Kategori: Utflyktstips (Sida 2 av 2)

Gunnarps Tegelbruk i Tjörnarp.

Gunnarps Tegelbruk i Tjörnarp från ca 1850 drevs ur­sprungligen som ett mindre gårdsbruk tillhörande Gunnarpsgården. Genom järnvägens tillkomst blev det bättre avsättningsmöjligheter och under ledning av fabrikör John Olander ökades produktionen betydligt.

År 1898 byggdes en rektangulär gråstensugn, typ ring­ugn med 18 stycken brännkammare och tegel­klädda valvgångar. Varje kammare hade en port mot utsidan av ugnen. Ovanpå ugnen fanns ca 300 bränsle­luckor.

Ringugnen, insida.

Bruket sysselsatte som mest 35-40 man och var under 1900-talets första hälft det största före­taget i Tjörnarp. Som mest producerades 2,5 miljoner tegel per år.

Efter en förödande eldsvåda år 1958 lades bruket ned. Själva brännugnen blev kvar men taköverbyggnaden brann ner. Den 37½ meter höga skorstenen revs året därpå.

Efter branden användes ugnen en tid som hönseri och potatiskällare men lämnades sedan att förfalla i 35 år. Träd och buskar slog rot ovanpå ugnen och växte sig stora.

1985 kom ugnen med i Länsstyrelsens kultur­minnes­vårdsprogram och i Höörs kommuns Bevaringsplan. Samma år förvärvade Höörs kommun ugnen genom markbyte.

I samband med den s.k. Landsbygd 90-kampanj­en ”Hela Sverige ska leva” startade Tjörn­arps Sockengille ett antal studiecirklar. En av dem kom att arbeta med sin hembygds miljö, kultur och historia.

Tanken väcktes att på ideell väg och genom bidrag försöka rädda den unika ringugnen från fortsatt förfall och även beskriva gångna tiders tegeltillverkning.

Ringugnen, utsida.

1993 – 94 restaurerades ringugnen och försågs med en taköverbyggnad. Arbetet administrerad­es genom Tjörn­arps Sockengille och kunde utföras tack vare ALU-(arbets­livsutvecklings-) arbete, ideellt arbete, gåvor och bidrag.

Lergravarna.

1994 den 9 september återinvigdes ringugnen av lands­hövdingen. 1995 i maj utkom boken om Gunnarps Tegel­bruk och i juni fick Sockengillet kommunens kultur­pris. 1999 i oktober beslutade Höörs kommun­full­mäkt­ige att avsätta lergravarna (ca 12 hektar) som natur­reservat.

Tips från Lena Frykman gm Henrik Borg

Filfabriken i Hässleholm.

Filfabriken i Hässleholm som trots sitt namn inte handlar om filmjölk utan om hur man hugger filar.

1917 startade verksamheten och under 1900-talet högg man filar till industrier i hela landet. Som mest var man sex anställda. Fabriken var i drift till så sent som 1986.

Efter en yttre restaurering sätter nu eldsjälar inom Västra Göinge hembygdsförening istånd även maskinerna som drivs med remdrift.

Öppet efter överenskommelse med Nils Karlsson 0451-31 300.

Vägbeskrivning: Från järnvägsstationen:
Följ spåret norrut tills du kommer till bron över spåret, Viaduktgatan, använd den och fortsätt en 150 meter tills du kommer till en rondell och en livsmedelsbutik, ta av till höger in på Göta­gatan, och följ den tills du har Smedjegatan på vänster hand, följ den och du hittar den lilla röda tegelbyggnaden i en våning som inrymmer filfabriken i den första korsningen.

Tips från Henrik Borg

Bjersunds tegelbruk mellan Lomma och Bjärred.

Tegelbyggandet har gamla traditioner i Skåne där det finns gott om lera. När städerna började växa under 1800-talet behövdes tegel i en större omfattning än nånsin tidigare.

Stora tegelbruk växte upp vid åmynningarna och längs kusterna i Öresund. Tegelstenarna skepp­ades med båt till Köpenhamn, Malmö, Helsing­borg, Landskrona.

När järnvägen började byggas mellan Malmö och Lund 1855 var det tegelbrist och man fick skrapa ihop leveranser från åtskilliga mindre tegelbruk för att kunna bygga stationerna.

Vid denna tid uppstod Bjersunds tegelbruk, en av de få äldre anläggningar som finns kvar. Så småningom förvärvades det av Frans Henrik Kockum, grundaren av Kockums Gjuteri och Mekaniska Werkstad i Malmö (1840) och kom att ingå i hans företagsimperium, som förutom ett stort tegelbruk i Lomma (nu rivet) innehöll industri­er som t ex Kallingeverken i Blekinge.

Den kvarstående tegelugnen i Bjersunds tegelbruk är en s k periodisk valvugn med fem fyrhål.

Om hur ugnen fungerade, tegelbrukets historia och den lyckosamma restaureringen på 1980-talet kan man läsa i ”Skånskt tegel” Skånes Hembygdsförbunds årsbok 1984, en mycket intressant skrift för den som är intresserad av tegeltillverkningens historia i Skåne.

Vägbeskrivning: Buss 132 från Malmö eller Landskrona, buss 134 Malmö – Löddeköpinge – Hänkelstorp, buss 137 från Lund.

Promenad ett hundratal meter söderut från Bjärreds busstation, förbi Bjärreds intressanta nedlagda järnvägsstation i trä. Tegelbruket ligger vid kusten väster om väg 110. Servering och museum i en av bostadslängorna.

Mer tips: Andra intressanta bevarade tegelugnar från den äldre perioden är ringugnarna i Tegel­berga (ca 5 km söder om Svedala), Tjörnarp (väster om järnvägen) och Utvälinge (vid Vegeåns mynning ca 5 km väster om Ängelholm). Bilder på dem kan du hitta i vårt digitala bildarkiv här på hemsidan.

Tips från Per-Jan Pehrsson

Ifö-verkens Industrimuseum i Bromölla.

För hundra år sedan blev det i Sverige allmänt till­låtet att installera vattenklosetter och ansluta dem till det allmänna avloppsnätet (i Malmö 1908). Denna hygienhöjande produkt blev mycket populär. En industri i Skåne som tillverkade dessa nöd­vändiga säten var Ifö-verken i Bromölla.

Det var inte bara sanitetsgods som tillverkades på Ifö-verken, utan även sådant som eldfast sten till ugnar, cement, isolatorer, golvplattor, säkringar och mosaik.

Idag kan man beskåda ett urval av dessa produkter, samt arbetsmetoderna att tillverka dem, på Iföverkens Industrimuseum i Bromölla.

Var: Storgatan 45 i centrala Bromölla.

Tips från Eber Ohlsson

Även landshövdingar spolar.

Hägghults diabasbrott med Svarta bergens naturmuseum.

I de stenrika trakterna i nordöstra Skåne har det brutits sten i långa tider. Den svarta diabasen i Hägghult har brutits under hela 1900-talet och har exporterats långt utanför Sveriges gränser.

Vid det gamla diabasbrottet finns sedan 1994 ett museum med utställning om arbetet i sten­brottet, konstutställning med olika föremål i dia­bas, café och kunniga guider.

Dessutom en vacker natur och fina promenad­vägar längs med det djupa och numera vatten­fyllda brottet.

Vägbeskrivning: Hägghult och museet ligger utanför Lönsboda i Östra Göinge.

Länk till sajt: www.svartabergen.nu

Tips från Jenny Hällström

Nyare inlägg »

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies. mer information

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng