Etikett: Föredrag (Sida 1 av 5)

Torsdag 6:e Maj kl. 19.00, Digitalt möte, Tågfärjeförbindelserna från Skåne med en historisk tillbakablick och en bild av dagens situation, Jochum Ressel och Jens Möller

Detta är en gemensam aktivitet med SJK Skåne. Information om hur man ansluter skickas ut till medlemmarna via E-post.

  • Kungsleden, Malmö – Köpenhamn och Helsingborg – Helsingör d v s de klassiska linjerna
  • Danlink 1986 – 2000
  • Ystad – Swinoujscie och Trelleborg – Swinoujscie
  • Malmö – Travemunde och Trelleborg – Rostock

Och tankar kring färjornas framtida roll baserad på Trafikverkets utredning om säkerställd fortsatt kapacitet. Jochum Ressel och Jens Möller redovisar och diskuterar.

Torsdag 8:e April kl. 19.00, Digitalt möte, Dyngkurror, vandlöb och pudrett – En fläkt av stank, sanitet och status. Om latrinhanteringen i Malmö, Joakim Frieberg

”Förrätta sitt tarv”, ”göra sina avsides bestyr”, ”pudra näsan”. Vi markerar distans från våra kroppsliga drifter för att visa klass och hävda oss i anständighet och status. Tekniken för att alltmer fjärma oss från vår mänskliga avföring, till exempel vattenklosetten, har förändrats och utvecklats genom historien. Bestående har däremot varit användningen av synen på vårt träck som en klass- och statusmarkör.

Följ fekaliens färd på en hisnande resa i skildringar och teknikutveckling genom historien – ut genom slaskröret längs ”vandlöb” i Malmös gator ner i kanalens sörja. Upp med dynggrepen på nattamannens rullebör från ”dyngkurran” till det stinkande avskrädet utanför stadsporten. Och ner genom första klosettens vattenspegel på Hotell Kramer. För att sen dyka ner i underjordens myllrande lergodsrör och krystas ut från Rosendals pumpstation i ledning till Öresunds virvlande strömmar.

http://friebergsredaktion.blogspot.com/2020/10/dyngkurror-vandlob-och-pudrett-en-flakt.html

Onsdag 24:e Mars kl. 19.00, Digitalt möte, Malmös vattenförsörjning under medeltid och renässans, Anders Reisnert

Anders Reisnert kommer bjuda oss på en historisk resa i Malmös vattenförsörjning:

Platsen som Malmö kom att byggas på började att frekvent nyttjas för sillfångst och höstmarknad i mitten av 1100-talet. Även om bosättningen var temporär så behövdes färskvatten. Några större installationer gjordes inte vid denna tid utan det är först när staden etableras under 1200-talets första hälft som riktiga brunnar grävs och fodras med brunnskar. Under renässansen, från 1500-talets sista kvartal får staden ett riktigt vattensystem. Från Pildammarna leddes vatten i urborrade trädstammar till en vattencistern på  Stortorget. Detta vattenförsörjningssystem kompletterades med egna brunnar, som nu grävdes allt djupare. Dessa parallella system var i bruk till 1800-talets andra hälft.

I samband med introduktionen till årsmötet 13:e april kommer Eber Ohlsson att ta vid och berätta vidare om vattenförsörjningen från 1800-talets mitt och framåt.

Det digitala mötet kommer hållas via Skype. Information om hur man ansluter kommer skickas ut till medlemmarna.

Torsdag 4:e Mars kl. 19.00, Digitalt möte, Lunds alla järnvägsstationer, Tomas Tägil och Jonas Andreasson

Torsdagen den 4:e Mars hålls ett digialt möte tillsammans med SJK Skåne med rubriken  “Lunds alla järnvägsstationer; hur kom dom till, var låg dom och vem utformade stationerna?”

Medverkande är Tomas Tägil, docent vid LTH:s arkitektutbildning och Jonas Andreasson, stadsingenjör i Lund.

Mötet kommer hållas med hjälp av “Zoom” som tillåter upp till 100 deltagare. Mer information om hur man ansluter kommer skickas ut till medlemmarna när mötet närmar sig.

Tisdag 8:e December kl. 19.00, Digitalt möte, Skånes glömda rum – det industriella välståndets ruiner, Calle Bergendorff

Tisdagen den 8:e December kommer Calle Bergendorff att berätta om sin nya bok, Skånes glömda rum, som har utgivning i dagarna.


Calle Bergendorff heter jag som visar bilder från och berättar om nedlagda skånska industrier och det välstånd de skapade under sin. Trots en ekonomisk och materiell välståndsutveckling av oanade mått så har vi förlorat många av de stora industrierna och dominerande bruken som gav oss det ekonomiska välståndet och det finns mer än en anledning till att de är borta. 

Det finns en intressant historia bakom uppgången av vår välståndsskapande industri och en nästan lika intressant och ibland sorglig historia om varför den försvann och ändå har vi det ekonomiskt bättre än någonsin! Kvar finns ruiner av oanade mått. Man bröt kol runt Åstorp, men det var dåligt kol, sedan hittade man lera i flötsen och med utländskt know how var en världsprodukt född. Ryggraden i det skånska näringslivet var jordbruket som gett upphov till mer än en skånsk världsindustri.

Det finns också en spännande nutidshistoria

Jag berättar om hur vi tog oss in i den plomberade tunneln mellan cementfabrik och kalkbrottet i Limhamn och när vi ett år senare står på toppen av klinkertornet på Cementa och tittar ner på Øresundsbrons körbana. Kockums stora hallar har eller kommer att, transformeras till fina kontor, om de inte fått rivningslov. För vad vi än önskar, vi kan inte bevara allt. 

Om tiden medger ska också berätta om lite om äventyr och övergivna kraftverk från DDR och om tiden medger från en ruin i Brnenec i Tjeckien som tack vare en mans obstruerande beteende räddade 1200 lägerfångar och 300 andra från gaskamrarna. Har ni tittat in på tilltradeforbjudet.se någon gång så vet ni ungefär vad jag ska berätta om. 

En sak har varje dessa byggnader och ruiner gemensamt, de byggdes för att tjäna pengar och skapa välstånd.


Mötet kommer hållas via Skype och är begränsat till max 50 deltagare. Information om hur man ansluter till mötet skickas ut till alla medlemmar via e-post.

« Äldre inlägg

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies. mer information

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng