Etikett: Exkursion (Sida 1 av 2)

Lördag 24 september 2016 kl 09.30. Exkursion till Christinehof och alunbruket i Andrarum, Hallamölla vattenkvarn samt spelkulefabriken i Tollarp.

Program. Vi träffas och parkerar på Christinehofs slott lördagen den 24 september 2016 klockan 9.30. Där träffar vi Christinehofs guide Eva Ditlevsen, som leder oss genom landskapet från slottet och till Andrarums bruk.

Ca kl 11.30 är vi tillbaka vid slottet. Där serveras buffé till ett pris av 140 kronor per person. Lunchen betalas av var och en på plats.

Kl 12.45 åker vi vidare till Hallamölla, som ligger helt nära Alunbruket. Möllare från Albo Härads Hembygdsförening kör vattenhjulet. Forsen i Werkeån vid Hallamölla är Skånes högsta vattenfall.

Efter ca en timme åker vi vidare till Tollarp. Där besöker vi det som troligen är världens enda stenkulefabrik, Svenska Stenkulor (Kungsvägen 20, Tollarp). Ägaren Lasse Nilsson möter oss och visar oss fabriken. Visningen där tar minst en timme.

Mer information: www.christinehofsekopark.se och www.stenkulor.com och http://alboharadshembygdsfor.se/hallam%C3%B6lla.html.

Lördag 20 augusti 2016 kl 10.15. Museibesök och exkursion i Perstorp.

Lördagen den 20 augusti 2016 välkomnas du att besöka historiska industriorten Perstorp och 10-årsjubilerande industri- och plastmuseet Plastens Hus.

Ca 10:15-12 Guidad visning med industrihistorisk utställning i Plastens Hus. Film/information kring nutida och äldre industriverksamheter.

ca 12-13 Tid för egen lunch. Besök gärna naturskönt belägna Golfkrogen. Lunch (och glass) erbjuds där. Egen matsäck förtäres utomhus.

Ca 13:00 Återsamling på parkeringen utanför Golfkrogen. Gemensam avfärd till närbelägna platsen för Minnesstenen.

13:15- Exkursion kring Minnesstenen och platsen för Skånska Glasbruket.

Detta gamla glasbruk kan sägas ha bildat grunden för främst framgångsrika globala plastindustrin Perstorp AB. Men även Gustafsborgs Säteri AB m fl.

Den första plasten i Skandinavien tillverkades i Perstorp år 1918 av Skånska Ättikfabriken, som år 1966 blev Perstorp AB. ”Att göra pengar ur rök” är ett ordspråk för Perstorp AB, titel på en biografi och antyder metoderna. Plastens Hus i Perstorp visar hur plast har format vår tid och våra livsstilar.

Plastens Hus firade 4/8 10-årsjubileum med bl a Öppet Hus, guidade bussrundturer genom stora industriområdet för Perstorp AB mm. Mer info på Plastens Hus.
Perstorp uppmärksammar samtidigt 325-årsminnet av industriell verksamhet. Detta sker bl a genom en särutställning över Henrikstorps Glasbruk (1691-1762).

För de historieintresserade går det att ladda ner en pdf-fil: Skånska Glasbruket – Henrikstorps Glasbruk

Extramaterial (förmedlat av Arne Thornberg):


Extra om Perstorpsbesöket den 20 augusti 2016.

Huset som Skånska Ättikfabriken en gång hade på Baltiska utställningen i Malmö 1914 blev efter utställningen flyttad till en udde vid Lille sjö, nära Gustafsborg och används av släkten Wendt vid speciella fester.
Grindarna vid Gustafsborg, där karpar ingår i smidesmönstret.

Vi som gick mellan Minnesstenen och Golfkrogen fick en intressant guidad tur av Jan Wilhelm Wendt (Wilhelm Wendt III). Däribland ett besök i huset från Baltiska utställningen i Malmö 1914. Huset står ovanpå en gammal iskällare. Jan Wilhelm Wendt berättade också några personliga minnen från huset.

Vidare fick vi historien om hur grindarna vid Gustafsborg tillkom, där Wilhelmina Wendt var en part. Jan Wilhelm Wendt sände en tid efteråt nedanstående skrifter.

Jan Wilhelm Wendt berättade om mycket annat under vår promenad – det är mer givande att gå än att köra bil.

Lördag 21 maj 2016 kl 12.40. Exkursion längs Lagan med dess kraftverk.

Lördagen den 21 maj 2016 planeras en guidad busstur längs Lagan med dess kraftverk. Geografiskt går vi utanför Skåne, men funktionellt är det en viktig del av Skånes industriella utveckling. Lagan och dess kraftverk är grunden till bildandet av Sydkraft under 1900-talets första decennium, relativt kort tid efter att det blev möjligt att överföra el på långa avstånd. Idag ägs vattenkraftverken i Lagan av norska Statkraft.

Vid kraftverksturen får vi först en visning av Karsefors vattenkraftverk, vilket anlades 1930. Vi får se Karsefors valstorn, kika in i aggregathallen och får se en fotoutställning om bygget om vattenkraftverket.

Efter att ha passerat den natursköna Hjörneredssjön med omgivningar besöker vi vattenkraftverken i Knäred, vilka anlades 1910. Här tittar vi på verken och dess omgivningar samt får en exklusiv visning av den gamla driftcentralen.

Efter de stora vattenkraftverken stannar vi för fika vid en mer småskalig kvarn, men med äldre historia. I Lagans biflöde Krokån omnämns en kvarn vid denna plats i Knäred 1697. Efter att verksamheten upphört 1979 förföll kvarnen, men 2011 tog paret Lisbeth och Roland Davidsson över och har sedan dess restaurerat kvarnen. Under fikan får vi höra om deras arbete med kvarn, såg och bryggerimuseum.

Bussturen börjar och slutar vid Laholms järnvägsstation, dit man enkelt kan komma med tåg (genom den nya Hallandsåstunneln vars utställning föreningen besökte förra året) eller med bil. Turen börjar 12:40 (tåget från Malmö anländer 12:32) och beräknas ta drygt 5 timmar, med ankomst till Laholms station innan 18:22-tåget mot Malmö.

För detta arrangemang abonnerar föreningen en buss för 25 personer och hyr en guide. Till skillnad mot en del andra arrangemang kommer därför en deltagaravgift (300 kr) att utgå från deltagarna. Fikan vid kvarnen i Knäred ingår.

Statkrafts sajt finns en översikt om vattenkraftverken i Lagan.
I Miljömagasinet finns en intervju med en av personerna som restaurerat kvarnen i Knäred.

När jag i maj 2013 skulle till ett möte i Markaryd och då nyligen hade läst Sydkrafts 50-årsskrift, gjorde jag en exkursion utmed Lagan från Laholm och uppströms för att besöka och fotografera de gamla kraftverken (se ovan). Fick även se Karseforsens kraftstation interiört, eftersom det var en vardag och det just där då pågick arbeten.
/Eber Ohlsson

Lördag 23 april 2016 kl 11.30. Exkursion längs Kävlingeån, samt fortsättning på det ajournerade årsmötet.

Klockan 11.30 träffas vi på firman Motor & Bilelektra i Kävlinge. Dit är det omkring 10 minuters promenad från järnvägsstationen. Verkstaden är inhyst i Sockerbolagets gamla kampanjarbetarbostad vilket ju också är ett stycke industrihistoria.

Verkstadsmiljön är småskalig, ”genomsiktlig” och klassisk. Ola Jacobsson tar hand om oss någon timma och visar hur det intressanta lindningsarbetet går till.

Motor & Bilelektra startades 1953 i Kävlinge av Kurt och Åke. Efter ett par år på en bakgård mitt i byn flyttade företaget till Unionsgatan där de blev kvar till 1980 då flyttlasset denna gången gick till idag befintliga lokaler på Nordanvägen 5 i Kävlinge.

I dag drivs Motor & Bilelektra av Ola Jacobsson, son till Kurt. De är idag 8 anställda som sysslar med omlindning och reperationer av elmotorer, både likström- & växelström, vilket är deras huvuduppgift. www.motor-bilelektra.se/kontakt.html

Efter Lindningsverkstaden kör vi längs ån och stannar på någon eller några av de platser där möllor stått eller står. Ända fram i 1950-talet knöts små industriområden till de platser där vattnet gick att utnyttja. Garverier, stampar, keramiska industrier, brännerier förutom kvarnverksamheten bildade proletära industrienklaver i lantbrukslandskapet. Exkursionsledaren Anders Ödman kommer att peka och berätta. Anders har sedan många år ägnat en extensiv forskning åt traktens möllemiljöer.

Vi passerar i Stångby tre av Skånes senaste vindmöllor, 87 meter höga, på väg till Böösmöllan. I Bösamöllan bjuds på en kopp kaffe och en fralla till priset av 40 kr/pers. Kort accepteras ej.

På Bösamöllan tar ägaren, Åke Strid, hand om oss. Han kommer att berätta om möllans historia och visa den moderna turbindriften. Dessutom kommer vi att få höra om ett av de mest akuta hoten mot de kulturmiljöer som möllorna utgör – EU:s vattendirektiv – som syftar till att fiskarna ska kunna röra sig utan hindrande dammverk, från havet till källorna. www.bosamollan.se

I bifogad pdf Bösamöllan kan du läsa en berättelse om Bösamöllans historia och dessutom en skrivelse som Åke Strid sammanställt. Den visar på det omänskligt absurda i statens bruk av EU:s vattendirektiv.

Vi avslutar exkursionen i Håstad där de första möllorna i ån fanns. Längre upp i å-loppet var fallet för dåligt. Vid Örtofta järnvägsstation kan passagerare släppas av. Vi kan räkna med att vara där vid 16-17-tiden.

Kävlingeån uppströms Bösamöllan.
Kraftproduktion i Bösamöllan.
Bösamöllan.

Ladda ner som en pdf-fil Arne Thornbergs foto-dokumentationen
(http://industrihistoriaiskane.se/arkiv-html/arkiv/2016/bil/160423-doku.pdf) av exkursionen utmed Kävlingeån den 23 april 2016.

Lördagen den 23 april 2016 kl 13.30 fortsätter det ajournerade årsmötet i Bösamöllan.

Tyvärr blev vi tvingade att ajournera dagens årsmöte [12 april 2016] då vi kommit till punkt 7 i dagordningen, eftersom revisionsberättelsen saknades.

Årsmötet kommer därför att återupptas kl 13.30 i Bösamöllan i samband med turen längs Kävlingeån lördagen den 23:e april 2016.

De som bara skall bevista årsmötet kan komma direkt till Bösamöllan och behöver givetvis inte anmäla sig.

Den avgiftsbelagda förtäringen som exkursions-deltagarna får i Bösamöllan ingår av förklarliga skäl då inte heller för de som bara deltager på årsmötet.

Verksamhetsberättelsen för 2015 (3 sidor)

Söndag 6 oktober 2013 kl 09.30-15.30. Exkursion till industriminnen i Köpenhamn och Frederiksberg.

Söndag den 6 oktober 2013 – Köpenhamns industriminnen.

Kl 09.20 träffas vi vid Köpenhamn H (centralstationen), strax utanför den östra utgången som vetter mot Tivoli.

Vi besöker Dieselhouse, fd B&W’s varvsindustri, med en spännande utställning och får bl a se den stora motorn köra.

Därefter besöker vi de underjordiska vattenreservoarerna Cisternerne i Søndermarken, Frederiksberg, som nu omvandlats till museum för samtida konst.

Ev. finns möjlighet att även besöka vattenverksbyggnaderna i centrala Köpenhamn. Dagen avslutas ca kl.15.30

Vi färdas med lokaltrafik, buss, och promenerar under dagen.
Lunch bekostas av var och en.

Kostnad är 50 DKK vuxen, eller 40 DKK för pensionärer, (OBS! danska kontanter) för entré till Cisternerne vilken betalas på plats av var och en.

Ladda ner hela Köpenhamnsprogrammet 2013-10-06.

Burmeister & Wain, en målning från 1885.

Efterskrift till Köpenhamnsexkursionen den 6 oktober 2013.
På vår exkursion till Köpenhamn den 6 oktober 2013 besökte vi de underjordiska vattenreservoarerna Cisternerne i Søndermarken, men även de gamla vattenverksbyggnaderna i centrala København. Då de fanns önskemål om att den historik och det bildmaterial som exkursionsdeltagarna fick till livs av undertecknad skulle bli tillgänglig på föreningens sajt, är detta exekverat nedan. /Eber Ohlsson

Det första materialet är den lilla uppsatsen av övertecknad “Vattenverk och vattentorn å fortifikatoriska mark” från 1979, där Köpenhamn är en av de städer som har studerats: Köpenhamn
Det andra materialet är en text i personalbladet Vattenstänk från 1996: Konst i Cisternerne
Då det bildmaterial som finns i uppsatsen är anpassat till dåtidens återgivningsteknik, kommer här bilder med dagens bättre teknik.

Københavns vandværk på ravelinen vid Vesterbro 1859.
Københavns vandværk på ravelinen vid Vesterbro 1860.
Københavns vandværk vid Vesterbro på 1900-talet.
Københavns vandværk vid Vesterbro på en plan från ca 1860.
Københavns vandværk vid Vesterbro på en plan från 1865.
Københavns vandværk vid Vesterbro på en karta från 1907.
Københavns vandværk vid Vesterbro på ett nutida flygfoto (2013).
Københavns vandværk vid Vesterbro. Byggnader från 1859 respektive 1900.
Københavns vandværk vid Vesterbro. Övre maskinsal.
Köpenhamnsområdets topografi med Solbjerg där Cisternerne ligger.

På exkursionen diskuterade en del av oss både om diselar och vattenverk, varför jag länkar till några texter på min sajt eber.se som berör dessa ämnen.

Ånga, el/diesel och strejkrisk. och Segla på land.


Då vattenverksområdet var avspärrat för den ombyggnation som sker på området, kunde exkursionsdeltagarna inte på nära håll få se de gamla vackra byggnaderna från 1859. För att i viss mån kompensera för detta, kommer här några bilder tagna 2008, 2007 resp 1979.

Den gamla vaktkuren från gårdssidan.
Den gamla vaktkuren från gårdssidan vid en tid då den fortfarande hade en vakt (portner).

Skulle någon fortfarande vilja veta mer om Köpenhamns och Frederiksbergs vattenförsörjning kommer här länkar till vattentornssidor: Vandtårne: København Vandtårne: Frederiksberg

VA-tidskriften Cirkulation 8/2002 VA-tidskriften Cirkulation 8/2010 VA-tidskriften Cirkulation 8/2004

Lördag 18 maj 2013 kl 10.00–ca 15.30. Exkursion till nya och gamla industrier i Landskrona.

Lördagen den 18 maj 2013 kl 10.00 – ca 15.30. Exkursion till nya och gamla industrier i Landskrona.

Kl 9.30
Samling på Centrum för arbetarhistoria, Skolallén 1, Landskrona.
Professor Lars Berggren och fil.dr. Hans Wallengren möter oss med kaffe och håller en kort introduktion i Landskronas industrihistoria. Därefter blir det en rundtur i centrala Landskrona.
Vi besöker bland annat varvsudden och får veta mer om Landsverk och Thulinverken och andra intressanta industrihistoriska platser och företeelser.

Kl 12.00
Lunch på Slottscaféet, Säbygatan 8 (i Slottsparken). Lunchen är förbokad och kostar 99 kronor. Meddela om du vill ha speciell mat.

Kl 13.00
Besök på Landskrona museum, som också ligger i Slottsparken. Visning av “Arbetets stad”.

Kl 14.00
Avfärd till Syngenta f.d. Hilleshög Lars Hansson tar emot på Hilleshögs museum och guidar oss runt. Museet beskriver Hilleshögs historia under 100 år.

Avslutning ca 15.30.

Ladda ner Program för Landskronaexkursion som en pdf-fil.

Lördag 12 maj 2012 kl 10.30-ca 16.30. Exkursion till Jonsarnas och Mattssons möbelfabriker i Bjärnum.

Vi samlas vid Jonsarnas fabrik i Bjärnum kl 10.30. Jonny Dolkow visar oss fabriken med maskiner i drift. Efter lunch i Bjärnum får vi möjlighet att besöka Mattssons Möbelfabrik som är drygt hundra år gammal. Stig-Arne Mattsson, som är tredje generationens möbelfabrikör, drev fabriken tills den stängde. Fabriken är bevarad intakt.

Äldre möbelfabriker i Bjärnum.

Lördag 18 september 2010 kl 10.30. Exkursion utmed Helge å i Osby.

Tid: Lördagen den 18 september 2010

Plats: Samling på Strömsborgs Ullspinneri utanför Osby kl 10.30
Östanå Pappersbruk ca kl 12.30 – 14.30
Broby Modellindustri AB ca kl 15.00 – 16.00

Föreningen erbjuder möjlighet till samåkning i bil eller liten buss från Malmö, Lund och Ystad.

Kostnad: Studiebesök inklusive lätt lunch och kaffe 115 kronor.
Transportkostnad: 155 kronor.

Ladda ner hela programmet för den Industrihistoriska exkursionen längs med Helge å den 18 september 2010.

Lördag 9 juni 2007 kl 09.30. Exkursion till Nordvästra Skåne.

Lördagen den 9 juni 2007 vårutflykt till Nordvästra Skåne. Tema för utflykten är kol och lera med besök i Nyvång och Höganäs.

Dagsprogram, preliminärt:

09.30 Mötesplats Helsingborg, Dunckerska kulturhusets östra entré vid parkringsplatsen för gemensam avresa med buss till Nyvångs samhälle.

10.00 ca Nyvång – stenkolsbrytning. Besök i Nyvångs gruvmuseum och gruva, guidning av f.d. gruvarbetare Otto Wickman.

Mer information om museet finner du på www.nyvangsgruva.se

12.00 Avresa till Höganäs.

12.30-13.15 Lunchpaus (matställen på platsen eller med­havd kost).

13.15-15.15 Besök i Höganäs – stenkol, lera och keramik. Vi besöker de historiska fabriksmiljöerna kring Höganäs­bolaget och guidas i Höganäs museum av f.d. huvud­ingenjör Berne Liljegren.

Mer information om Höganäs museum finner du på www.hoganasmuseum.se

15.30 Avresa mot Helsingborg.

ca 16.00 Avlämning vid Dunckerska kulturhuset i Helsingborg.


Rapport från vårutflykten till Nyvång-Höganäs, 9 juni 2007.

Per-Jan Pehrsson, sekreterare

Nyvång
I Nyvång togs vi emot av Otto Wichmann, en verklig veteran bland gruvarbetarna och en mycket kunnig och entusiastisk skildrare både av gruvnäringens historia och det praktiska arbetet under jord.

Otto kom till Sverige från Tyskland 1946 och började arbeta med kolbrytning i Nyvångs gruva 1948.

Stenkolslagren (kolflötserna) i nordvästra Skåne ligger varvade med lera och sandsten. Beroende på lagrens mäktighet, tillgänglighet och kvalitet ger de råmaterial till såväl keramik-, tegel- och sten­produkter vid sidan av kolbrytningen.

Den skånska kolbrytningen var länge koncentrerad till Höganästrakten, men under 1800-talets senare hälft och en bit in på 1900-talet öppnades en rad nya kolgruvor i nordvästra Skåne (t ex Stabbarp 1867, Bjuv 1873, Skromberga 1875, Ljungsgård 1887, Hyllinge 1901, Gunnarstorp 1914) och gav upphov till nya samhällen.

Flera av dessa kombinerade gruvdriften med tegelbruk. Lera av speciellt god beskaffenhet användes till eldfast tegel.

Nyvångs gruva, strax väster om Åstorp i Skåne (Ormastorp), öppnades 1907-11 med gruvschaktet ”Carl Cervin” som nådde ned till 100 meters djup. Gruvan ingick i det nyligen bildade Höganäs-Billesholms AB, som slog samman regionens stenkols- och lerindustri och blev ledare för all kolbrytning i Skåne.

Den utvecklades till den största kolgruvan i landet. Gångarna under marken fick en sammanlagd längd på över 50 mil och stod i förbindelse med gruvorna i Gunnarstorp och Bjuv.

Under andra världskriget spelade gruvan en viktig roll som bränsleleverantör till bl a järnvägsnätet och sysselsatte omkring 500 man. Sedan avtog kolets betydelse som energikälla i industrisamhället och 1966 lades gruvan ned.

Gruvschaktet är numera igenfyllt och plomberat. Men ovan jord reser sig en mäktig hög av huvud­sakligen sandstenskross från gruvbrytningen.

Nedanför ”Bergbunken” ligger Nyvångs väl­plan­erade gruvsamhälle med föredömligt utformade arbetarbostäder i sina trädgårdar. Av pro­dukt­ions­byggnaderna återstår den monumentala maskin­hallen, där gruvmuseet finns.

Med utgångspunkt från museets rika samling av föremål och bilder berättade Otto detaljerat och mycket levande om gruvarbetet i Nyvång med många målande exempel från sitt eget gruv­arbetarliv.

Vi fick en unik inblick i det tunga och smutsiga arbetet i trånga gruvgångar, som efterhand under­lättades genom ny teknisk utrustning och bättre transportsystem, men också om den positiva sam­hällsandan i den välutrustade trädgårdsstaden ovan jord, som på många sätt blev en förebild för lik­nande industrisamhällen i Sverige.

Besöket avslutades med en mycket instruktiv film från 1932.


Höganäs
Resan till Höganäs där vi åt lunch blev en resa tillbaka till kolbrytningens historiska rötter. Och samtidigt ett intressant perspektivskifte.

Berättelsen om Nyvång skildrades underifrån, genom en gruvarbetares ögon och erfarenheter. Berättelsen om Höganäsbolagets historia belystes av engagerade och historiskt kunniga personer från verksledningen med en naturlig tonvikt på entreprenörernas, den ekonomiska utvecklingens och de tekniska innovationernas betydelse för företagets utveckling.

Staden Höganäs har utvecklats kring två samhällsbildningar som så småningom vuxit samman: det gamla fiskeläget i väster vid havet med sin mera oregelbundna struktur och det lilla regelbundet plan­erade brukssamhället vid Ryd kring kolbrytningen inåt land från tidigt 1800-tal.

Höganäs museum är inrymt i en av de äldsta byggnaderna, ”ett sandstenshus, 40 alnar långt, 10 alnar bredt, 2:ne våningar, inredt till mjölqvarn med com­plett eld- och luftmaskin, 2:ne par stenar, bebos för resten af grufvefolk”, uppfört 1814 och museum från 1925.

Kring museet grupperas spåren av ett litet rektangulärt mönstersamhälle som bestod av ett torg, bostäder, kontor, bageri, bryggeri, en park m m. Ett stycke österut ligger en unik sandstensbyggnad, ”Fyrkanten” (1820), en gruvarbetarbostad för 8 familjer. Den patriarkala strukturen i detta brukssamhälle understryks av den monumentala statyn över ”Eric Ruuth Grundläggare af Skånska Stenkolsverket” (rest 1861).

På museet togs vi om hand av Berne Liljegren och Rolf Andersson, båda med lång erfarenhet från ledande befattningar inom Höganäsbolaget. De gav en intressant orientering om kolbrytningens och Höganäsbolagets historia och de tekniska innovationer som gjorde det möjligt för företaget att ut­vecklas.

Kolbrytning i Skåne förekom redan under den danska tiden. Efter den svenska erövringen drev den mångsidiga grevinnan Maria Sophia Oxenstierna på Krapperups gods kolbrytning för södra västkustens fyrar fram till 1680. 1738 startade kol­brytning på nytt under ett bolag som bildats av Jonas Alström i Alingsås m fl. Man tillverkade också eldfasta deglar av leran.

Verksamheten övergick mot slutet av 1700-talet under dramatiska förvecklingar till godsägaren och industrimannen Eric Ruuth på Marsvinsholm (1746-1820), som 1796 bildade Höganäs stenkolsverk. En intressant inblick i företagets verksamhet ger den engelske gruvingenjören Thomas Stawfords dagböcker. Han arbetade vid företaget fram till sin död 1831.

På kartor och aktiebrev från 1800-talets början kan man se hur gruvdriften förändrade landskapet kring Höganäs med sina rykande skorstenar. I motsats till Nyvång fick kolet i Höganäs allt mindre betydelse och leran blev det viktiga råmaterialet. År 1825 anlades ett tegelbruk för tillverkning av eldfast ugns- och murtegel. Och år 1835 började man producera saltglaserat stengods. Bränningen vid höga temperaturer gjorde dessa produkter starka och tåliga och åstadkom en formlig revolution då det gällde kärl och förpackningar: kannor, krus, burkar, muggar, laboratorieutrustning etc. men också byggnadsmaterial och konsthantverk.

Efterfrågan på det saltglaserade godset blev enorm och höganäskärlen kom att inta en viktig plats i den svenska vardagen. ”Han kom som ett yrväder en aprilafton med ett Höganäskrus i en svångrem kring halsen” (August Strindberg, Hemsöborna 1887).

Man producerade nu huvudsak­ligen keramik och för att få användning för överskottet av kol som bränsle startades sidoproduktioner som glasbruk. Men det var inte bara krus och nyttokärl som till­verkades vid Höganäsbolaget utan också hög­klassig konstkeramik, utformad av anställda konstnärer och formgivare.


Några läsvärda böcker i ämnet:
Lars Bjerning, Skånes jord- och stenindustri. Hälsingborg 1947.

Stenkol och lera. Skildringar kring Höganäsbolagets och dess föregångares verksamhet utgivna av Höganäs-Billesholms Aktiebolag. Redaktion: Gustaf Clemensson. Band 1-4. Uppsala 1953-1973.

Leif L´Estrade, Från stenkol och lera till järnpulver. Höganäsbolaget genom två sekler. Lund 2002.

Ann-Charlotte & Torsten Weimarck, Lergodset från Höganäsbolaget 1832-1926. Riga 2005.

P S Lägg märke till det intressanta mejeriet norr om museet i Höganäs!
För planering och sonderingar av vårutflykten stod Jenny Hällström och Per-Jan Pehrsson.

Utflykten till Nyvång och Höganäs genomfördes i strålande solsken och högsommarvärme. Henrik Borg rattade minibussen och Ingemar den åtföljande bilen.

Samhällets förändrade behov skapar förutsättningarna för industrin. Detta avspeglar sig även i Höganäsbolagets historia. Kol ersattes av andra energikällor. Armerad betong, stål, glas och metallplåt tog över teglets roll som byggnadsstomme och fasad­material. Skorstenar tillverkas numera av annat material än Höganästegel. Lerkärl slogs ut av glas- och plåtburkar och så småningom plast- och pappersförpackningar. Lerkrusen blev konsthantverksföremål.

Men redan 1911 gav sig bolaget in på det metallurgiska fältet med tillverkning av järnsvamp för de svenska specialstålverken. Man satsade på forskning och utveckling och med den nya produkten järnpulver på 1950-talet blev Höganäs AB ett världsomspännande och världsledande företag med fabriker i många länder.

Efter föredragen och rundvandring i museet gjorde vi studiebesök i keramikanläggningen där bland mycket annat de berömda Höganäskrusen fortfarande tillverkas. Den industriella keramiktillverkningen har upphört men fortsätter hantverksmässigt i en del av bolagets lokaler som tidigare var bl a glasbruk. Av ursprungligen tio ugnar återstår tre mäktiga kupoler. Tillverkningen sker numera i mod­erna ugnar, men liknande kupolugnar finns fortfarande i drift i Vallåkra och Raus stenkärlsfabrik.

De båda resmålen i Nyvång och Höganäs belyste på ett mycket intressant sätt den parallella utvecklingen av två industriverksamheter i Skåne baserade på samma fyndigheter av varvad kol och lera.

Utvecklingen av nya energikällor och material ryckte undan förutsättningarna för dessa råvarubundna industrier. Men trots detta lever Höganäsverken kvar. Detta visar vilken betydelse innovationer och en satsning på forskning och utveckling har för ett företag att överleva och utvecklas i en globaliserad värld.


Bilder från vårutflykten till Nyvång-Höganäs.

Söndag 10 september 2006 kl 10.00. Exkursion till Österlen och Folkestorps bränneri.

Studieresa till Folkestorps bränneri.
Söndagen den 10 september 2006 studieresa till Folkestorps bränneri.

Det var i Folkestorps bränneri på Österlen som historien om Absolut en gång började – vodkan som har utsetts till världens lyxvarumärke nummer 1 före Harley Davidsson, Tiffany, Ritz/Carlton, BMW, Chanel och Rolex.

Vår styrelseledamot Per-Jan Pehrsson har ordnat så att Henrik Borg, bebyggelseantikvarie vid Region­museet Kristanstad/Landsantikvarien i Skåne, guidar oss på resan till Folkestorps bränn­erimuseum, Sveriges enda. Där tar den tidigare landsantikvarien Åke Werdenfels, som en gång byggde upp museet, emot oss och presenterar anläggningen och dess historia.

Söndagen den 10 september 2006 blir det alltså en resa som du absolut inte bör missa. Den börjar klockan 10.00 med avfärd i hyrd buss från Frans Suells staty vid Norra Vallgatan i Malmö. Reskostnaden för deltagarna har vi begränsat till 100 kronor per person.

Via Ystad åker vi till Köpingebro sockerbruk, som vi ger en vördsam betraktelse innan dess planer­ade rivning är verkställd. Sen fortsätter vi till Allevads f d mejeri, som är ganska välbevarat och värt ett uppehåll.

Därefter är det dags för en lunchpaus, som vi tänkt ta på Andrarums kaffestuga, innan färden går vidare norrut till Folkestorp, där vi skall vara vid 13.30-tiden.

Efter Folkestorp-besöket blir det ”raka” spåret tillbaka mot Malmö, dit vi beräknas ankomma 16.00-16.30.

« Äldre inlägg

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies. mer information

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng