Kategori: Debatt

Magasinet i Svalöv.

Nätverket Rädda Magasinet ansökte om överprövning av ärendet Magasinet i Svalöv hos Länsstyrelsen i Skåne.

Ladda ner Pressmeddelande.

Ladda ner Skrivelse till Länsstyrelsen.

Se Magasinsbilder (av Carl Bergendorff):

Limhamns kalkbrott en naturupplevelse?

Denna debattartikel har tidigare varit införd i Skånska Dagbladet 2007-11-12.

För några veckor sedan kunde vi läsa att Naturvårdsverket ska lösa ut Heidelberg cement som ägare till Limhamns kalkbrott. Brottet ska bli naturreservat och öppnas för allmänheten. Boende och besökare i Öresundsregionen och kan få tillgång till en spektakulär miljö som tidigare bara kunnat anas från brottets kanter.

Med tanke på tillströmningen till de öppna visningarna finns ett stort intresse. Det är bara att gratulera!

Eller? lite märkligt är det väl att brottet betecknas som en naturmiljö? Och att spåren efter kalkbrytning och cementtillverkning inte får plats i naturvårdsverkets visioner om brottet?

Med tanke på att kalkbrytning förekommit i hundra­tals år i Limhamn och gett samhället dess namn (lim=kalk) och att kalken omvandlats till cement i den jättelika fabriken som bildar fond vid hamnen, och att tusentals limhamnare genom åren tjänat sina uppehällen med arbete i brottet, att oräkneliga byggnader och broar uppförts av limhamnskalken, finns det helt klart kulturhistoriska intressen att bevaka vid en naturskapande insats i brottet.

En öppen fråga ställd till de kulturmiljövårdande kommunala och regionala myndigheterna, dvs Malmö kommun och Länsstyrelsen i Skåne län:

Finns det månne möjlighet att komplettera Naturvårdsverkets finansiella resurser och biologiska kunnande genom att använda skyddsinstrumentet kulturreservat?

Sedan 1999-års miljöbalk kan man med kulturreservat vårda och bevara värdefulla kulturpräglade landskap, vilket Limhamns kalkbrott kan kallas.

I ett kulturreservat kan hela områdets natur- och kulturmiljövärden skyddas och vårdas. I så fall får grodorna samsas med järnvägsräls och anläggningar för kalkens uppfodring. På så sätt kanske förståelsen för platsen ökar och respekten för både biologiska och kulturella värden kan säkras.

Henrik Borg, Jenny Hällström, Leif Högberg, Ingemar Johnn, Christian Kindblad, Eber Ohlsson, Per-Jan Pehrsson
Föreningen Industrihistoria i Skåne

Från Christian Kindblads bildsamling.
Limhamns kalkbrott. Bilden är odaterad, men torde vara från förra sekelskiftet eller tiden närmast före.

Hardebergabanans lokstallar i Lund.

För en tid sedan revs lokstallet i Dalby efter en en­gag­er­ad diskussion om möjligheterna att bevara byggnaden. Tyvärr hade förfallet där gått för långt för en ekonomiskt försvarbar lösning. I Lund är däremot ett bevarande fullt realistiskt under för-utsättning att man omedelbart tar i tu med de nödvändiga reparationerna av taket. Byggnaden är av stort kulturhistoriskt intresse. Lunds kommun har nyligen fattat beslut om försäljning av byggnaden.


(080604): Lunds kommun har valt att sälja med förbehåll att lokstallarna skulle bevaras av den nye köparen.

Lokstallet i Dalby.
Hardebergabanans lokstallar i Lund.

Fler bilder på lokstall och petroleumlager i Lund ( Lokstallet är byggt 1906 och petroleumlagret 1911.):

Litteratur: “BLHJ, Lund stads järnvägar 1901-1939.” Föreningen Gamla Lunds årsskrift 69 (1987).

Tobaksladan i Dösjebro.

Denna kulturhistoriskt värdefulla byggnad hotas av rivning. Här planerar Kävlinge kommun för utbyggnad av 12 lägenheter i villor/parhus inom en snar framtid.


(080604): Magasinet i Dösjebro får rivningslov i juli 2008. Ångpumparna och vattenpumparna har tagits om hand samt miljön dokumenterats.


Bilder tagna av Henrik Borg:

Bilder från bilder Harjagers härads Fornminnes- och Hembygdsförenings arkiv:

Dösjöholm med tobakslador där tobaksbladen torkades.

Swedish Matchs bilder:

Maskinfabriken Thule i Malmö.

Ett bra exempel på kreativ återanvändning av en gammal industribyggnad är projektet ”Garaget” i f d Maskinfabriken Thule i Malmö, som ligger vid hörn­et Lantmannagatan/Lönngatan. Stora delar av byggnadskomplexet är redan ombyggda till lokalerför stadsdelskontor, småföretag och ungdoms­center med musikscener. Men den stora maskinhallen står fortfarande och väntar på sin framtida användning. Förvaltningen välkomnar alla förslag!

Vad kommer att hända med Malmö-Limhamns Järnväg?

Framtiden för Malmö-Limhamns Järnväg, eller Sillabanan som den kom att kallas, är osäker. Skall vi bevara detta industriella arv, eller kommer banan att bara rivas upp utan motstånd?

Föreningen Industrihistoria i Skåne vill kämpa för att detta kulturella arv bevaras, och som blir 120 år 2008.

Mer om detta kommer att publiceras på bland annat denna sajt.

MLJ:s lok nr 1 Limhamn utanför Malmö C den 19 december 1998.
Tåg på väg mot Limhamn den 19 december 1998.
Tåg på väg mot Limhamn den 19 december 1998.

Äldre bild från banan.

Ribersborg hållplats. Bild från Christian Kindblads samling.

Bilder på banans status i juni 2007.

Litteratur: Håkan Olsson: “Malmö-Limhamns järnväg 1889-1989. Sillabanan 100 år.”

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies. mer information

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng