Kategori: Nyhetsbrev (Sida 1 av 2)

Utställningen Cirkus på Kulturen i Lund

Tanken är fortfarande att föreningen ska arrangera ett föredrag av Toni Rhodin så snart pandemin är över på tema “Cirkusindustrin i Skåne”.

I väntan på detta vill vi passa på att tipsa om utställningen “Cirkus” på Kulturen i Lund som är skapad i samarbete med Cirkus Rhodin. Där berättas om cirkusens historia från 1800-talet fram till idag. Läs mer på Kulturens hemsida.

Mina damer och herrar, vuxna och barn – vi önskar er alla hjärtligt välkomna till utställningen Cirkus på Kulturen i Lund i vår! I samarbete med Cirkus Rhodin och fotograf Åsa Sjöström bjuder vi in er att upptäcka den traditionella cirkusens spännande och förtrollande värld. Vi berättar om cirkusen historia från 1800-talet till idag.

Kulturen

Utställningen pågår till februari 2022.

Tips: Arkivens dag 2020

Tips från Ingrid Andersson:

Den 14:e November var det Arkivens dag, detta år är många arrangemang digitala och därför möjliga att Kolla in alla dagar. De olika institutionerna på Arkivcentrum Syd har gjort flera små filmer som finns på deras you tube-kanal http://arkivcentrumsyd.se/aktuellt/arkivens-dag-2020/
Jag vill speciellt tipsa om Maria Wallins film ”På torvbesök i Sovjet 1955” men mycket annat är också sevärt såklart.

Tips: Årets hembygdsförening, Sliperiet i Gylsboda på SVT

Här kommer ett tips från Arne Thornberg:

Hej alla,
visste Du att ett av våra besöksmål i NÖ-Skåne utsetts till Årets hembygdsförening? 😊
Ur nyhetsbrevet från Skånes Hembygdsförbund (som kom 5/11):

 Sliperiet Gylsboda på SVTÅrets hembygdsförening, Sliperiet Gylsboda, presenterades i TV-programmet Sverige! 
Hör föreningens ordförande Pia Lindberg berätta om hur de på bara tre år väckt sliperiet ur sin törnrosasömn.
Stillbild från SVT, programmet Sverige! Foto: Carl Magnus Lindström, SVT. 
Klicka på bilden för att komma till inslaget.
  
Kolla gärna detta trevliga tv-avsnitt. 
Bra beskrivning med nutida [kultur]arbetare i gammal industrimiljö 😊 
Mvh
/Arne

Glad midsommar och Medlemsbrev

Hej vänner
Då var en annorlunda vårtermin till ända. I bifogat medlemsbrev lämnar vi ordet till vår nya ordförande Ingrid Andersson. 

Vill önska er alla en fin midsommar och så ses vi förhoppningsvis i höst under lite mer normala förhållanden. 

Med vänliga hälsningar
Styrelsen

Nyhetsbrev nr 1, 2007 (2007-07-04).

Aktivera dig i föreningen Industrihistoria i Skåne!

Efter årsmötet i slutet på april har den nya styrels­en arbetat med att få fram nya uppslag och idéer om hur vi som förening kan nå ut och väcka intr­esse för föreningen och våra aktiviteter bland nya och gamla medlemmar.

Vi har nu existerat några år och aktiviteterna har varit många i vår lilla förening, däribland föredrag, seminarier och konferenser och intressanta ut­flykter till nedlagda och aktiva industrimiljöer.

En stor del av arbetet har varit fokuserat på syd­västra delen av regionen men våra ambitioner är även att försöka täcka in övriga Skåne genom att skapa kontakter och nätverk med andra aktiva bland drivande föreningar, organisationer och lokala museer.

Har du en intressant historia att berätta om någon industriell miljö, arkiv eller företag så kontakta oss gärna. Kanske kan vi gemensamt öka fokus på våra industriminnen och medverka till en växande debatt?

Vi vill ju värna om de anläggningar som finns kvar och öka intresset för industrisamhällets historia i Skåne. Då är det viktigt att ta vara på företags­arkiv, människors berättelser och minnen, bilder, föremål och dokument, och att göra dem till­gäng­liga för alla intresserade.

En utav de många aktuella industrimiljöer som hotas av nedläggning och rivning är Scanfabriken i Kävlinge.

Slakterinäringen har länge varit en stor och be­tydande del av livsmedelsnäringen i Skåne, med många små och lokalt drivna slakterier. Numera finns dock inte många slakterier kvar. Slakteriet i Kävlinge som länge varit en av ortens största företag är fortfarande aktivt, men ned­lägg­ning väntar och området kommer att omvandlas till att husera nya verksamheter och bostäder.

Industrihistoria i Skåne vill gärna sätta fokus på slakteriet och hoppas kunna återkomma med en intressant programpunkt. Har du information om Kävlingeslakteriet, har du kanske arbetet där eller känner någon som arbetat där så får du gärna kontakta oss.

En betydande del av föreningen är aktiviteterna för föreningens medlemmar. Efter den avslutande vårutflykten som gick till nordvästra Skåne med intressanta besök och kunniga guider vid gruv­museet i Nyvång och Höganäsbolagets museum arbetar vi nu med planeringen av höst- och vår­programmet.

Tidigt i höst tänker vi göra en utflykt till den ned­lagda kättingfabriken i Killeberg, där de väl­smorda och fullt fungerande mycket märkliga maskinerna står och väntar på att rassla igång under sakkunnig vägledning.

Dessutom planerar vi att besöka Malmö museers aktuella utställningar Tidernas stad och 100% Malmö, samt Kristianstads museum för att lyssna på ett föredrag om livsmedelsindustrins historia i detta område.

Vi återkommer med aktuella datum och tider.

Under tiden ber jag att få önska alla våra gamla och nya medlemmar en skön och trevlig sommar, titta gärna på våra sommartips om utflyktsmål, och hälsar er välkommen till höstens aktiviteter och debatter.

Jenny Hällström, ordförande

Nyhetsbrev nr 1, 2003.

Innehåll

Nytt verksamhetsår
Föreningens vårprogram
Motions- och valberedningstider
Arbetsgrupper
Anslag och annat stöd till föreningens arbete
Adopterade industrimiljöer i Malmö
Höstkonferensen 2002
Filminventering i Skåne
Den danska systerföreningens tidskrift “Fabrik og Bolig” till förmånspris

Nytt verksamhetsår
Föreningen börjar nu på sitt andra verksamhetsår. Det första blev en stor succé: föredrag om industrifilm och om grävmaskinföretaget Åkermans i Eslöv, exkursionen till Möllevången och Kockums samt den stora höstkonferensen med över 20 inlägg, egen hemsida och nyhetsbrev! Vi hoppas att denna början bådar om en god förtsättning! Tyvärr förlorade vi under det gångna året även två viktiga industriminnen i Malmö – Kockumskranen och Solidars bageri på Möllevången. Vi får hoppas det inte går fullt så illa med de industrimiljöer som presenteras nedan. Föreningen kommer noga att övervaka dessa industrianläggningars framtida öde! Vill du vara med om att stödja föreningens fortsatta arbete med bevarandet av det skånska industriella kulturarvet? Då ber vi dig snarast möjligt att inbetala medlemsavgiften för 2003 på vårt postgirokonto 35 32 42 – 1 Föreningen Industrihistoria i Skåne. Medlemsavgiften för enskilda medlemmar är 150 kr, för institutioner och företag 500 kr.

Föreningens vårprogram
Föreningens vårprogram är nu klart. På programmet står flera spännande arrangemang; föredrag om etableringen av Trelleborg AB, årsmöte med efterföljande föredrag om A P Sjöbergs palats och fabriker i Malmö, en exkursion till Kävlinges industriminnen och föredrag om Per-Albinlinjens utbyggnad med studiebesök vid ett av värnen i Malmö.

Kävlinges sockerbruk i början på 1900-talet. Okänd fotograf. Foto i Harjagers Härads Fornminnes- och Hembygdsförenings ägo.

Motions- och valberedningstider!
Den 31 mars äger föreningens årsmöte rum. Det har därför blivit motions- och valberedningstid! Enligt stadgarna skall motioner till årsmötet lämnas in senast 15 februari men med tanke på det långa tidsintervallet fram till årsmötet förlänger styrelsen tidsfristen till den 1 mars. Alla som skulle kunna tänka sig att delta i styrelsens arbete fombeds anmäla sitt intresse till valberedningen snarast. Föreningens valberedning är: Kerstin Arcadius (sammankallande) och Arne Högberg.

Arbetsgrupper
Föreningen utökar sina aktiviteter under det kommande året och styrelsen kommer därför att behöva hjälp från alla medlemmar som kan tänka sig att göra en insats. Styrelsen kommer under året att utse arbetsgrupper som skall arbeta med hemsidan, med nyhetsbrevet, med ett digitalt bildarkiv och med förberedelserna inför höstkonferensen 2003 i Kristianstadstrakten. Alla intresserade är välkomna att anmäla sitt intresse till ordföranden Ebbe Haedersdal.

Anslag och annat stöd till föreningens arbete
Under 2002 beviljades föreningen ekonomiskt stöd till sina aktiviteter från Gyllenstiernska Krapperupstiftelsen och från Sparbanksstiftelsen Skåne.

Från Gyllenstiernska Krapperupstiftelsen erhöll föreningen 10.000 kr till höstkonferensen 2002. Beviljandet gav möjlighet att genomföra en konferens av hög kvalitet tillsammans med Malmö Högskola, Malmö Stadsarkiv och inte minst föredragshållarna som ställde upp gratis! Styrelsen är tacksam för denna uppslutning kring ett av föreningens återkommande huvudarrangemang. Vi ser föreningen som en mötesplats för människor med olika infallsvinklar och bakgrund och som en möjlighet att knyta samman amatörer och forskare. Höstkonferensen ger skånska forskare möjlighet att presentera sina resultat för den intresserade allmänheten och att etablera ett samarbete med denna kring inventeringar etc. Därför hoppas styrelsen på ett fortsatt stöd till detta mycket angelägna arrangemang!

Från Sparbanksstiftelsen Skåne erhöll IHS i slutet på förra verksamhetsåret 25.000 kr för etableringen av ett digitalt bildarkiv. Ett av föreningens främsta mål är att förmedla kunskap om industrisamhällets kulturarv i Skåne. Därför tänker vi så småningom skapa en webbportal just för detta kulturarv. Ett digitalt bildarkiv är en oumbärlig del av en sådan portal – ett bildarkiv som med tiden skall visa alla aspekter av industrisamhället. Beviljandet ger möjlighet att inleda detta arbete, som kommer att kräva stora resurser.

Föreningens styrelse tackar de båda sponsorerna för deras ovärderliga hjälp i det inledande skedet av föreningens arbete!

Adopterade industrimiljöer i Malmö
Under förra året förlorade Malmö två av sina viktigaste industriminnen; Kockumskranen och Solidars bageri. Allteftersom tiden går blir Malmö allt fattigare på minnen från industriepoken – den tid som skapat vår generations välstånd. Vi är väl medvetna om att allt inte går att rädda, att ett urval måste göras som kan förmedla vår närmaste historia till kommande generationer. Föreningen kommer därför under de kommande åren att utse en rad industrimiljöer i Skåne, som vi anser vara särskilt viktiga att bevara. Vi kommer att bevaka dessa och undersöka vilka möjligheter det ges för en eventuell återanvändning av anläggningarna som ofta rymmer byggnader av hög arkitektonisk kvalitet. Vi har inlett ett samarbete med Avdelningen för Bebyggelsevård vid Arkitektskolan i Lund så att vissa av anläggningarna kommer att läggas ut på deras hemsida som förslag till examensuppgifter. Vi hoppas att på så sätt kunna visa hur industriminnen kan bevaras och “återuppstå” med nya funktioner. I Malmö har vi tills vidare “adopterat” följande byggnader (källa för anläggningarnas beskrivning: Malmö Kulturmiljö):

Godsmagasinet, Västra stationen i Malmö
Godsmagasinet är en del av Västra stations bebyggelse. Stationen tillhörde den enskilda järnväg som gick mellan Malmö och Ystad (M.Y.J.). Järnvägen var i bruk 1874 – 1941 då den såldes till SJ. Det ursprungliga stationshuset revs 1898 och ersattes av ett nytt stationshus ritat av Ystads dåvarande stadsarkitekt Peter Boisen.

Aktiebrev i privat ägo (Sven Falkman). Västra stationen ses i det ovala fältet th.

Samtidigt uppfördes ett nytt godsmagasin, med en mindre utbyggnad i öster som hyste ett kontor (ritningen är daterad 1897). År 1911 kom kontoret att byggas till åt öster. Den senare tillbyggnaden är numera riven.

Godsmagasinet. Foto Malmö Kulturmiljö

Kvarteret Västerbotten, Malmö. Malmö Läderfabriks A.-B.
Malmö läderfabriks AB grundades 1897. Verksamheten omfattade tillverkning av bottenläder och skodon. Företaget expanderade kraftigt under 1900-talets början. Vid starten hade fabriken 35 anställda vilket under mellankrigstiden hade ökat till ca. 250 man. Malmö Läderfabriks A.-B. utgjorde tillsammans med Malmö Skofabriks Aktiebolag och Eslövs Skofabriks Aktiebolag, Malmökoncernens tre skofabriker. Som kontaktorgan mellan dessa skapades en egen tidskrift “Gyllene Gripen”, uppkallad efter koncernens varumärke.

Malmö Läderfabrik AB var den största av de tre och specialiserade sig på damskor och tofflor. Fabriken var belägen vid Ystadvägen i kvarteret Västerbotten, i anslutning till järnvägen. Den äldsta delen av fabrikskomplexet uppfördes i samband med grundandet. Disponentvillan mellan garveribyggnaden och skofabriken tillkom omkring 1900. Byggnaden ses inte på Hans Hedéns karta från 1898 men uppträder på Anders Nilssons karta från 1904. Den inrättades till kontorsbyggnad före 1930.

Malmö Läderfabriks A.-B. Disponentvillan från omkring 1900, som sedan inrättades till kontorsbyggnad. I bakgrunden skymtar en del av fabrikskomplexet. Foto Malmö Kulturmiljö.

Disponentvillan från omkring 1900, som sedan inrättades till kontorsbyggnad. I bakgrunden skymtar en del av fabrikskomplexet. Foto Malmö Kulturmiljö.

En viktig del av rörelsen utgjordes av garveriet, som lå på den östliga delen av tomten. Redan 1909 påbyggdes garveriet med en torkstuga och garveriet till- och påbyggdes vid flera senare tilfällen. Fabrikskomplexet härjades av en svår brand 1942, men återuppbyggdes omedelbart efteråt av arkitekterna Eiler Graebe och A. Schoug. Den nya anläggningen anpassades efter tidens ideal om den moderna fabriken, där arbetsmiljö och trivsel fick allt större betydelse. I skofabriken, som låg mot väster på tomten, inrättades en personalmatsal i den norra delen och i hörnet Ystadvägen/Fosievägen en personalträdgård med planteringar och en fontän.

Garveriverksamheten var mycket vattenkrävande vilket var anledningen till varför företaget hade egna brunnar inom området. Energiförsörjningen klarades genom att koncernen hade egna kolgruvor i Skåne och huvudfabriken drevs genom en ångcentral. Ett ångpannhus uppfördes tilsammans med en tillbyggnad bakom skofabriken 1906. 1940 inrymdes skyddsrum i källaren. 1942 uppfördes en “Pann- och maskinavdelning” längre norrut samtidigt som delar av gården i anslutning grävdes ut för att rymma kolförråd, garage samt kylrum. Byggnaden rymde förutom panncentral, även turbinrum och smedja.

I garverikomplexet inrymdes även ett kalkhus. Kalkhuset fick nytt tak 1947, men finns även omnämnt från 1942. Samma år gjordes även en nybyggnad av ett extraktkokeri, som låg öster om garveriet. .

En av de äldre byggnaderna till fabriken var ett friliggande vaktmästeri som inte finns kvar idag. Det låg vid Ystadvägen där garveriets norra ände ligger. I övrigt upptogs stora delar av fastigheten av lagerbyggnader.

Höstkonferensen 2002
Efter höstkonferensen avgav en av föreningens medlemmar, Arne Högberg, följande synpunkter på arrangemanget:

“Tack för konferenspremiären!
Det var ett imponerande konferensprogram som Föreningen IndustriHistoria i Skåne genomförde den 25-26 oktober tillsammans med Malmö Högskola och Malmö Stadsarkiv.

Sällan har jag ställts inför en sådan angenäm möjlighet som att välja bland så många kvalificerade seminarier (17 stycken bara under fredagen).

Lika angenämt var det att konstatera, att de anförande jag valde att lyssna till verkligen förmedlade intressanta och värdefulla kunskaper.

Kvalitetsnivån var hög rakt igenom – från fredagen med Ulf Erlandssons redovisade passion för respektfull hantering av äldre industrimiljöer i stadsplaneringen och Kerstin Barups utsökta presentation av stärkelsefabriken i Kabusas återuppståndelse som konsthall via de uppskattade seminarierna fram till lördagens två höjdpunkter: Barbro Melanders högst angelägna uppmaning till oss att delta i spaningen efter det skånska industriarvet samt Göran Larssons, Jan Dahlins och Gunnar Ahlströms redovisning av den service som Malmö Stadsarkiv respektive Landsarkivet i Lund och Skånes Näringslivsarkiv i Helsingborg kan ge oss i arbetet att bevara det industriella arvet och förmedla de betydelsefulla kunskaperna till kommande generationer.

Den lyckade konferenspremiären skapar stora förväntningar inför de planerade årligt återkommande konferenserna. Det blir nog svårt att göra dem bättre.

Arne Högberg, nöjd IHS-medlem

Bilder från IHS-konferensen 2002 som arrangerades tillsammans med Malmö Högskola och Malmö Stadsarkiv. Överst tv. Deltagarna samlas i en av hörsalarna. Överst th. Anders Reisnert berättar om Chokladfabriken. Nederst. Lunch i Gäddans restaurang. Foto Per-Jan Pehrsson 2002-10-25.

En annan deltagare i konferensen, Karin Holst, kände sig inspirerad till följande insändare, som publicerades i Sydsvenska Dagbladet dagarna efter konferensen. Vi tackar Arne och Karin för deras positiva kritik.

“Så fort tiden går…
Besökte en industrihistorisk konferens på Malmö Högskola och blev plötsligt varse, om hur vi tar hand om vår industrihistoria idag. Ser också Kockumskranen på T-shirts, och inser, hur fort man börjar glömma.

Då jag dessutom gjorde en museeinventering med brorsbarnen Bobby 7 år och Amy 5 år för en tid sedan och blev helt frustrerad. De små förändringar som är gjorda sedan min barndom, tillfredställer inte barnens kunskapsbehov idag och inte mitt iheller. Även om jag inser att jag skulle behöva uppdateras, för som Bobby 7 år sa: “Vad kan du egentligen, Faster Karin?”, när han drog mig igenom ubåtens alla vinklar och vrår. Och när Amy 5 år, utser mig till sjörövarkapten på Tekniska Museets lekrum och jag inser hennes ledarkapacitet blir jag förstummad. Dagens ungar har en helt annan utbildningsplattform att stå på än dagens vuxna och hur möter vi detta ur ett barnperspektiv? Hur ska de kunna förstå farmors och morfars arbetshistoria, när det inte finns några platser, att gå till och lära sig av?.Mina brorsbarn gör mig uppmärksam på hur lite jag vet om mina rötter och vår industrihistoria här i Malmö. Men tydligen är jag på god väg, för i somras vid besök i Osby och Brio Leksaksmuseum, sa Amy, 5 år. “Jag vill bli en Faster när jag blir stor”. Detta beröm medför ju också ett ansvar och därför undrar jag, hur jag ska kunna förmedla min farmor och fastrars historia till den nya generationen. Och min far, som deltog i arbetarrörelsen, var finns det något arbetarhistoriskt museum i Malmö? Och jag undrar hur vi ska kunna integrera nya Malmöiter i vår stad, när vi inte själva kan integrera oss i vår egen historia?

Som Malmöit älskar jag min stad och är verkligt stolt över mina rötter, som tack vare industrin kunnat förändra Malmö till den spännande stad i 2000-talet som den verkligen börjar bli, genom att idag inte enbart vara en industristad, utan en stad som spänner inom många olika områden, vilket skapar en verklig mångfald.”

Karin Holst

Filminventering i Skåne
Filmmuseet/Regionmuseet i Kristianstad, Skånes Hembygdsförbund, Malmö Stadsarkiv, Landsarkivet i Lund och Film i Skåne samarbetar i ett nationellt projekt som vill kartlägga filmbeståndet i Skåne län.

Projektet leds av Svenska Filminstitutet på uppdrag av Kulturdepartementet och är ett inledande steg till etablering av en filmvårdscentral i Grängesberg. Projektledaren i Skåne län, Lina Ålenius, presenterar projektet i det följande:

Rädda dina filmer!
Något av det mest värdefulla man kan hitta i sina samlingar är film. Den skildrar många olika nyanser i våra liv och i olika tidsepoker. Den har förmågan att fånga tidsanda, seder, traditioner och förändringar som kanske annars kan vara svåra att se. Dessa filmer är kulturhistoriska skatter som finns överallt! Filminventeringen som pågår i Skåne är ett första steg för att bevara film och göra den tillgänglig för allmänheten.

Den film vi söker är “kulturhistorisk” film på filmbas (ej video) som kan finnas t ex i smalfilmsformat (16 mm, 8 mm). Inventeringen omfattar inte kommersiellt framställd spelfilm, men film från arkiv, företag, institutioner och privatpersoner. Nyckelpersoner här är de som har stor kunskap om sin hembygd och kan berätta om var man kan hitta filmer, men det gäller också att kunna identifiera händelser och personer i filmerna medan den kunskapen finns.

Det finns mängder av filmer från “familjens högtider” och detta material är visserligen kulturhistoriskt intressant, men i första hand är det filmer med andra motiv som eftersöks. Kanske ligger där någon samling hemma från tiden då far arbetade i tegelbruket eller filmer från evenemang, Barnens Dag, Kiviks Marknad, sockenfilmer, instruktionsfilmer mm. Ja listan kan göras lång för de olika motiv som finns.

Nu till våren/sommaren kommer resultaten av undersökningen att presenteras och då kommer vi att visa delar av det material som vi funnit. Eftersom kunskapen är knapp när det gäller förvaring och bevaring av film kommer vi också att ge vägledning och kurser i hur man ger sina filmer längre levnadstid. Vill du veta mer så finns presentation av projektet med enkät på Filmmuseets hemsida: www.regionmuseet.se.

Den danska systerföreningens tidskrift “Fabrik og Bolig” till förmånspris!
Den danska tidskriften “Fabrik og Bolig” erbjuds nu föreningens medlemmar till ett favorabelt pris.

Den danska systerföreningen “Selskabet til bevaring af industrimiljøer” etablerades 1979 och har som sitt ändamål att väcka allmänhetens intresse för att utforska och dokumentera industrialismens historia och för att bevara dess byggnader, anläggningar, maskiner, bostäder och miljöer. Föreningen ger ut tidskriften “Fabrik og Bolig” som har kommit ut två gångar årligen sedan 1979. Föreningen och tidskriften är en fortsättning på forskningsprojektet “Industrialismens Bygninger og Boliger” (1975-1978) och dess nyhetsblad med samma namn.

IHS nyhetsbrev nr 1, 2003
© Föreningen Industrihistoria i Skåne
Redaktion och layout: Ebbe Hædersdal
Kopiering och eftertryck tillåten med källhänvisning

Nyhetsbrev nr 3, 2002.

Innehåll

Föreningen är nu på ‘nätet’!
Kockumskranen under nedmontering.
Ifrågasatt förslag till byggnadsminnesförklaring av Solidars f d bageri.
Föredraget “Bonnasmedjan och Brysselspetsarna” tisdagen den 24 september kl 19.00.
IHS konferensen 25-26 oktober 2002.
Rapport från konferensen “Företagens kulturarv ­– lönsamt i längden”.
Medlemsavgiften.

Föreningen är nu på ‘nätet’!
Lördagen den 31 augusti 2002 blev en minnesdag i föreningens historia. Denna dag hade föreningens hemsida premiär på internet. På föreningens hemsida hittar du upplysningar om föreningen och dess arrangemang, om Skånes industrimiljöer och om aktuella projekt. Du kan bl.a. ladda ner föreningens informationsblad, stadgar, nyhetsbrev, konferensprogram m m som pdf-filer. För att kunna läsa pdf-filerna behöver du ladda ner programmet Adobe Acrobat Reader. Programmet är gratis och kan hämtas på http://www.adobe.com. På hemsidan hoppas vi dessutom att kunna presentera insändare från föreningens medlemmar och intressanta studentuppsatser eller studentprojekt inom föreningens ämnesområde. Hemsidan kommer att byggas upp i takt med att material kommer in!

Kockumskranen under nedmontering.
Den 29 juli började nedmonteringen av Kockumskranen som av Riksantikvarieämbetet klassats som ett av de tio viktigaste indu-
striminnena i Sverige. Nu blir det långt att resa för den indu-
strihistoriskt intresserade publiken för att få se detta intressanta industriminne och landmärke. Inom de närmaste veckorna börjar kranen sin långa resa till Ulsan i Sydkorea.

Kockumsområdet. Foto Ebbe Hædersdal 2002-07-29.

1998 väcktes fråga om byggnadsminnesförklaring av Kranen. 1999 genomfördes en utredning om dess kulturhistoriska värde av Malmö Kulturmiljö. Enligt våra upplysningar har länsantikvarien fort-
farande inte tagit ställning i frågan. Och medan beslutet om en eventuell byggnadsminnesförklaring drar ut på tiden pågår nedmonteringen för fullt!

Kranen var på sin tid världens största bockkran. Den hade en lyftkapacitet på 1500 ton, en totalvikt på 7200 ton, en högsta höjd på 140 m och en lyfthöjd på 105 m. Spårvidden var på 174 m och spårlängden på 710 m. Genom spårvidden och spårlängden täckte kranen in en yta på 10,5 hektar. Inom denna ytas ram rymdes byggdockan, monteringshallen samt närliggande områden för sektionssamling. Kranspåren var dragna så långt utanför dockporten att lyft kunde ske direkt från fartyg och pråmar. Hela härligheten som kostade 125 miljoner kr konstruerades och levererades av de tyska företagen PHB och Jucho.

Kockumskranen. Foto Ebbe Hædersdal 2002-07-30.

Kranen beställdes från de tyska tillverkarna i början av 1972. Kort därefter startade anläggningsarbetena på Kockums och i november påbörjades tillverkningen av balken på Burmeister & Wain i Köpenhamn. Kranbalken är 185 meter lång, 14,5 meter hög, 11,5 meter bred och väger 4200 ton. Bokstäverna i namnet Kockums på balken är 6,7 meter höga.

I balken rymdes bland annat maskinerier, motorer och lintrummor. Den tillhörande wireutrustningen var 12 km lång och vägde 110 ton. I balken fanns också delar av den omfattande elektriska utrustningen, som hade en sammanlagt effekt på 3200 kW. Kockumskranen stod klar under våren 1974. (Källa: broschyr från Kockums: Världens största bockkran).

Föreningen Industrihistoria i Skåne hyllar inom kort Kockumskranen med ett bildreportage här på hemsidan.

Ifrågasatt förslag till byggnadsminnesförklaring av Solidars f d bageri.
Fråga om byggnadsminnesförklaring av Solidars f d bageri väcktes den 2 april på initiativ från en privatperson. Den 20 augusti med-
delade länsstyrelsen sitt beslut i ärendet. Det beslutades att inte byggnadsminnesförklara bageriet. Som skäl för sitt beslut angav länsstyrelsen att Solidars f d bageri i kvarteret Oket har ett kulturhistoriskt och socialhistoriskt värde men att man inte ansåg det meningsfullt att byggnadsminnesförklara bebyggelse där stora delar av anläggningen har rivits. Beslutet antyder att frågan om byggnadsminnesförklaring hade varit aktuell ifall denna väckts på en tidigare tidpunkt. Man kan därför undra varför länsstyrelsen inte själv agerade medan tid var.

Tillbyggnad till Solidars bageri, ritad av Ossian Lindqvist. Foto Ebbe Hædersdal mars 2002.

Av redogörelsen för ärendet framgår vidare att någon ny detaljplan för kvarteret ännu inte var fastställd. En detaljplan bör ju ta hänsyn även till de kulturhistoriska värdena. I synnerhet som kvarteret enligt Malmös översiktsplan ligger inom “område av riksintresse för kulturmiljövård”.
Rivningen av bageriet leder till två frågor av pricipiell betydelse:

1) Varför uppsköts inte rivningen tills frågan om byggnadsminnesförklaring var avgjord?

2) Hur kan det komma sig att man kan påbörja en rivning innan en ny detaljplan för området utarbetats?

Är detta verkligen ett rimligt tillvägagångssätt?

Bageritomten. Foto Ebbe Hædersdal 2002-09-01.

Andra regioner har satsat stort på sina historiska industrimiljöer och väckt berättigad positiv uppmärksamhet. Skåne har under de senaste åren förlorat en alltför stor del av sina industrihistoriskt intressanta byggnader. Många historiskt värdefulla industrimiljöer är numera rivna. Det rör sig ofta om byggnader av mycket hög teknisk och estetisk kvalitet, med stora återanvändningsmöjligheter. I dessa år talas det mycket om samhällets omvandling mot ökad resurshushållning och minskad miljöbelastning och om hur vi behöver skapa en attraktivare stadsmiljö. Kanske vi i ljuset av detta borde tänka efter en extra gång innan vi river identitetsskapande historiska miljöer som med nya funktioner kunde slå en brygga mellan det förflutna som skapade vårt välstånd och framtidens samhälle.

Föreningen Industrihistoria i Skåne har ambitionen att på sikt bli en regiontäckande förening och en mötesplats för människor med olika infallsvinklar och bakgrund. Vi vill sprida information, stimulera debatt, forskning och opinionsbildning. Redan nu finns bland föreningens medlemmar en omfattande expertis inom ämnen som industrihistoria, byggnadsvård, arkivkunskap, arbetarhistoria etc. Eftersom föreningen inom sig rymmer såväl experter som den industrihistoriskt intresserade allmänheten arbetar vi för att den skall få möjlighet att fungera som remissinstans i industriminnesfrågor i Skåne.

Föredraget “Bonnasmedjan och Brysselspetsarna” tisdagen den 24 september kl 19. Föreningens medlemmar hälsas hjärtligt välkomna till föreningens första arrangemang under hösten – ett föredrag av Arne Högberg, som även har skrivit den spännande boken med samma titel (Corona förlag).

Föredraget utgör en spännande dokumentär om hur människor möts, förenas, bygger upp och utvecklar ett ovanligt starkt företag. Presentationen är främst en hyllning till de generationer av människor som genom sitt arbete överlämnat väsentliga värden till oss efterlevande. Hundraåriga foton på verkstadsanställda kompletteras med berättelser från deras liv och det omgivande samhällets situation och förändring.

Under 20- och 30-talet tillverkade Åkermans olika slag av vägmaskiner.

Dramat spelas upp i grävmaskinsföretaget Åkermans, “Bonnasmedjan i Eslöv”, som blir berömd för sin introduktion av vinstandelssystemet i Sverige, sin lönsamhet och sin anställningstrygghet. Bland de som imponeras av företagets utveckling finns Wallenbergs Investor och P G Gyllenhammars Volvo.

Men just när det marknadsledande och expanderande företaget skall fylla hundra, slår ödet till och allt förändras. En ny ägare träder in. Kompetensen outsourcas. Lyckan tar slut. Lönsamhet och anställningstrygghet för två tusen anställda förvandlas snabbt till förlust och nerläggning. Den sista mars 2000 släcks ljuset och stängs dörren för sista gången i det förr så ärorika och stolta grävmaskinsföretaget. Men minnet, förebilderna och idéerna lever vidare och utmanar oss att utveckla en etik och kompetens som ger oss stabila och sunda företag, som kan ge sitt bidrag till människornas drömmar om en bättre värld.

Föredraget äger rum tisdagen den 24 september kl 19.00 på Malmö Högskola, Gäddan 7, Citadellsvägen 9. Det gula huset tv nr 6 på kartan.

IHS konferensen 25-26 oktober 2002.
Programmet för föreningens årliga konferens är nu klart och bifogas som en särskild bilaga. Konferensen anordnas i år tillsammans med Malmö Högskola och Malmö Stadsarkiv fredagen och lördagen den 25-26 oktober. Föreningens medlemmar är hjärtligt välkomna att delta i konferensen såväl fredag som lördag.

Fredagen den 25 oktober ligger tyngdpunkten på forskning och idéutbyte. Vi kommer att hålla till i Malmö högskolas lokaler mitt i det industrihistoriskt intressanta Kockumsområdet, inte långt ifrån Malmö Centralstation.

Medlemmar som betalat årsgiften har gratis tillträde till konferensen exkl. lunch. Vill man delta i lunchen fredag kan den beställas hos föreningens ordförande (se nedan). Priset blir ca 70 kr per person. På kvällen (ca. kl 18.00) bjuder föreningen och Malmö Högskola konferensdeltagarna på fyllda baguetter och dryck samt filmförevisning.

Lördagens arrangemang är öppet för allmänheten. Alla intresserade kan ta del av föredrag, workshops och rundvandringar den 26 oktober. Lokal: Malmö Stadsarkiv som också ligger i området Västra Hamnen. Deltagarna i lördagens arrangemang får själva ordna lunchen.

Stadsarkivet. Foto Ebbe Hædersdal 2002-07-29.

För planeringens skull behöver vi få veta i vilka delar av konferensen man tänker delta. Deltagarantalet fredag är begränsat till max 100 personer på grund av lokalernas storlek. Därför behöver även föreningsmedlemmar anmäla sitt deltagande. Föreningens medlemmar kan anmäla sig genom att kontakta ordföranden. Meddela om Ni tänker delta i 1) fredagens program, 2) inkl/exkl lunch, och 3) inkl/exkl kvällsarrangemang.

OBS! Deltagarantalet lördag är begränsat till max. 80 personer på grund av lokalernas storlek. Denna del av konferensen är öppen för allmänheten men kräver inträdesbiljett, som är gratis för alla. Här gäller “först till kvarn-principen”. Inträdesbiljett kan beställas hos ordföranden. Vi rekommenderar att Ni beställer inträdesbiljetter i god tid. OBS!

Skicka beställningarna till Ebbe Haedersdal.

Rapport från konferensen “Företagens kulturarv ­– lönsamt i längden”.
Föreningens vice ordförande Gunnar Ahlström deltog i konferensen som ägde rum i Stockholm den 26 augusti. Här följer Gunnars rapport:
Utredningar om industriarvets “framtid” duggar nu tätt. För några veckor sedan presenterade Delegationen för industrisamhällets kulturarv sin slutrapport för kulturdepartementet och Marita Ulvskog. Rapporten (SOU 2002:67) som bl a innehåller en utredning om den framtida organisationen för att bevara detta kulturarv kan laddas ner som 2 pdf-filer från kulturdepartementets hemsida: http://kultur.regeringen.se/. Som en av statens offentliga utredningar kommer rapporten också snart att kunna läsas på biblioteket.

Den 26 augusti deltog jag i en konferens i Stockholm där Riksantikvarieämbetet presenterade en rapport “Företagens kulturarv – lönsamt i längden”. Undersökningen som gjorts genom enkät till ung. 300 tillverkningsföretag och ett femtontal intervjuer med företag avsåg att skaffa information om insatser som har anknytning till kulturarvet och som görs av företag och branschorganisationer.

Resultatet redovisas som “att den allmänna uppfattningen hos företagen är att den historiska dimensionen stärker deras ställning på olika sätt. Företagen gör många insatser för sitt kulturarv, både kontinuerliga och tillfälliga. Företagens insatser för kulturarvet ökar. Motiven är främst att man vill vara en god samhällsmedborgare, att man vill bygga ett varumärke. Lokalsamhället med framför allt de anställda och ortens befolkning, uppfattas som de viktigaste målgrupperna för insatserna.”

Intresset att uppmärksamma sin historia är i Sverige starkast inom bergsbruk och järnhantering samt bilindustrin. Dessutom på orter där företaget spelat en helt avgörande roll.

Vid den efterföljande diskussionen framfördes från publiken att de ansåg utredningen vara alltför optimistisk när det gäller företagens vilja att ställa upp för ett bevarande av det industriella kulturarvet. Det snabba tempot i dagens samhällsliv och föränderligheten i företagskonstellationerna gör att tankarna på företagshistorien blir alltmer avlägsen.

Rapporten är en av flera som successivt kommer att presenteras av Riksantikvarieämbetet och som förhoppningsvis kommer att underlätta och förbereda vårt framtida arbete med Industrihistoria i vårt fall i Skåne.

Rapporten kan beställas från Riksantikvarieämbetets förlag, Box 5405, 114 84 Stockholm. (ISSN 1650-1667, ISBN 91-7209-268-8).

Medlemsavgiften.
Medlemsavgiften för enskilda medlemmar är 150:- kr, för institutioner och företag 500:- kr.
Vi saknar fortfarande en del inbetalningar. Vi ber därför alla som ännu inte betalt medlemsavgiften snarast möjligt göra detta på vårt postgirokonto: 35 32 42 – 1 Föreningen Industrihistoria i Skåne.

IHS nyhetsbrev nr 3, 2002
© Föreningen Industrihistoria i Skåne
Redaktion och layout: Ebbe Hædersdal
Kopiering och eftertryck tillåten med källhänvisning

« Äldre inlägg

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies. mer information

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng