Kategori: Tidigare (Sida 1 av 15)

Tidigare aktiviteter

Tisdag 13:e April kl. 19.00, Årsmötesintroduktion, Föreläsning om vattenförsörjningen i Malmö från 1800-talets mitt till idag, Eber Ohlsson

Eber Ohlsson tar vid där Anders Reisnert slutade och håller i samband med introduktionen till årsmötet en föreläsning om Malmös vattenförsörjning från 1800-talets mitt och fram till idag:

Berättelsen skall behandla den moderna vattenförsörjningen i Malmö, då stadens medborgare kunde erhålla vatten med tryck inne i husen under dygnets alla timmar. En i samhällelig regi ordnad vattenförsörjning, den äldsta i nuvarande Sverige, fick Malmö dock redan på 1580-talet.

Ett genomgående tema för berättelsen är Malmös strävan att hela tiden söka efter nya vattentäkter, allt längre bort från staden. Detta för att tillgodose den ökade vattenförbrukningen som stadens växt och bostädernas nya hygienfaciliteter skapade. Berättelsen visar också på de byggnader som vattenkonsumtionen har skapat, som exempelvis vattentorn. Berättelsen slutar med ett konkret förslag på hur vi i Malmö kan åskådliggöra och manifestera den äldsta i samhällelig regi ordnade vattenförsörjningen. En tidig hydroindustriell anläggning.   

Information om hur man ansluter kommer skickas ut till medlemarna i förväg.

Torsdag 8:e April kl. 19.00, Digitalt möte, Dyngkurror, vandlöb och pudrett – En fläkt av stank, sanitet och status. Om latrinhanteringen i Malmö, Joakim Frieberg

”Förrätta sitt tarv”, ”göra sina avsides bestyr”, ”pudra näsan”. Vi markerar distans från våra kroppsliga drifter för att visa klass och hävda oss i anständighet och status. Tekniken för att alltmer fjärma oss från vår mänskliga avföring, till exempel vattenklosetten, har förändrats och utvecklats genom historien. Bestående har däremot varit användningen av synen på vårt träck som en klass- och statusmarkör.

Följ fekaliens färd på en hisnande resa i skildringar och teknikutveckling genom historien – ut genom slaskröret längs ”vandlöb” i Malmös gator ner i kanalens sörja. Upp med dynggrepen på nattamannens rullebör från ”dyngkurran” till det stinkande avskrädet utanför stadsporten. Och ner genom första klosettens vattenspegel på Hotell Kramer. För att sen dyka ner i underjordens myllrande lergodsrör och krystas ut från Rosendals pumpstation i ledning till Öresunds virvlande strömmar.

http://friebergsredaktion.blogspot.com/2020/10/dyngkurror-vandlob-och-pudrett-en-flakt.html

Onsdag 24:e Mars kl. 19.00, Digitalt möte, Malmös vattenförsörjning under medeltid och renässans, Anders Reisnert

Anders Reisnert kommer bjuda oss på en historisk resa i Malmös vattenförsörjning:

Platsen som Malmö kom att byggas på började att frekvent nyttjas för sillfångst och höstmarknad i mitten av 1100-talet. Även om bosättningen var temporär så behövdes färskvatten. Några större installationer gjordes inte vid denna tid utan det är först när staden etableras under 1200-talets första hälft som riktiga brunnar grävs och fodras med brunnskar. Under renässansen, från 1500-talets sista kvartal får staden ett riktigt vattensystem. Från Pildammarna leddes vatten i urborrade trädstammar till en vattencistern på  Stortorget. Detta vattenförsörjningssystem kompletterades med egna brunnar, som nu grävdes allt djupare. Dessa parallella system var i bruk till 1800-talets andra hälft.

I samband med introduktionen till årsmötet 13:e april kommer Eber Ohlsson att ta vid och berätta vidare om vattenförsörjningen från 1800-talets mitt och framåt.

Det digitala mötet kommer hållas via Skype. Information om hur man ansluter kommer skickas ut till medlemmarna.

Torsdag 4:e Mars kl. 19.00, Digitalt möte, Lunds alla järnvägsstationer, Tomas Tägil och Jonas Andreasson

Torsdagen den 4:e Mars hålls ett digialt möte tillsammans med SJK Skåne med rubriken  “Lunds alla järnvägsstationer; hur kom dom till, var låg dom och vem utformade stationerna?”

Medverkande är Tomas Tägil, docent vid LTH:s arkitektutbildning och Jonas Andreasson, stadsingenjör i Lund.

Mötet kommer hållas med hjälp av “Zoom” som tillåter upp till 100 deltagare. Mer information om hur man ansluter kommer skickas ut till medlemmarna när mötet närmar sig.

Torsdag 14:e Januari kl. 19.00, Digitalt möte, Anders Ödman, Ingenting är längre som förut.

Vi börjar nästa år med en föreläsning av Anders Ödman under titeln ”Ingenting är längre som förut”:


Föreläsningen handlar om alltings föränderlighet från jordens skapelse och fram till coronapandemin. De skånska horstarnas 1000 meter höga ungdom avbryts genom erosion och djupa hav. Det är en berättelse om hur Skåne blev en bördig del och en karg med effekter ännu på dagens ekonomi och hälsa. Den handlar om människans rädsla för förändringar och hur man med hjälp av gudarna har försökt blidka naturen in i modern tid. Klimatet sätter käppar i hjulet och pesterna avlöser varandra. Ingenting är längre som förut. Nu är det människan och inte gudarna som oftast trasslar till det.

Föredraget kommer hållas via Skype och ingen anmälan krävs, observera att det är först till kvarn som gäller och mötet är begränsat till 50 personer. Information om hur man ansluter kommer skickas ut till medlemmarna i Januari.

Tisdag 8:e December kl. 19.00, Digitalt möte, Skånes glömda rum – det industriella välståndets ruiner, Calle Bergendorff

Tisdagen den 8:e December kommer Calle Bergendorff att berätta om sin nya bok, Skånes glömda rum, som har utgivning i dagarna.


Calle Bergendorff heter jag som visar bilder från och berättar om nedlagda skånska industrier och det välstånd de skapade under sin. Trots en ekonomisk och materiell välståndsutveckling av oanade mått så har vi förlorat många av de stora industrierna och dominerande bruken som gav oss det ekonomiska välståndet och det finns mer än en anledning till att de är borta. 

Det finns en intressant historia bakom uppgången av vår välståndsskapande industri och en nästan lika intressant och ibland sorglig historia om varför den försvann och ändå har vi det ekonomiskt bättre än någonsin! Kvar finns ruiner av oanade mått. Man bröt kol runt Åstorp, men det var dåligt kol, sedan hittade man lera i flötsen och med utländskt know how var en världsprodukt född. Ryggraden i det skånska näringslivet var jordbruket som gett upphov till mer än en skånsk världsindustri.

Det finns också en spännande nutidshistoria

Jag berättar om hur vi tog oss in i den plomberade tunneln mellan cementfabrik och kalkbrottet i Limhamn och när vi ett år senare står på toppen av klinkertornet på Cementa och tittar ner på Øresundsbrons körbana. Kockums stora hallar har eller kommer att, transformeras till fina kontor, om de inte fått rivningslov. För vad vi än önskar, vi kan inte bevara allt. 

Om tiden medger ska också berätta om lite om äventyr och övergivna kraftverk från DDR och om tiden medger från en ruin i Brnenec i Tjeckien som tack vare en mans obstruerande beteende räddade 1200 lägerfångar och 300 andra från gaskamrarna. Har ni tittat in på tilltradeforbjudet.se någon gång så vet ni ungefär vad jag ska berätta om. 

En sak har varje dessa byggnader och ruiner gemensamt, de byggdes för att tjäna pengar och skapa välstånd.


Mötet kommer hållas via Skype och är begränsat till max 50 deltagare. Information om hur man ansluter till mötet skickas ut till alla medlemmar via e-post.

Lördag 17:e Oktober kl. 10.30, Stadsvandring i Malmö utmed gamla Ystadbanans sträckning

Föreningen gjorde tillsammans med SJK Skåne den 17 oktober 2020 en stadsvandring i Malmö utmed gamla Ystadbanans sträckning från Malmö Västra till Södervärn. Guider var Christian Kindblad och Ulf Nilsson. Vi startade kl 10.30 vid Malmö V och slutade vid Södervärn först kl 14.30. 

Christian visade i sedvanlig ordning kartor och bilder i A3-format. Många uttryckte önskemål om att dessa kartor och bilder skulle läggas på vår sajt, så att man hemmavid kunde studera dem mer noggrant. Här nedan finns kartor, bilder samt artiklar från den studerade bandelen.

Först tre artiklar av Eber Ohlsson om de problem som järnvägen genom västra Malmö (Malmö V-Södervärn) skapade och de lösningar som föreslogs:

“Sänkas eller slopas? Om planer 1908 för en järnväg i Malmö.” (Publicerat i medlemstidskriften Skånska Järnvägar 1/2018). http://eber.se/arkiv/ava/jvg/bil/sankas-slopas.pdf  

“Bomeländet. Om en barriäreffekt i västra Malmö.” (Publicerat i medlemstidskriften Skånska Järnvägar 1/2019).  http://eber.se/arkiv/ava/jvg/bil/bomelandet.pdf

“Trenne Malmöstationer.” (Publicerat i medlemstidskriften Skånska Järnvägar 4/2018). http://eber.se/arkiv/ava/jvg/bil/trenne-malmostationer.pdf

Malmökarta 1890 med dåvarande Malmö Västra och Statsbanestationen samt sidospår till Kockums Mekaniska Verkstad vid Davidshall. Scannad i fyra delar, som sedan sammanfogats.
Klicka för större karta.
Malmökarta 1881 med bland annat sidospår till Kockums Mekaniska Verkstad vid Davidshall.
Klicka för större karta.
Malmökarta 1867. Malmö västra station byggdes, efter utfyllnad av delar av kanalen, över den nord-sydliga kanal som förband Västra hamnkanalen och det som senare blev Varvsbassängen. Södra delen av kanalen blev Fiskehamnen. Denna blev senare utfylld och bebyggd (Sjöfartshotellet).
Malmö västra station från stadssidan. Järnvägsmuseum, (KCAA01153)
Malmö västra station. Järnvägsmuseum (KBAA03395).
Bangården vid Malmö västra station. Järnvägsmuseum (KAGF00080).
Malmö västra. Tåg 685 B avgår. SJ E 1041. Järnvägsmuseum (KDAA06193).
Tekniska museet och infarten till Turbinens avloppspumpstation. 1965-09-08. Till höger resterna av den gamla banvallen för Malmö-Ystads järnväg. Främst står loket MLJ 1 LIMHAMN (Malmö-Limhamns järnväg). Foto: VA-verket Malmö.
Sidospår från MYJ till Husarregementet och Baltiska utställningen (söder om Regementsgatan).
Klicka för större karta.
MYJ i korsningen med Rönneholmsvägen. Vy mot väster.
Stickspåret från MYJ till Baltiska utställningen. I fonden Husarkasernen.
MYJ passerar (i bildens högerkant) under Baltiska utställningens uppfartsramp med sina spårvägsspår. Järnvägens underfart har här markerats med utställningens arkitekttema, trappstensgavlar.
Hållplats för Baltiska utställningen på MYJ.
I bildens vänstra sida finns MYJ:s spår och dess korsning med Roskildevägen. Flygfoto av Oskar Bladh.
Sidospår på MYJ till den grusterminal, som låg på den mark där Tandläkarhögskolan senare byggdes.
Sidospår till den grusterminal, som låg på den mark där Tandläkarhögskolan senare byggdes. Den diagonala gatan (med knäckt linjeföring) är dåvarande Pildamsvägen, som senare blev gata inne på sjukhusområdet. Dess namn idag är Jan Waldenströms gata.
Ett sätt att lindra den barriäreffekt som järnvägen skapade var att bygga en planfri korsning. Åtminstone för gångtrafikanterna, som bilden från 1930-talet vid Södra Förstadsgatan visar. Järnvägsmuseet.
Södervärns station. På perrongen står resande för färd ut från Malmö. Järnvägsmuseum (KBEB00266).

Lördag 26:e September kl. 10.00, Utflykt till domkyrkostenbrotten i Vittseröd, mellan Hallaröd/Munkarp.

Anders Ödman kommer guida oss runt i Vittseröds stenbrott. Mötesplatsen är vid “1” på kartan, mer information finns i dokumentet nedan.

Vi kommer att få låna ljudutrustning från Malmö museum för att kunna hålla avståndet och det är begränsat antal platser.

Anmälan sker senast den 23/9 till anmalan@industrihistoriaiskane.se

Personer som inte är medlemmar i föreningen är välkomna på våra aktiviteter, det kostar då 50kr per person. Ett medlemskap betalar sig fort, läs mer här om hur du blir medlem.

111112 höll föreningen en exkursion där Anders Ödman berättade om stentransporterna till Domkyrkobygget, läs gärna mer om den här och om föredraget “Att koka soppa på en spik – Den tidigmedeltida stentransporten till Domkyrkobygget”.

« Äldre inlägg

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies. mer information

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng