. Och sen fortsatte sockerkonsumtionen att stiga successivt. (Idag är siffran tio gånger större, dvs ca 40 kilo).

Sockret blev alltså med tiden en allt större nöd­vändighet för Europas befolkning. När problemen med import av rörsocker ökade, bl a genom Napoleons krig, ledde det till att behovet av en inhemsk sockerråvara växte sig starkt.

Valet föll då på en grönsak som länge varit känd som söt och välsmakande: Sockerbetan. Efter ett mödosamt utvecklingsarbete blev sockerbetan den nya råvaran för sockerproduktion i vårt klimat. Sock­erbetan visade sig kunna erbjuda samma sockerhalt, ca 17%, som sockerröret. Det innebär ca 100 gram socker på varje beta.
Den nordiska betsockertillverkningen inleddes 1837. Då byggde N A Barck Sveriges första sock­erbruk i Malmö. Det följdes snart av flera, bl a av Arlövs Sockerbruk, som grundades 1869.

1907 slog sig 21 sockerbruk och 10 raffinaderier samman och bildade Svenska Sockerfabriks AB, i dagligt tal kallat Sockerbolaget. Det köptes 1993 av danska Danisco.


Konsumentförpackningar började införas i slutet av 1920-talet. Toppsockret var det första socker som för­packades till konsument. Samtidigt började Socker­bolaget göra reklam för sina produkter genom filmer, annonser och receptböcker. Den här bilden som togs 1934, visar två damer som förpackar sockertoppar. Efter andra världskriget och de s k snabbköpens genombrott utvecklades förpackningstekniken snabbt.


I Danisco ingår idag 13 sockerbruk. Tre av dem finns i Sverige: i skånska Arlöv, Örtofta och Köpingebro. Vid bruket i Arlöv tillverkas ca 230.000 ton sockerprodukter per år. Sammanlagt producerar Danisco vid sina 13 bruk omkring 1,3 miljoner ton socker årligen. Utöver socker tillverkas även foder- och kostfiberprodukter.

Danisco Sugar är därmed en av Europas största producenter av socker – det näringsämne och livsmedel som också fungerar som en krydda och smak­förstärkare, som ett jäsningshjälpmedel och som ett naturligt konserveringsmedel för att bevara smak, färg och färskhet i bl a sylt och marmelad.

Torsdagen den 25 mars klockan 18.30 välkomnar Gertrud Helgesson och K G Andersson oss till Sockermuseet i Arlöv.

Kommer du från Malmö kör du gamla Lundavägen mot Arlöv och passerar förbi brukets stora grindar för lastbilstrafik. Du ser en skylt med texten Danisco Sugar, Du kör in genom huvudentrén fram till park­eringen. Vid vakten och receptionen möter du vårt värdpar.

2004-02-10
Telemuseet. Svensk telegrafi 150 år.
Vi inleder det med att fira en 150-årig födelsedag hos jubilaren.

Den 10 februari 2004 bjuds du som är eller vill bli medlem i IHS på en unik historisk upplevelse. Kl 19.00. Platsen är Telia Telecom Center vid Södra Förstadsgatan i Malmö. Du går in från Stor­gatan 20. Skriv in det med en gång i din almanacka!

Arrangemanget inleds med samling i konferenslokalen, där vi välkomnas av Carl-Olof Landgren, som ansvarar för anläggningen, och Sten Svensson, som är dess initiativtagare och grundare.

Efter filmvisning och kaffe guidas vi sen runt bland de fantastiska sevärdheterna, som den tvåhundraåriga teletekniken erbjudit oss för en ständigt för­bättrad kommunikation.

Här följer en kort summering av programmets historiska bakgrund:

Den 1 november 1853 invigdes den första svenska förbindelsen för elektrisk telegrafi. Den gick mellan Stockholm och Uppsala. Denna dag räknas därför som födelsedag för Kungliga Elektriska Telegraf­verket, Televerket resp Telia.

Före den elektriska telegrafen utnyttjades en optisk telegrafimetod för visuell överföring av signal­meddelanden. Den introducerades i Sverige 1794 och utgjordes av en mast med 10 vridbara luckor, som var placerade på fyra nivåer. Se figuren här intill.

Luckorna representerade olika siffror, som vid sign­aleringen adderades ihop och lästes av med kikare på nästa station, som repeterade till nästa station osv tills signalen nådde fram till sin be­stäm­mel­se­sta­tion. Signalernas betydelse framgick av en sär­skild signaltabellbok.

De tre luckorna på den övre raden representerade siffran 1, den mellersts raden siffran 2 och den ned­ersta siffran 4. Vid signaleringen adderades siffrorna vertikalt. Då de nio luckorna var resta, signalerades alltså talet 777. Man kunde uppnå 512 olika tal. Det gick dock ej att få tal med siffrorna 8 eller 9. Genom att även signalera med den översta luckan kunde antalet fördubblas.

Nackdelen med den optiska telegrafen var, att den bara kunde användas i dagsljus med klar sikt. Man var helt beroende av ljusförhållanden, väder och vind. Därför blev den elektriska telegrafen ett radikalt tekniskt framsteg i kommunikationen mellan företag, organisationer och personer. Utbyggnaden av det elektriska telegrafnätet över landet gick undan. Den 28 augusti 1854 invigdes telegrafstationen i Malmö.

På 1880-talet kom nästa tekniska telerevolution. Telegrafen fick konkurrens av telefonen. Det börj­ade med att Alexander Graham Bell fick patent på världens första tvåvägskommunicerande telefon, som han den 10 mars 1876 demonstrerat i Boston för en samling lärda män.

Med hörluren mot örat böjde Bell sig mot taltratten och sa: "Mr Watson, Come here. I want you!". "Yes, sir", blev svaret från Thomas Watson, som satt två rum bort från Bell. Watson reste sig och gick in till Bell och den applåderande församlingen.

Under 1877 kom de första Bell-telefonerna till Sverige. De var ganska enkla och hade hör­tele­fonen och mikrofonen som två separata enheter. Den som kom att föra ihop dem till en enhet var Lars Magnus Ericsson, som 1876 startade AB LM Ericsson och som 1885 uppfann telefonluren.

Att bara ha fasta förbindelser mellan två tele­fon­apparater upplevdes snart som allt för begränsat. Behovet av ett telefonnät och en växelstation växta snabbt fram och ledde till att landets första tele­fon­station öppnades 1880 för ett hundratal abon­nen­ter i Stockholm.
Efterhand byggdes sen nya telefonnät och sta­tion­er över hela landet. Bl a inledde televerket 1883 sin uppbyggnad av nya lokalnät i Skåne, bl a i Malmö, Lund, Eslöv, Trelleborg och Helsingborg.

1889 påbörjades arbetet med att knyta ihop land­ets lokalnät till ett riksomfattande telefonnät. Sam­ma år gav Televerket ut sin första Rikstelefonkatalog, som omfattade 32 sidor.

I hela Sverige fanns det då ca 20.000 telefonapparater. Av dessa var omkring 16.000 anslutna till privata nät medan ungefär 4.000 ingick i Televerkets nät. Efterhand köpte Televerket upp de privata näten och anslöt dem till riksnätet.

I boken "Nya Stockholm", som kom ut 1890, skrevs det så här: "Telefonsamtalen i Stockholm äro i ständ­ig tillväxt och de stanna ej inom hufvud­stad­en... I början av 1889 kunde vi telefonera ända till Norrköping, den då längst bort belägna led­ning­en, men därvid stannar det nog inte."

I och med telefonens genombrott kom LM Ericsson att dominera teleindustrin i landet. Under 1880-talet började Ericsson att utveckla egna telefonapparater, växlar och annan teleutrustning. Bl a in­trodu­cer­ade LM Ericsson 1892 en av världens första bordstelefoner, den s k "taxen", som förenade originell design med god funktion.

Bland övriga minnesvärda telefonmodeller kan nämnas Ericofonen, även kallad "Kobran", som kom 1959, och Dialogen, som introducerades 1965.

Under åren utvecklades ett nära samarbete mellan Ericsson och Telegrafverket. Det bidrog kraftigt till Ericssons tillväxt. Bl a ledde samarbetet till att den första helautomatiska telestationen, med en LM Ericsson-växel och Televerkets s k koordinat­väljar­sy­stem, kunde öppnas för trafik i Stockholm 1924.

Bland övriga samarbetsresultat märks AXE-systemet, en av världens första digitala telefonväxlar, som introducerades 1975. Idag är Ericsson störst i världen på mobila telefonsystem och är tillsammans med Sony även en av de ledande le­verantörerna av mobiltelefoner med multimedia-funktioner...
Hela denna fantastiska historia om den svenska telecomindustrins utveckling får du uppleva genom alla de autentiska dyrgripar som finns bevarade på Telia Telecom Center!

Här visas en optisk telegraf från 1700-talet i mod­ell, en telegrafstation från 1800-talet, en manuell växelstation från 1920-talet och telefonapparater - från de första kring 1880 fram till GSM och dagens digitalteknik. Bl a finns här sex telefonstationer i drift. Något motsvarande finns inte på något annat kommunikationsmuseum i världen!

Du är favoriserad som får uppleva detta fantastiska kulturarv på Storgatan 20! Förmodligen är det din sista chans, eftersom Telia flyttar sitt kontor i juni till Västra Hamnen, där det inte finns plats för tele­museet. Och i det nuvarande huset skall den nya ägaren ha galleria.

Eftersom vi vet, att Telia och Ericsson med all rätt är stolta över sin historia och sina rötter, räknar vi med att de tillsammans med kommunala, regionala och nationella resurser är intresserade av att snabbt medverka till att finna en ny lokal och finansiering.

Till nytta och nöje för dagens och framtidens generationer, som genom det tekniska kulturarvet får ökad kunskap och förståelse för uppgiften att bidra till utvecklingen av det samhälle som tidigare generationer av konstruktörer, tekniker, telegrafister, telefonister, linjefolk och andra anställda på olika nivåer strävat och slitit för.

Genom en ökad delaktighet berikas livet. Identiteten och självkänslan stärks. Med en teknikutveckling, som förbättrar kommunikationen mellan männ­iskorna, kan vi se fram emot en högre kvalitet för vår gemensamma stund här på jorden.
Hem
Senast uppdaterad 070613 Mejl till föreningen: industrihistoria@gmail.com