Etikett: Nyhetsbrev

Nyhetsbrev nr 2, 2007

Se nyhetsbrevet som pdf nedan.

Nyhetsbrev nr 1, 2007 (2007-07-04).

Aktivera dig i föreningen Industrihistoria i Skåne!

Efter årsmötet i slutet på april har den nya styrels­en arbetat med att få fram nya uppslag och idéer om hur vi som förening kan nå ut och väcka intr­esse för föreningen och våra aktiviteter bland nya och gamla medlemmar.

Vi har nu existerat några år och aktiviteterna har varit många i vår lilla förening, däribland föredrag, seminarier och konferenser och intressanta ut­flykter till nedlagda och aktiva industrimiljöer.

En stor del av arbetet har varit fokuserat på syd­västra delen av regionen men våra ambitioner är även att försöka täcka in övriga Skåne genom att skapa kontakter och nätverk med andra aktiva bland drivande föreningar, organisationer och lokala museer.

Har du en intressant historia att berätta om någon industriell miljö, arkiv eller företag så kontakta oss gärna. Kanske kan vi gemensamt öka fokus på våra industriminnen och medverka till en växande debatt?

Vi vill ju värna om de anläggningar som finns kvar och öka intresset för industrisamhällets historia i Skåne. Då är det viktigt att ta vara på företags­arkiv, människors berättelser och minnen, bilder, föremål och dokument, och att göra dem till­gäng­liga för alla intresserade.

En utav de många aktuella industrimiljöer som hotas av nedläggning och rivning är Scanfabriken i Kävlinge.

Slakterinäringen har länge varit en stor och be­tydande del av livsmedelsnäringen i Skåne, med många små och lokalt drivna slakterier. Numera finns dock inte många slakterier kvar. Slakteriet i Kävlinge som länge varit en av ortens största företag är fortfarande aktivt, men ned­lägg­ning väntar och området kommer att omvandlas till att husera nya verksamheter och bostäder.

Industrihistoria i Skåne vill gärna sätta fokus på slakteriet och hoppas kunna återkomma med en intressant programpunkt. Har du information om Kävlingeslakteriet, har du kanske arbetet där eller känner någon som arbetat där så får du gärna kontakta oss.

En betydande del av föreningen är aktiviteterna för föreningens medlemmar. Efter den avslutande vårutflykten som gick till nordvästra Skåne med intressanta besök och kunniga guider vid gruv­museet i Nyvång och Höganäsbolagets museum arbetar vi nu med planeringen av höst- och vår­programmet.

Tidigt i höst tänker vi göra en utflykt till den ned­lagda kättingfabriken i Killeberg, där de väl­smorda och fullt fungerande mycket märkliga maskinerna står och väntar på att rassla igång under sakkunnig vägledning.

Dessutom planerar vi att besöka Malmö museers aktuella utställningar Tidernas stad och 100% Malmö, samt Kristianstads museum för att lyssna på ett föredrag om livsmedelsindustrins historia i detta område.

Vi återkommer med aktuella datum och tider.

Under tiden ber jag att få önska alla våra gamla och nya medlemmar en skön och trevlig sommar, titta gärna på våra sommartips om utflyktsmål, och hälsar er välkommen till höstens aktiviteter och debatter.

Jenny Hällström, ordförande

Nyhetsbrev nr 1, 2003.

Innehåll

Nytt verksamhetsår
Föreningens vårprogram
Motions- och valberedningstider
Arbetsgrupper
Anslag och annat stöd till föreningens arbete
Adopterade industrimiljöer i Malmö
Höstkonferensen 2002
Filminventering i Skåne
Den danska systerföreningens tidskrift “Fabrik og Bolig” till förmånspris

Nytt verksamhetsår
Föreningen börjar nu på sitt andra verksamhetsår. Det första blev en stor succé: föredrag om industrifilm och om grävmaskinföretaget Åkermans i Eslöv, exkursionen till Möllevången och Kockums samt den stora höstkonferensen med över 20 inlägg, egen hemsida och nyhetsbrev! Vi hoppas att denna början bådar om en god förtsättning! Tyvärr förlorade vi under det gångna året även två viktiga industriminnen i Malmö – Kockumskranen och Solidars bageri på Möllevången. Vi får hoppas det inte går fullt så illa med de industrimiljöer som presenteras nedan. Föreningen kommer noga att övervaka dessa industrianläggningars framtida öde! Vill du vara med om att stödja föreningens fortsatta arbete med bevarandet av det skånska industriella kulturarvet? Då ber vi dig snarast möjligt att inbetala medlemsavgiften för 2003 på vårt postgirokonto 35 32 42 – 1 Föreningen Industrihistoria i Skåne. Medlemsavgiften för enskilda medlemmar är 150 kr, för institutioner och företag 500 kr.

Föreningens vårprogram
Föreningens vårprogram är nu klart. På programmet står flera spännande arrangemang; föredrag om etableringen av Trelleborg AB, årsmöte med efterföljande föredrag om A P Sjöbergs palats och fabriker i Malmö, en exkursion till Kävlinges industriminnen och föredrag om Per-Albinlinjens utbyggnad med studiebesök vid ett av värnen i Malmö.

Kävlinges sockerbruk i början på 1900-talet. Okänd fotograf. Foto i Harjagers Härads Fornminnes- och Hembygdsförenings ägo.

Motions- och valberedningstider!
Den 31 mars äger föreningens årsmöte rum. Det har därför blivit motions- och valberedningstid! Enligt stadgarna skall motioner till årsmötet lämnas in senast 15 februari men med tanke på det långa tidsintervallet fram till årsmötet förlänger styrelsen tidsfristen till den 1 mars. Alla som skulle kunna tänka sig att delta i styrelsens arbete fombeds anmäla sitt intresse till valberedningen snarast. Föreningens valberedning är: Kerstin Arcadius (sammankallande) och Arne Högberg.

Arbetsgrupper
Föreningen utökar sina aktiviteter under det kommande året och styrelsen kommer därför att behöva hjälp från alla medlemmar som kan tänka sig att göra en insats. Styrelsen kommer under året att utse arbetsgrupper som skall arbeta med hemsidan, med nyhetsbrevet, med ett digitalt bildarkiv och med förberedelserna inför höstkonferensen 2003 i Kristianstadstrakten. Alla intresserade är välkomna att anmäla sitt intresse till ordföranden Ebbe Haedersdal.

Anslag och annat stöd till föreningens arbete
Under 2002 beviljades föreningen ekonomiskt stöd till sina aktiviteter från Gyllenstiernska Krapperupstiftelsen och från Sparbanksstiftelsen Skåne.

Från Gyllenstiernska Krapperupstiftelsen erhöll föreningen 10.000 kr till höstkonferensen 2002. Beviljandet gav möjlighet att genomföra en konferens av hög kvalitet tillsammans med Malmö Högskola, Malmö Stadsarkiv och inte minst föredragshållarna som ställde upp gratis! Styrelsen är tacksam för denna uppslutning kring ett av föreningens återkommande huvudarrangemang. Vi ser föreningen som en mötesplats för människor med olika infallsvinklar och bakgrund och som en möjlighet att knyta samman amatörer och forskare. Höstkonferensen ger skånska forskare möjlighet att presentera sina resultat för den intresserade allmänheten och att etablera ett samarbete med denna kring inventeringar etc. Därför hoppas styrelsen på ett fortsatt stöd till detta mycket angelägna arrangemang!

Från Sparbanksstiftelsen Skåne erhöll IHS i slutet på förra verksamhetsåret 25.000 kr för etableringen av ett digitalt bildarkiv. Ett av föreningens främsta mål är att förmedla kunskap om industrisamhällets kulturarv i Skåne. Därför tänker vi så småningom skapa en webbportal just för detta kulturarv. Ett digitalt bildarkiv är en oumbärlig del av en sådan portal – ett bildarkiv som med tiden skall visa alla aspekter av industrisamhället. Beviljandet ger möjlighet att inleda detta arbete, som kommer att kräva stora resurser.

Föreningens styrelse tackar de båda sponsorerna för deras ovärderliga hjälp i det inledande skedet av föreningens arbete!

Adopterade industrimiljöer i Malmö
Under förra året förlorade Malmö två av sina viktigaste industriminnen; Kockumskranen och Solidars bageri. Allteftersom tiden går blir Malmö allt fattigare på minnen från industriepoken – den tid som skapat vår generations välstånd. Vi är väl medvetna om att allt inte går att rädda, att ett urval måste göras som kan förmedla vår närmaste historia till kommande generationer. Föreningen kommer därför under de kommande åren att utse en rad industrimiljöer i Skåne, som vi anser vara särskilt viktiga att bevara. Vi kommer att bevaka dessa och undersöka vilka möjligheter det ges för en eventuell återanvändning av anläggningarna som ofta rymmer byggnader av hög arkitektonisk kvalitet. Vi har inlett ett samarbete med Avdelningen för Bebyggelsevård vid Arkitektskolan i Lund så att vissa av anläggningarna kommer att läggas ut på deras hemsida som förslag till examensuppgifter. Vi hoppas att på så sätt kunna visa hur industriminnen kan bevaras och “återuppstå” med nya funktioner. I Malmö har vi tills vidare “adopterat” följande byggnader (källa för anläggningarnas beskrivning: Malmö Kulturmiljö):

Godsmagasinet, Västra stationen i Malmö
Godsmagasinet är en del av Västra stations bebyggelse. Stationen tillhörde den enskilda järnväg som gick mellan Malmö och Ystad (M.Y.J.). Järnvägen var i bruk 1874 – 1941 då den såldes till SJ. Det ursprungliga stationshuset revs 1898 och ersattes av ett nytt stationshus ritat av Ystads dåvarande stadsarkitekt Peter Boisen.

Aktiebrev i privat ägo (Sven Falkman). Västra stationen ses i det ovala fältet th.

Samtidigt uppfördes ett nytt godsmagasin, med en mindre utbyggnad i öster som hyste ett kontor (ritningen är daterad 1897). År 1911 kom kontoret att byggas till åt öster. Den senare tillbyggnaden är numera riven.

Godsmagasinet. Foto Malmö Kulturmiljö

Kvarteret Västerbotten, Malmö. Malmö Läderfabriks A.-B.
Malmö läderfabriks AB grundades 1897. Verksamheten omfattade tillverkning av bottenläder och skodon. Företaget expanderade kraftigt under 1900-talets början. Vid starten hade fabriken 35 anställda vilket under mellankrigstiden hade ökat till ca. 250 man. Malmö Läderfabriks A.-B. utgjorde tillsammans med Malmö Skofabriks Aktiebolag och Eslövs Skofabriks Aktiebolag, Malmökoncernens tre skofabriker. Som kontaktorgan mellan dessa skapades en egen tidskrift “Gyllene Gripen”, uppkallad efter koncernens varumärke.

Malmö Läderfabrik AB var den största av de tre och specialiserade sig på damskor och tofflor. Fabriken var belägen vid Ystadvägen i kvarteret Västerbotten, i anslutning till järnvägen. Den äldsta delen av fabrikskomplexet uppfördes i samband med grundandet. Disponentvillan mellan garveribyggnaden och skofabriken tillkom omkring 1900. Byggnaden ses inte på Hans Hedéns karta från 1898 men uppträder på Anders Nilssons karta från 1904. Den inrättades till kontorsbyggnad före 1930.

Malmö Läderfabriks A.-B. Disponentvillan från omkring 1900, som sedan inrättades till kontorsbyggnad. I bakgrunden skymtar en del av fabrikskomplexet. Foto Malmö Kulturmiljö.

Disponentvillan från omkring 1900, som sedan inrättades till kontorsbyggnad. I bakgrunden skymtar en del av fabrikskomplexet. Foto Malmö Kulturmiljö.

En viktig del av rörelsen utgjordes av garveriet, som lå på den östliga delen av tomten. Redan 1909 påbyggdes garveriet med en torkstuga och garveriet till- och påbyggdes vid flera senare tilfällen. Fabrikskomplexet härjades av en svår brand 1942, men återuppbyggdes omedelbart efteråt av arkitekterna Eiler Graebe och A. Schoug. Den nya anläggningen anpassades efter tidens ideal om den moderna fabriken, där arbetsmiljö och trivsel fick allt större betydelse. I skofabriken, som låg mot väster på tomten, inrättades en personalmatsal i den norra delen och i hörnet Ystadvägen/Fosievägen en personalträdgård med planteringar och en fontän.

Garveriverksamheten var mycket vattenkrävande vilket var anledningen till varför företaget hade egna brunnar inom området. Energiförsörjningen klarades genom att koncernen hade egna kolgruvor i Skåne och huvudfabriken drevs genom en ångcentral. Ett ångpannhus uppfördes tilsammans med en tillbyggnad bakom skofabriken 1906. 1940 inrymdes skyddsrum i källaren. 1942 uppfördes en “Pann- och maskinavdelning” längre norrut samtidigt som delar av gården i anslutning grävdes ut för att rymma kolförråd, garage samt kylrum. Byggnaden rymde förutom panncentral, även turbinrum och smedja.

I garverikomplexet inrymdes även ett kalkhus. Kalkhuset fick nytt tak 1947, men finns även omnämnt från 1942. Samma år gjordes även en nybyggnad av ett extraktkokeri, som låg öster om garveriet. .

En av de äldre byggnaderna till fabriken var ett friliggande vaktmästeri som inte finns kvar idag. Det låg vid Ystadvägen där garveriets norra ände ligger. I övrigt upptogs stora delar av fastigheten av lagerbyggnader.

Höstkonferensen 2002
Efter höstkonferensen avgav en av föreningens medlemmar, Arne Högberg, följande synpunkter på arrangemanget:

“Tack för konferenspremiären!
Det var ett imponerande konferensprogram som Föreningen IndustriHistoria i Skåne genomförde den 25-26 oktober tillsammans med Malmö Högskola och Malmö Stadsarkiv.

Sällan har jag ställts inför en sådan angenäm möjlighet som att välja bland så många kvalificerade seminarier (17 stycken bara under fredagen).

Lika angenämt var det att konstatera, att de anförande jag valde att lyssna till verkligen förmedlade intressanta och värdefulla kunskaper.

Kvalitetsnivån var hög rakt igenom – från fredagen med Ulf Erlandssons redovisade passion för respektfull hantering av äldre industrimiljöer i stadsplaneringen och Kerstin Barups utsökta presentation av stärkelsefabriken i Kabusas återuppståndelse som konsthall via de uppskattade seminarierna fram till lördagens två höjdpunkter: Barbro Melanders högst angelägna uppmaning till oss att delta i spaningen efter det skånska industriarvet samt Göran Larssons, Jan Dahlins och Gunnar Ahlströms redovisning av den service som Malmö Stadsarkiv respektive Landsarkivet i Lund och Skånes Näringslivsarkiv i Helsingborg kan ge oss i arbetet att bevara det industriella arvet och förmedla de betydelsefulla kunskaperna till kommande generationer.

Den lyckade konferenspremiären skapar stora förväntningar inför de planerade årligt återkommande konferenserna. Det blir nog svårt att göra dem bättre.

Arne Högberg, nöjd IHS-medlem

Bilder från IHS-konferensen 2002 som arrangerades tillsammans med Malmö Högskola och Malmö Stadsarkiv. Överst tv. Deltagarna samlas i en av hörsalarna. Överst th. Anders Reisnert berättar om Chokladfabriken. Nederst. Lunch i Gäddans restaurang. Foto Per-Jan Pehrsson 2002-10-25.

En annan deltagare i konferensen, Karin Holst, kände sig inspirerad till följande insändare, som publicerades i Sydsvenska Dagbladet dagarna efter konferensen. Vi tackar Arne och Karin för deras positiva kritik.

“Så fort tiden går…
Besökte en industrihistorisk konferens på Malmö Högskola och blev plötsligt varse, om hur vi tar hand om vår industrihistoria idag. Ser också Kockumskranen på T-shirts, och inser, hur fort man börjar glömma.

Då jag dessutom gjorde en museeinventering med brorsbarnen Bobby 7 år och Amy 5 år för en tid sedan och blev helt frustrerad. De små förändringar som är gjorda sedan min barndom, tillfredställer inte barnens kunskapsbehov idag och inte mitt iheller. Även om jag inser att jag skulle behöva uppdateras, för som Bobby 7 år sa: “Vad kan du egentligen, Faster Karin?”, när han drog mig igenom ubåtens alla vinklar och vrår. Och när Amy 5 år, utser mig till sjörövarkapten på Tekniska Museets lekrum och jag inser hennes ledarkapacitet blir jag förstummad. Dagens ungar har en helt annan utbildningsplattform att stå på än dagens vuxna och hur möter vi detta ur ett barnperspektiv? Hur ska de kunna förstå farmors och morfars arbetshistoria, när det inte finns några platser, att gå till och lära sig av?.Mina brorsbarn gör mig uppmärksam på hur lite jag vet om mina rötter och vår industrihistoria här i Malmö. Men tydligen är jag på god väg, för i somras vid besök i Osby och Brio Leksaksmuseum, sa Amy, 5 år. “Jag vill bli en Faster när jag blir stor”. Detta beröm medför ju också ett ansvar och därför undrar jag, hur jag ska kunna förmedla min farmor och fastrars historia till den nya generationen. Och min far, som deltog i arbetarrörelsen, var finns det något arbetarhistoriskt museum i Malmö? Och jag undrar hur vi ska kunna integrera nya Malmöiter i vår stad, när vi inte själva kan integrera oss i vår egen historia?

Som Malmöit älskar jag min stad och är verkligt stolt över mina rötter, som tack vare industrin kunnat förändra Malmö till den spännande stad i 2000-talet som den verkligen börjar bli, genom att idag inte enbart vara en industristad, utan en stad som spänner inom många olika områden, vilket skapar en verklig mångfald.”

Karin Holst

Filminventering i Skåne
Filmmuseet/Regionmuseet i Kristianstad, Skånes Hembygdsförbund, Malmö Stadsarkiv, Landsarkivet i Lund och Film i Skåne samarbetar i ett nationellt projekt som vill kartlägga filmbeståndet i Skåne län.

Projektet leds av Svenska Filminstitutet på uppdrag av Kulturdepartementet och är ett inledande steg till etablering av en filmvårdscentral i Grängesberg. Projektledaren i Skåne län, Lina Ålenius, presenterar projektet i det följande:

Rädda dina filmer!
Något av det mest värdefulla man kan hitta i sina samlingar är film. Den skildrar många olika nyanser i våra liv och i olika tidsepoker. Den har förmågan att fånga tidsanda, seder, traditioner och förändringar som kanske annars kan vara svåra att se. Dessa filmer är kulturhistoriska skatter som finns överallt! Filminventeringen som pågår i Skåne är ett första steg för att bevara film och göra den tillgänglig för allmänheten.

Den film vi söker är “kulturhistorisk” film på filmbas (ej video) som kan finnas t ex i smalfilmsformat (16 mm, 8 mm). Inventeringen omfattar inte kommersiellt framställd spelfilm, men film från arkiv, företag, institutioner och privatpersoner. Nyckelpersoner här är de som har stor kunskap om sin hembygd och kan berätta om var man kan hitta filmer, men det gäller också att kunna identifiera händelser och personer i filmerna medan den kunskapen finns.

Det finns mängder av filmer från “familjens högtider” och detta material är visserligen kulturhistoriskt intressant, men i första hand är det filmer med andra motiv som eftersöks. Kanske ligger där någon samling hemma från tiden då far arbetade i tegelbruket eller filmer från evenemang, Barnens Dag, Kiviks Marknad, sockenfilmer, instruktionsfilmer mm. Ja listan kan göras lång för de olika motiv som finns.

Nu till våren/sommaren kommer resultaten av undersökningen att presenteras och då kommer vi att visa delar av det material som vi funnit. Eftersom kunskapen är knapp när det gäller förvaring och bevaring av film kommer vi också att ge vägledning och kurser i hur man ger sina filmer längre levnadstid. Vill du veta mer så finns presentation av projektet med enkät på Filmmuseets hemsida: www.regionmuseet.se.

Den danska systerföreningens tidskrift “Fabrik og Bolig” till förmånspris!
Den danska tidskriften “Fabrik og Bolig” erbjuds nu föreningens medlemmar till ett favorabelt pris.

Den danska systerföreningen “Selskabet til bevaring af industrimiljøer” etablerades 1979 och har som sitt ändamål att väcka allmänhetens intresse för att utforska och dokumentera industrialismens historia och för att bevara dess byggnader, anläggningar, maskiner, bostäder och miljöer. Föreningen ger ut tidskriften “Fabrik og Bolig” som har kommit ut två gångar årligen sedan 1979. Föreningen och tidskriften är en fortsättning på forskningsprojektet “Industrialismens Bygninger og Boliger” (1975-1978) och dess nyhetsblad med samma namn.

IHS nyhetsbrev nr 1, 2003
© Föreningen Industrihistoria i Skåne
Redaktion och layout: Ebbe Hædersdal
Kopiering och eftertryck tillåten med källhänvisning

Nyhetsbrev nr 3, 2002.

Innehåll

Föreningen är nu på ‘nätet’!
Kockumskranen under nedmontering.
Ifrågasatt förslag till byggnadsminnesförklaring av Solidars f d bageri.
Föredraget “Bonnasmedjan och Brysselspetsarna” tisdagen den 24 september kl 19.00.
IHS konferensen 25-26 oktober 2002.
Rapport från konferensen “Företagens kulturarv ­– lönsamt i längden”.
Medlemsavgiften.

Föreningen är nu på ‘nätet’!
Lördagen den 31 augusti 2002 blev en minnesdag i föreningens historia. Denna dag hade föreningens hemsida premiär på internet. På föreningens hemsida hittar du upplysningar om föreningen och dess arrangemang, om Skånes industrimiljöer och om aktuella projekt. Du kan bl.a. ladda ner föreningens informationsblad, stadgar, nyhetsbrev, konferensprogram m m som pdf-filer. För att kunna läsa pdf-filerna behöver du ladda ner programmet Adobe Acrobat Reader. Programmet är gratis och kan hämtas på http://www.adobe.com. På hemsidan hoppas vi dessutom att kunna presentera insändare från föreningens medlemmar och intressanta studentuppsatser eller studentprojekt inom föreningens ämnesområde. Hemsidan kommer att byggas upp i takt med att material kommer in!

Kockumskranen under nedmontering.
Den 29 juli började nedmonteringen av Kockumskranen som av Riksantikvarieämbetet klassats som ett av de tio viktigaste indu-
striminnena i Sverige. Nu blir det långt att resa för den indu-
strihistoriskt intresserade publiken för att få se detta intressanta industriminne och landmärke. Inom de närmaste veckorna börjar kranen sin långa resa till Ulsan i Sydkorea.

Kockumsområdet. Foto Ebbe Hædersdal 2002-07-29.

1998 väcktes fråga om byggnadsminnesförklaring av Kranen. 1999 genomfördes en utredning om dess kulturhistoriska värde av Malmö Kulturmiljö. Enligt våra upplysningar har länsantikvarien fort-
farande inte tagit ställning i frågan. Och medan beslutet om en eventuell byggnadsminnesförklaring drar ut på tiden pågår nedmonteringen för fullt!

Kranen var på sin tid världens största bockkran. Den hade en lyftkapacitet på 1500 ton, en totalvikt på 7200 ton, en högsta höjd på 140 m och en lyfthöjd på 105 m. Spårvidden var på 174 m och spårlängden på 710 m. Genom spårvidden och spårlängden täckte kranen in en yta på 10,5 hektar. Inom denna ytas ram rymdes byggdockan, monteringshallen samt närliggande områden för sektionssamling. Kranspåren var dragna så långt utanför dockporten att lyft kunde ske direkt från fartyg och pråmar. Hela härligheten som kostade 125 miljoner kr konstruerades och levererades av de tyska företagen PHB och Jucho.

Kockumskranen. Foto Ebbe Hædersdal 2002-07-30.

Kranen beställdes från de tyska tillverkarna i början av 1972. Kort därefter startade anläggningsarbetena på Kockums och i november påbörjades tillverkningen av balken på Burmeister & Wain i Köpenhamn. Kranbalken är 185 meter lång, 14,5 meter hög, 11,5 meter bred och väger 4200 ton. Bokstäverna i namnet Kockums på balken är 6,7 meter höga.

I balken rymdes bland annat maskinerier, motorer och lintrummor. Den tillhörande wireutrustningen var 12 km lång och vägde 110 ton. I balken fanns också delar av den omfattande elektriska utrustningen, som hade en sammanlagt effekt på 3200 kW. Kockumskranen stod klar under våren 1974. (Källa: broschyr från Kockums: Världens största bockkran).

Föreningen Industrihistoria i Skåne hyllar inom kort Kockumskranen med ett bildreportage här på hemsidan.

Ifrågasatt förslag till byggnadsminnesförklaring av Solidars f d bageri.
Fråga om byggnadsminnesförklaring av Solidars f d bageri väcktes den 2 april på initiativ från en privatperson. Den 20 augusti med-
delade länsstyrelsen sitt beslut i ärendet. Det beslutades att inte byggnadsminnesförklara bageriet. Som skäl för sitt beslut angav länsstyrelsen att Solidars f d bageri i kvarteret Oket har ett kulturhistoriskt och socialhistoriskt värde men att man inte ansåg det meningsfullt att byggnadsminnesförklara bebyggelse där stora delar av anläggningen har rivits. Beslutet antyder att frågan om byggnadsminnesförklaring hade varit aktuell ifall denna väckts på en tidigare tidpunkt. Man kan därför undra varför länsstyrelsen inte själv agerade medan tid var.

Tillbyggnad till Solidars bageri, ritad av Ossian Lindqvist. Foto Ebbe Hædersdal mars 2002.

Av redogörelsen för ärendet framgår vidare att någon ny detaljplan för kvarteret ännu inte var fastställd. En detaljplan bör ju ta hänsyn även till de kulturhistoriska värdena. I synnerhet som kvarteret enligt Malmös översiktsplan ligger inom “område av riksintresse för kulturmiljövård”.
Rivningen av bageriet leder till två frågor av pricipiell betydelse:

1) Varför uppsköts inte rivningen tills frågan om byggnadsminnesförklaring var avgjord?

2) Hur kan det komma sig att man kan påbörja en rivning innan en ny detaljplan för området utarbetats?

Är detta verkligen ett rimligt tillvägagångssätt?

Bageritomten. Foto Ebbe Hædersdal 2002-09-01.

Andra regioner har satsat stort på sina historiska industrimiljöer och väckt berättigad positiv uppmärksamhet. Skåne har under de senaste åren förlorat en alltför stor del av sina industrihistoriskt intressanta byggnader. Många historiskt värdefulla industrimiljöer är numera rivna. Det rör sig ofta om byggnader av mycket hög teknisk och estetisk kvalitet, med stora återanvändningsmöjligheter. I dessa år talas det mycket om samhällets omvandling mot ökad resurshushållning och minskad miljöbelastning och om hur vi behöver skapa en attraktivare stadsmiljö. Kanske vi i ljuset av detta borde tänka efter en extra gång innan vi river identitetsskapande historiska miljöer som med nya funktioner kunde slå en brygga mellan det förflutna som skapade vårt välstånd och framtidens samhälle.

Föreningen Industrihistoria i Skåne har ambitionen att på sikt bli en regiontäckande förening och en mötesplats för människor med olika infallsvinklar och bakgrund. Vi vill sprida information, stimulera debatt, forskning och opinionsbildning. Redan nu finns bland föreningens medlemmar en omfattande expertis inom ämnen som industrihistoria, byggnadsvård, arkivkunskap, arbetarhistoria etc. Eftersom föreningen inom sig rymmer såväl experter som den industrihistoriskt intresserade allmänheten arbetar vi för att den skall få möjlighet att fungera som remissinstans i industriminnesfrågor i Skåne.

Föredraget “Bonnasmedjan och Brysselspetsarna” tisdagen den 24 september kl 19. Föreningens medlemmar hälsas hjärtligt välkomna till föreningens första arrangemang under hösten – ett föredrag av Arne Högberg, som även har skrivit den spännande boken med samma titel (Corona förlag).

Föredraget utgör en spännande dokumentär om hur människor möts, förenas, bygger upp och utvecklar ett ovanligt starkt företag. Presentationen är främst en hyllning till de generationer av människor som genom sitt arbete överlämnat väsentliga värden till oss efterlevande. Hundraåriga foton på verkstadsanställda kompletteras med berättelser från deras liv och det omgivande samhällets situation och förändring.

Under 20- och 30-talet tillverkade Åkermans olika slag av vägmaskiner.

Dramat spelas upp i grävmaskinsföretaget Åkermans, “Bonnasmedjan i Eslöv”, som blir berömd för sin introduktion av vinstandelssystemet i Sverige, sin lönsamhet och sin anställningstrygghet. Bland de som imponeras av företagets utveckling finns Wallenbergs Investor och P G Gyllenhammars Volvo.

Men just när det marknadsledande och expanderande företaget skall fylla hundra, slår ödet till och allt förändras. En ny ägare träder in. Kompetensen outsourcas. Lyckan tar slut. Lönsamhet och anställningstrygghet för två tusen anställda förvandlas snabbt till förlust och nerläggning. Den sista mars 2000 släcks ljuset och stängs dörren för sista gången i det förr så ärorika och stolta grävmaskinsföretaget. Men minnet, förebilderna och idéerna lever vidare och utmanar oss att utveckla en etik och kompetens som ger oss stabila och sunda företag, som kan ge sitt bidrag till människornas drömmar om en bättre värld.

Föredraget äger rum tisdagen den 24 september kl 19.00 på Malmö Högskola, Gäddan 7, Citadellsvägen 9. Det gula huset tv nr 6 på kartan.

IHS konferensen 25-26 oktober 2002.
Programmet för föreningens årliga konferens är nu klart och bifogas som en särskild bilaga. Konferensen anordnas i år tillsammans med Malmö Högskola och Malmö Stadsarkiv fredagen och lördagen den 25-26 oktober. Föreningens medlemmar är hjärtligt välkomna att delta i konferensen såväl fredag som lördag.

Fredagen den 25 oktober ligger tyngdpunkten på forskning och idéutbyte. Vi kommer att hålla till i Malmö högskolas lokaler mitt i det industrihistoriskt intressanta Kockumsområdet, inte långt ifrån Malmö Centralstation.

Medlemmar som betalat årsgiften har gratis tillträde till konferensen exkl. lunch. Vill man delta i lunchen fredag kan den beställas hos föreningens ordförande (se nedan). Priset blir ca 70 kr per person. På kvällen (ca. kl 18.00) bjuder föreningen och Malmö Högskola konferensdeltagarna på fyllda baguetter och dryck samt filmförevisning.

Lördagens arrangemang är öppet för allmänheten. Alla intresserade kan ta del av föredrag, workshops och rundvandringar den 26 oktober. Lokal: Malmö Stadsarkiv som också ligger i området Västra Hamnen. Deltagarna i lördagens arrangemang får själva ordna lunchen.

Stadsarkivet. Foto Ebbe Hædersdal 2002-07-29.

För planeringens skull behöver vi få veta i vilka delar av konferensen man tänker delta. Deltagarantalet fredag är begränsat till max 100 personer på grund av lokalernas storlek. Därför behöver även föreningsmedlemmar anmäla sitt deltagande. Föreningens medlemmar kan anmäla sig genom att kontakta ordföranden. Meddela om Ni tänker delta i 1) fredagens program, 2) inkl/exkl lunch, och 3) inkl/exkl kvällsarrangemang.

OBS! Deltagarantalet lördag är begränsat till max. 80 personer på grund av lokalernas storlek. Denna del av konferensen är öppen för allmänheten men kräver inträdesbiljett, som är gratis för alla. Här gäller “först till kvarn-principen”. Inträdesbiljett kan beställas hos ordföranden. Vi rekommenderar att Ni beställer inträdesbiljetter i god tid. OBS!

Skicka beställningarna till Ebbe Haedersdal.

Rapport från konferensen “Företagens kulturarv ­– lönsamt i längden”.
Föreningens vice ordförande Gunnar Ahlström deltog i konferensen som ägde rum i Stockholm den 26 augusti. Här följer Gunnars rapport:
Utredningar om industriarvets “framtid” duggar nu tätt. För några veckor sedan presenterade Delegationen för industrisamhällets kulturarv sin slutrapport för kulturdepartementet och Marita Ulvskog. Rapporten (SOU 2002:67) som bl a innehåller en utredning om den framtida organisationen för att bevara detta kulturarv kan laddas ner som 2 pdf-filer från kulturdepartementets hemsida: http://kultur.regeringen.se/. Som en av statens offentliga utredningar kommer rapporten också snart att kunna läsas på biblioteket.

Den 26 augusti deltog jag i en konferens i Stockholm där Riksantikvarieämbetet presenterade en rapport “Företagens kulturarv – lönsamt i längden”. Undersökningen som gjorts genom enkät till ung. 300 tillverkningsföretag och ett femtontal intervjuer med företag avsåg att skaffa information om insatser som har anknytning till kulturarvet och som görs av företag och branschorganisationer.

Resultatet redovisas som “att den allmänna uppfattningen hos företagen är att den historiska dimensionen stärker deras ställning på olika sätt. Företagen gör många insatser för sitt kulturarv, både kontinuerliga och tillfälliga. Företagens insatser för kulturarvet ökar. Motiven är främst att man vill vara en god samhällsmedborgare, att man vill bygga ett varumärke. Lokalsamhället med framför allt de anställda och ortens befolkning, uppfattas som de viktigaste målgrupperna för insatserna.”

Intresset att uppmärksamma sin historia är i Sverige starkast inom bergsbruk och järnhantering samt bilindustrin. Dessutom på orter där företaget spelat en helt avgörande roll.

Vid den efterföljande diskussionen framfördes från publiken att de ansåg utredningen vara alltför optimistisk när det gäller företagens vilja att ställa upp för ett bevarande av det industriella kulturarvet. Det snabba tempot i dagens samhällsliv och föränderligheten i företagskonstellationerna gör att tankarna på företagshistorien blir alltmer avlägsen.

Rapporten är en av flera som successivt kommer att presenteras av Riksantikvarieämbetet och som förhoppningsvis kommer att underlätta och förbereda vårt framtida arbete med Industrihistoria i vårt fall i Skåne.

Rapporten kan beställas från Riksantikvarieämbetets förlag, Box 5405, 114 84 Stockholm. (ISSN 1650-1667, ISBN 91-7209-268-8).

Medlemsavgiften.
Medlemsavgiften för enskilda medlemmar är 150:- kr, för institutioner och företag 500:- kr.
Vi saknar fortfarande en del inbetalningar. Vi ber därför alla som ännu inte betalt medlemsavgiften snarast möjligt göra detta på vårt postgirokonto: 35 32 42 – 1 Föreningen Industrihistoria i Skåne.

IHS nyhetsbrev nr 3, 2002
© Föreningen Industrihistoria i Skåne
Redaktion och layout: Ebbe Hædersdal
Kopiering och eftertryck tillåten med källhänvisning

Nyhetsbrev nr 2, 2002.

Innehåll

Lagerhuset i Eslöv som framtidsminne
Solidars bageri rivet!
Heldagsutflykten den 25 maj och ett inbördes avtal med det danska “Selskabet til Bevaring af Industrimiljøer”
Miljö- och industrihistoriskt centrum i Chokladfabriken i Malmö
Föreningens hemsida
Föredrag om bonnasmedjan i Eslöv tisdagen den 24 september kl 19
Konferensen “Industrisamhället och vi” den 25-26 oktober
Konferensen “Företagens kulturarv – lönsamt i längden”
Medlemsavgift

Lagerhuset i Eslöv som framtidsminne
Under ett samtal i april månad med överantikvarie Christina von Arbin, Riksantikvarieämbetet, har föreningens ordförande föreslagit lagerhuset i Eslöv som ev framtidsminne när dess framtid säkrats. Förslaget emottogs positivt. Begreppet ‘framtidsminne’ refererar till Riksantikvarieämbetets projekt Adoptera ett framtidsminne, som är en fortsättning på EU-projektet Schools Adopt Monuments.

I nära samverkan med länsmuseet eller det lokala museet låter Riksantikvarieämbetet elever i olika åldrar adoptera kulturmiljöer som de sedan arbetar med i olika ämnen. Kulturarvet är en rik kunskapskälla som både ger möjlighet att studera det förflutna och att fundera över hur kulturarvet kan bevaras och användas i förnyelsen av vårt samhälle.

Lagerhuset i Eslöv. Foto Per-Jan Pehrsson 2002-04-30.

Lagerhuset i Eslöv (uppförd 1918) kan ses som en symbol för den reglerade livsmedelspolitik som fördes i Sverige från 1916 till slutet av 1990-talet. Men det kan även ses som en symbol för Skåne som “Sveriges kornbod” med högt utvecklat jordbruk och som ett av Sveriges kärnområden inom livsmedelsindustrin. I andra hand vittnar lagerhuset naturligtvis också om första världskriget. Lagerhuset är slutligen ur teknikhistorisk och arkitektonisk perspektiv en synnerligen intressant byggnad. Ingenjören och professorn Carl Forssell uppfann och patenterade en helt unik konstruktion för de lagerhus som byggdes i Sverige. Genom sin konstruktion och arkitektoniska utformning står lagerhuset som ett mycket tidigt exempel på den framväxande funktionalismen och dess arkitekt – Gunnar Asplund – blev en av dess främsta uttolkarna i Sverige.

Riksantikvarieämbetet föreslog i början på maj att lagerhuset i Eslöv ska klassas som nationellt kulturarv Det formella beslutet tas av regeringen. Frågan är enligt riksantikvarie Erik Wegraeus väl förankrad på denna nivå men det återstår fortfarande förhandlingar mellan riksantikvarieämbetet och kommunen om en uppgörelse som tillfredsställer bägge parter. Föreningen Industrihistoria i Skåne stödjer lagerhusets bevarande och hoppas på ett positivt utfall av de kommande förhandlingarna.

Solidars bageri rivet!
Under mars, april och maj månader revs Solidars bageri trots föreningens protester. Vi menade att det var fullt möjligt att bygga om en del av komplexet till skola och att hitta andra funktioner för de resterande lokalerna. Länge sökte föreningens sekreterare, Per-Jan Pehrsson, att rädda en del av det äldsta bagerikomplexet och skorstenen, som var en av de mycket få kvarvarande äldre industriskorstenarna i Malmö. Trots en positiv muntlig respons från HSB:s ordförande, Johnny Öhrbäck, revs även dessa delar. På så sätt försvann alltså den sista levande industrin från Möllevången och en av den svenska kooperationens allra viktigaste historiska byggnadsminnen!

Bageriet rivs, 2002-03.19. Foto Per-Jan Pehrsson

Kvar är nu bara bageribrunnan – även den en av få, kanske den enda kvarvarande industribrunnen i Malmö! I ett e-brev till den nya stadsdelschefen Eva Ahlgren i S Innerstaden, samt ett liknande till ordf i stadsdelsnämnden, Bodil Arnsberger (s), v ordf Håkan Fält (m), och för kännedom till projektledaren Ewa Folkesson, Stadsfastigheter har Per-Jan Pehrsson uppmanat till ett bevarande av brunnen.

Per-Jans e-brev i utdrag:

Hej Eva!
Välkommen som stadsdelschef i Södra Innerstaden!

Du skriver mycket riktigt i din gästkrönika i vår stadsdelstidning att här finns kreativitet, värme och möjligheter! Och visioner!

[…]

Jag skriver nu till dej om en brunn. Det finns nästan inga brunnar kvar i Malmö nuförtiden. Detta är en industribrunn, som en gång försåg f d Solidars bageri med vatten. Antagligen är den den sista industribrunnen som finns kvar i Malmö.

Innan bageriet i kvarteret Oket revs, fick intresserade medlemmar i Föreningen Industrihistoria i Skåne möjlighet att göra ett studiebesök. Vi gick igenom bageriet, bokstavligen från källare till tak. Vi kan bara beklaga att ärendet då hunnit så långt att några bevaringshänsyn inte ansågs möjliga.

Solidars f d bageri har en innehållsrik historia, från Kooperativa föreningen Solidars första butik och bageri vid Möllevångstorget 1908, med en första utvidgning till ett grovbageri på Ystadsgatan 22 och slutligen satsningen på en egen bageribyggnad i kvarteret Oket 1917 och framåt. Under kriser och nödår, framför allt under första världskriget, spelade bageriet en mycket viktig roll i arbetarnas livsmedelsförsörjning. Anläggningen i kvarteret Oket växte hela tiden, även en charkuteridel tillkom. Det vackra kontorshuset vid Spångatan ritades 1938 av Eiler Graebe och Arne Schoug. 1953 tillkom den stora bagerilängan av Ossian Lindqvist.

Solidars bageri 2001-04-22. Foto Per-Jan Pehrsson.

Denna framgångsrika satsning var en av grundstenarna i KF:s utveckling och en milstolpe i arbetarrörelsens historia i Skåne. Bagerikomplexet måste därför tillmätas mycket stort kulturhistoriskt värde. Tyvärr har denna aspekt inte kommit fram ordentligt under planärendets behandling. Därför har Föreningen Industrihistoria i Skåne gjort stora ansträngningar att övertyga HSB om vikten att bevara åtminstone någon del av komplexet. Vi är medvetna om att vi kommit in i ett mycket sent skede av planeringen och att projekteringen kommit långt. Eftersom skorstenen och den äldsta längan nu utplånats, återstår bara brunnen som en autentisk lämning efter det intressanta bagerikvarteret. Den befinner sig under markytan i kvarterets södra del och har en vacker murad stenskoning.

En sådan brunn kan bli ett spännande inslag i skolbarnens miljö och en ovärderlig påminnelse om tomtens industrihistoriska förflutna.

[…]

Stadsdelen är nu under omvandling och på väg in i det postindustriella samhällets ovissa framtid. I en sådan situation är det intressant att kunna peka på några spännande monument från denna tid, som ger eftervärlden en aning om stadsdelens tidigare identitet. Man kan också förutse att sådana lämningar efter industriepoken kommer att ha stort intresse i framtida kulturturism.

Städer som Norrköping har satsat stort på sina historiska industrikvarter och väckt berättigad positiv uppmärksamhet. I Malmö pågår f n upprustningen av Chokladfabriken i kvarteret Hjärpen som ett möjligt tecken på ett sent uppvaknande i dessa frågor. I övrigt har det i Malmö under de senaste åren i rask takt rivits den ena intressanta byggnaden efter den andra. Centralgaraget är borta. Kockumskranen under nedmontering. De flesta centralt belägna bryggerierna och bagerierna är rivna sedan länge. Det rör sig om byggnader av mycket hög teknisk och estetisk kvalitet med stora återanvändningsmöjligheter. Sålunda hade det enligt vår uppfattning varit fullt möjligt att återanvända den moderna bagerilängan i Solidarbageriet som en funktionell och intressant skola.

[…]

I detta större sammanhang kan den lilla brunnen tyckas betydelselös. Men i Malmö är den inte det. Det är tvärtom värt en hel del ekonomiska uppoffringar att spara detta troligen sista exemplar av fabriksbrunn i Malmö. Och låta den bli en önskebrunn för framtiden!

Vänliga hälsningar!
Per-Jan Pehrsson

Eva Ahlgrens svar:

Hej Per-Jan!
Varmt tack för ditt trevliga och intressanta e-brev! Jag håller med dig om att det är viktigt att bevara vår historia som en del i vår framtid! För stadsdelens del ska vi verka för att bevara den intressanta bageribrunnen om det är möjligt. Vi har en styrgrupp tillsammans med Stadsfastigheter för projekteringen av den nya skolan. Jag ska se till att frågan om bevarande av brunnen kommer upp på nästa styrgruppsmöte.

Bästa hälsningar
Eva Ahlgren

Heldagsutflykten den 25 maj och avtalet med det danska “Selskabet til Bevaring af Industrimiljøer”
Efter heldagsutfklykten lördagen den 25 maj har föreningen fått en del positiva reaktioner dels från våra danska vänner dels från egna medlemmar. Utflykten omfattade en rundvandring på Möllevången och en rundvisning på delar av Kockumsområdet. Tack till alla som bidragit till att göra arrangemanget lyckat. Tack vare detta har vi nu ingått ett avtal med “Selskabet til Bevaring af Industrimiljøer” som innebär att medlemmar i IHS utan extra kostnad får delta i den danska föreningens arrangemang och vice versa. Fordrar arrangemangen en särskild avgift betalar medlemmarna i respektive förening samma avgift. Arrangemangen kommer att annonseras i kommande nyhetsbrev och på vår hemsida.

Kockumsområdet. Foto Per-Jan Pehrsson 2002.

Miljö- och industrihistoriskt centrum i Chokladfabriken i Malmö
Mitt i Malmö ligger kvarteret Hjärpen som en gång svepte in hela sin omgivning i förföriska chokladdofter! Det består av två anläggningar som växte samman: Richters bryggeri (1898-1913) och Malmö Choklad- och Konfektfabrik (1888-), mera känd under namnet Mazetti. Under de senare åren har det pågått en omvandling av delar av fabrikskomplexet till ett kulturcentrum – en utveckling som hälsas välkommen. Andra delar av kvarteret håller på att säljas ut bit för bit. Denna utveckling anser föreningens styrelse är problematisk, eftersom den kan äventyra uppfatningen av kvarterets helhet som en industrihistorisk anläggning av hög dignitet.

Under ett debattmöte om Chokladfabrikens framtid 1998 fördes fram ett förslag om ett industri- och arbetarhistoriskt museum i Chokladfabriken. Under mars månad 2001 framlades ett förslag till ett miljö- och industrihistoriskt centrum i Chokladfabriken som nu stöds av föreningen Industrihistoria i Skåne. Ett sådant centrum skulle fylla en viktig lucka i Malmö – en gång Sveriges tredje ledande industristad – och bli ett bra komplement till det nyligen öppnade Centrum för Arbetarhistoria i Landskrona. Det skulle kunna bli en av stödjepunkterna i det nätverk för industrisamhällets historia som IHS vill bygga upp i Skåne.

Grundidén i förslaget till miljö- och industrihistoriskt centrum är att visa samspelet människa-miljö i ett historiskt perspektiv. Längs en tidslinje från äldsta tider till våra dagar och i en skala från det globala till det regionala och lokala åskadliggörs den utveckling som lett fram till dagens situation: planeten Jordens tillkomst och historia, människans nyttjande av naturresurserna, industrialiseringen och urbaniseringen, exemplifierad i Öresundsregionen och staden Malmö. Avsikten är att öka medvetenheten om vår miljö, kulturlandskapets utveckling, urbaniseringen och det industriella kulturarvet samt att stimulera intresset för framtidsfrågor och planering.

Miljö- och industrihistoriskt centrum. Skiss Per-Jan Pehrsson 2001-2002.

Anläggningen är tänkt att bestå av fyra delar:
Miljöcentrum med auditorium/”planetarium” (en nybyggnad på nuvarande parkeringsplatsen).
Industrihistoria och bryggerimuseum (bryggeriet).
Landskapshistoria med sidoutställningar (sammanbindningslängan över Barkgatan).
Chokladmuseum med chokladtillverkning (en del av den ursprungliga chokladfabriken).

Delarna sammanbinds så att man kan uppleva utställningarna kronologiskt, men ska också kunna fungera tematiskt var för sig.
Även om flera politiker – däribland byggkomunalrådet Rolf Påhlsson – uttryckt sig positivt om förslaget, har utförsäljningsproceduren fortsatts. Föreningen har därför skickat följande brev till Ilmar Reepalu m fl och erbjudit att undersöka möjligheten till bildandet av en stiftelse som skulle kunna ta över de resterande byggnaderna med syftet att här inrätta ett miljö- och industrihistoriskt centrum. Brevet som här återges i utdrag har även skickats till skånska tidningar som pressmeddelande.

Till Ilmar Reepalu, kommunstyrelsens ordförande i Malmö stad

Ärende: Utveckling av södra delen av kv Hjärpen i Malmö till ett Miljö- och industrihistoriskt centrum.

[…]

1800- och 1900-talets historia och industrisamhällets mångfasetterade kulturarv är en hittills ganska förbisedd sida av Skåne, som mest är känt som “Sveriges kornbod” med högt utvecklat jordbruk. Men Skåne är också ett av Sveriges industriella kärnområden med ett rikt sammansatt näringsliv. Graden av industrialisering kan också avläsas i järnvägsnätet som på 1930-talet var ett av de tätaste i norra Europa. Centralort i detta system var Malmö – porten till kontinenten.

[…]

Samhället befinner sig nu återigen i en omvandlingsperiod. Industristaden Malmö har genom satsningen på Malmö högskola tagit ett viktigt steg in i framtiden. Under sådana processer, när äldre produktion försvinner och nya verksamheter tar över, finns det många som inte bara mister sitt jobb utan också en viktig del av sin identitet. Malmö har ju dock varit rikets tredje största industristad med ett stolt förflutet både då det gäller tillkomsten av världsledande företag och pionjärinsatser i arbetarrörelsens historia. Av detta märks nästan ingenting i stadens kulturpolitik.

Städer som Stockholm och Norrköping har satsat stort på sina historiska industrikvarter och väckt berättigad positiv uppmärksamhet. Malmö har under de senaste åren förlorat en alltför stor del av sina industrihistoriskt intressanta byggnader. De flesta centralt belägna industrierna är numera rivna. Det rör sig ofta om byggnader av mycket hög teknisk och estetisk kvalitet, med stora återanvändningsmöjligheter.

I Malmö pågår nu den lovvärda upprustningen av ett stort, centralt beläget kvarter av hög dignitet som industrihistoriskt minnesmärke – kvarteret Hjärpen. Det ligger dessutom intill en ovanligt levande stadsdel – Möllevången – med stolta anor från industriepokens glansdagar i Malmö. Denna kombination är oslagbar då det gäller att levandegöra industrisamhällets kulturarv för nutidens malmöbor och framtida kulturturister. Det är en unik situation som det gäller att ta tillvara.

[…]

Enligt vår uppfattning är det av största vikt att kvarterets helhet bevaras och att det inte splittras upp i väsensfrämmande aktiviteter, vars varaktighet dessutom inte kan garanteras. Genom dessa utförsäljningar avhänder sig kommunen möjligheten att utveckla kvarteret till ett verkligt spännande kulturcentrum, där också den historiska dimensionen ingår.

I fonden den äldsta delen av chokladfabriken; i förgrunden parkeringsplatsen där det föreslås ligga ett miljöcentrum. Foto 2002-05-17 Per-Jan Pehrsson.

Detta stora fabrikskomplex var länge den dominerande arbetsplatsen i Södra Förstaden och Möllevången och har en viktig plats i många människors liv. Fabriksbyggnaderna i kvarteret Hjärpen förkroppsligar på ett påtagligt sätt den industriella epoken. De rymliga och centralt belägna lokalerna ger unika möjligheter att belysa industrialismens genomgripande utveckling i regionen.

Chokladfabriken skulle kunna spela en viktig roll för turismen och kunna ingå i ett nätverk av sevärdheter i Skåne som belyser förvandlingen under industrialiseringen. Detta är särskilt betydelsefullt under det omställningsskede som vårt svenska samhälle nu befinner sig i.

Styrelsen för Föreningen för Industrihistoria i Skåne ställer sig därför bakom det idéprojekt, som presenterats av arbetsgruppen för ett Miljö- och industrihistoriskt centrum i Chokladfabriken (…). Vi har också ansökt om medel för att bearbeta och detaljstudera ett sådant centrum.

Vi anser att den kombination som här föreslås ökar attraktiviteten i det kulturcentrum som nu planeras i kvarteret och kan stärka såväl miljömedvetandet som intresset för och kunskaperna om industrisamhällets kulturarv. Vi anser att en sådan kunskapsbas och medvetenhet har stor betydelse även för diskussionerna om samhällets förnyelse och framtid.

Ett projekt av denna storleksordning kan givetvis vara svårt att rymma i en kommunal budget med andra viktiga och högt prioriterade behov. En lösning är att byggnaderna erbjuds till en stiftelse som med medel från staten och intresserade sponsorer kan driva projektet. Alltså att Malmö stad med rimliga villkor erbjuder den södra delen av kvarteret Hjärpen till en sådan stiftelse med målet att i samarbete med Malmö museer, Malmö högskola och andra lämpliga intressenter utveckla denna del till ett Miljö- och industrihistoriskt centrum, som kan samverka med kulturcentret i den norra delen av kvarteret.

Föreningen för Industrihistoria i Skåne är villig att undersöka möjligheten till bildandet och finansierandet av en sådan stiftelseverksamhet, under förutsättning att staden tillsvidare skrinlägger planerna på ytterligare avstyckningar och splittring av fastigheten. Vi anhåller därför om en frist på fyra månader för att genomföra dessa sonderingar och ämnar återkomma i mitten av oktober i frågan.

Malmö 2002-06-15
Ebbe Haedersdal ordförande i
Föreningen Industrihistoria i Skåne

Föreningens hemsida
Föreningen har fått sin egen webmaster – Nils Johnn, som är IT-tekniker. Vi hoppas därför att kunna öppna hemsidan inom kort. På hemsidan hittar du upplysningar om föreningen och dess arrangemang, om Skånes industrihistoria och industrimiljöer, om aktuella projekt och intressanta utflyktsmål. Vi hoppas dessutom att kunna presentera insändare från föreningens medlemmer, intressanta studentuppsatser eller studentprojekt inom föreningens ämnesområde, föreningens nyhetsbrev, länkar till andra hemsidor m m. Hemsidan kommer att byggas upp i takt med att material kommer in!

Föredrag om bonnasmedjan i Eslöv tisdagen den 24 september kl 19
Föredraget utgör en spännande dokumentär om grävmaskinsföretaget Åkermans, “bonnasmedjan” i Eslöv, som blev berömd för sin introduktion av vinstandelssystemet i Sverige, sin lönsamhet och sin anställningstrygghet. Hundraåriga foton på verkstadsanställda kompletteras med berättelser från deras verkliga liv och det omgivande samhället.

Konferensen “Industrisamhället och vi” den 25-26 oktober.
För att uppmuntra till diskussioner och forskning kring industrisamhällets kulturarv och skapa kontakter mellan forskare och allmänhet kommer Föreningen Industrihistoria i Skåne att anordna en ambulerande årligt återkommande konferens i samarbete med olika utbildnings- och kulturinstitutioner i Öresundsregionen.

I år anordnas en första sådan konferens tillsammans med Malmö Högskola och Malmö Stadsarkiv. Läs mera här!

Konferensen “Företagens kulturarv – lönsamt i längden”
Från Riksantikvarieämbetet har vi fått följande inbjudan till konferensen:

Näringslivet är en självklar och viktig aktör när det gäller att bevara och bruka det industrihistoriska arvet. Men vad gör företagen och branschorganisationerna för sitt eget kulturarv? Hur används kulturarvet och historien i dagens verksamhet och hur ser företagen på den historia och det kulturarv som de själva skapat?

Dessa frågor är utgångspunkten för en konferens som hålls den 26/8 på Electrolux huvudkontor i Stockholm. På konferensen presenteras Riksantikvarieämbetets undersökning om näringslivets kulturarv. Företrädare för näringsliv, företag och kulturarvsinstitutioner medverkar. Före den avslutande buffén hoppas vi att det hettar till i en paneldiskussion som leds av Ted Hesselbom.

Evenemanget är ett samarbete mellan Riksantikvarieämbetet, Föreningen Kultur och Näringsliv, Electrolux och Hesselboms universum.

Inbjudan med program kommer att skickas ut i början av augusti, men boka in dagen redan nu!

Hälsningar
Helena Westin
Projektledare
Riksantikvarieämbetet/Kunskapsavdelningen
Utskick: 2002-07-05

Medlemsavgift
Medlemsavgiften för enskilda medlemmar är 150 kr, för institutioner och företag 500 kr. Alla som ännu inte betalt medlemsavgiften kan nu göra detta på vårt postgirokonto: 35 32 42 – 1 Föreningen Industrihistoria i Skåne.

IHS nyhetsbrev nr 2, 2002
© Föreningen Industrihistoria i Skåne
Redaktion och lay-out: Ebbe Hædersdal
Kopiering och eftertryck tillåten med källhänvisning

Nyhetsbrev nr 1, 2002.

Innehåll

Föreningens arrangemang betr lagerhuset i Eslöv den 4 maj ställs in!
Föreningens yttrande till Eslöv kommun betr bevarandet av lagerhuset.
Insändare om f d Solidars bageri i Malmö.
Föreningens heldagsarrangemang lördagen den 25 maj.
Föreningen har upprättat ett postgirokonto.

Föreningens arrangemang betr lagerhuset i Eslöv den 4 maj ställs in!
Tyvärr har det inte varit möjligt att få tillträde till lagerhuset, som ritades av arkitekten Gunnar Asplund 1917. Det har inte heller varit möjligt att få tillträde till medborgarhuset i Eslöv, som ritades av sonen Hans Asplund och som för närvarande är under ombyggnad.

Information om Lagerhuset i Eslöv och debatten kring bevarandet finns på följande hemsida: www.lagerhuset.nu. Här kan man även “skriva på” ett upprop för bevarande av byggnaden.

Föreningens yttrande till Eslöv kommun betr bevarandet av lagerhuset.
Styrelsen har yttrat sig om bevarandet av lagerhuset i Eslöv, som vi tror kan bli en naturlig del av de minnesmärken som finns i Skåne från industrialismens epok. Det handlar ju om mycket mer än fabriker – ett helt samhällssystem håller på att förändras. På samma sätt som det gamla bondesamhällets avveckling ledde till hembygdsföreningar, friluftsmuseer och universitetsämnen som folklivsforskning och etnologi, skapar övergångsskedet mellan industrisamhället och kunskapssamhället ett behov av att förstå och tillvarata spåren efter den epok som nu går i graven. Kanske också dra lärdomar av den för framtiden. Det rör sig om en historia som fortfarande är levande i många människors minnen. Föreningen vill hjälpa till att lyfta fram dessa i ljuset och ge detta skede sin berättigade plats i historieskrivningen. Detta kan ske på olika sätt – genom människors berättelser, bilder, skrifter, föremål och byggnader. På samma vis som dagens turister besöker kyrkor och slott, kommer man att vilja se exempel på fabriker, bostäder och institutioner från denna tid. Då är det viktigt att man inte utplånat vårt förflutna genom obetänksamma rivningar eller vårdslös hantering av efterlämnade arkiv och muntliga vittnesbörd.

Lagerhuset i Eslöv ritad av Gunnar Asplund 1917.

I ett e-brev till kommunstyrelsen har Föreningen genom sin ordförande och sekreterare skrivit:

Till Cecilia Lind, kommunstyrelsens ordförande i Eslövs kommun
Ärende: Lagerhuset i Eslöv

Föreningen Industrihistoria i Skåne är en nybildad förening med sitt säte i Malmö.

Målet för vår verksamhet är att främja intresset för industrisamhällets kulturarv.

Vi hoppas på ett gott samarbete med Eslövs kommun. Staden Eslöv är ju i högsta grad representativ för industrialismens epok genom sin uppkomst som järnvägsknut under 1800-talet. Kommunen har ju också varit bland de första i Skåne att på ett mycket förtjänstfullt sätt belysa detta dynamiska skede genom museets skriftserie vid början av 1970-talet.

Lagerhuset i Eslöv är genom sitt läge vid stationsområdet ett intressant landmärke. För många tågresenärer signalerar det att nu kommer vi till Eslöv. Även för vägfararna markerar det sig på ett spännande sätt i stadslandskapet. Huset har också en historia att berätta. En berättelse som lätt kan vidgas till en utblick över Eslöv som historiskt centrum i en region med blomstrande livsmedelsindustri.

Lagerhuset i Eslöv. Foto Per-Jan Pehrsson 2002-04-30.

Med detta vill vi ha sagt att byggnaden skulle kunna spela en viktig roll för turismen och kunna ingå i ett nätverk av sevärdheter i Skåne som belyser förvandlingen under industrialiseringen. Detta är särskilt betydelsefullt under det omställningsskede som vårt svenska samhälle nu genomgår, när det gäller den industriella produktionen.

Givetvis är ett projekt av den storleksordning som skymtat i debatten ingenting som kan eller bör påtvingas en kommun av utomstående intressen. Ett sådant initiativ måste givetvis komma från den ansvariga kommunledningen. Huruvida staten kan åta sig att underhålla byggnaden och driva en verksamhet där förefaller också vara diskutabelt. Även där gäller ju hushållning med knappa skattemedel.

Kanske vore en lösning att erbjuda byggnaden till en förening eller stiftelse som med medel från staten och intresserade sponsorer kunde åta sig underhåll och drift. Alltså att Eslövs kommun helt enkelt erbjöd fastigheten till försäljning med vissa villkor knutna till överlåtelsen och att kommunen för att göra ett sådant övertagande attraktivt upphävde rivningslovet, helt eller temporärt.

Malmö 2002-04-10
Ebbe Haedersdal ordf.
Per-Jan Pehrsson sekr.
Föreningen Industrihistoria i Skåne

Insändare om f d Solidars bageri i Malmö
Följande insändare har skickats till Debatt Malmö, Sydsvenskan måndagen den 18 mars 2002:
Skola bör inredas i Solidars bageri!
Medlemmar i den nybildade föreningen Industrihistoria i Skåne fick nyligen möjlighet att inifrån bese f d Solidars bageri i Malmö. Anläggningen som ligger vid Folkets park är ett industrihistoriskt minnesmärke av stor betydelse, särskilt för Malmö och arbetarrörelsen. Den förkroppsligar kooperationens viktiga roll i 1900-talets historia.

Bageriet utvecklades som en fortsättning på Solidars första butik och bageri som öppnades vid Möllevångstorget år 1908. Verksamheten växte gradvis och år 1917 byggde man det första bageriet i kvarteret Oket vid Folkets park. Det visade sig motsvara ett stort behov. Genom en skicklig ledning växte kooperationen i Malmö och snart fyllde bageriet och en ny charkuterifabrik hela det nuvarande kvarteret.

Denna successivt framvuxna anläggning med viktiga tillbyggnader 1938 (kontorshus av arkitekterna Eiler Graebe och Aage Schoug) och 1953 (ny bagerilänga av arkitekt Ossian Lindquist) har sammantaget ett mycket stort kulturhistoriskt värde.

En ny skola i Möllevången planeras nu i kvarteret. Därför avser man att riva större delen av bagerikomplexet.

Vid besöket kunde vi konstatera att delar av anläggningen lämpar sig utmärkt som skola och att angränsande byggnader lätt skulle kunna förvandlas till fritidsanläggningar, motionslokaler o. d. med anknytning till såväl skolan som till allmänhetens rekreationsbehov i innerstaden. Barnen skulle få en spännande och pedagogiskt intressant skola med ett fantasieggande förflutet. Vem skulle inte vilja gå i en skola där det bakats bullar?

Vi uppmanar därför kvarterets ägare HSB, stadsdelsförvaltningen i Södra Innerstaden och ledningen i Malmö stad att skyndsamt ompröva rivningsbeslutet och utreda en ombyggnad av bageriet till skola och fritidslokaler.

Ebbe Haedersdal, arkitekt MAA,
Ordförande i
Föreningen Industrihistoria i Skåne

Solidars bageri 2001-04-22. Foto Per-Jan Pehrsson.

Insändaren skickades för kännedom till ägaren, stadsdelsförvaltningen och Malmö stad. Från Stadsbyggnadskontoret har vi nu mottagit följande svar:

—– Original Message —–
From: “Agneta Hammer” agneta.hammer@malmo.se
To: Ebbe.Haedersdal@pp.sbbs.se
Sent: Thursday, April 25, 2002 9:58 AM
Subject: Re: Fwd: Skola bör inredas i Solidars bageri!

Hej
Tack för ditt mail och för dina synpunkter på ett bevarande av f.d. Solidars bageri. Stadsbyggnadskontoret delar uppfattningen att det är viktigt att bevara de kulturhistoriskt värdefulla industriminnen som finns i Malmö.

Tack för ditt mail och för dina synpunkter på ett bevarande av f.d. Solidars bageri. Stadsbyggnadskontoret delar uppfattningen att det är viktigt att bevara de kulturhistoriskt värdefulla industriminnen som finns i Malmö.

Vid prövningen av rivningslovet för f.d. Solidars bageri vägde dessa aspekter tungt i bedömningen. Dock vid en sammantagen avvägning mellan det mycket stora behov av en skola i Möllevången och bevarandeintresset förordades en ny skola. Möjligheten att bygga en funktionell och för stadsdelen önskvärd skola har även varit vägledande.

Stadsdelsförvaltningen Södra Innerstaden har bedömt det som ej möjligt att inreda en funktionell skola i f.d. Solidars bageri. Rivningslov är beviljat och rivning av byggnaden pågår för närvarande.

Med vänlig hälsning
Agneta Hammer
Stadsarkitekt

Föreningens heldagsarrangemang lördagen den 25 maj kl 9.45 – ca kl 16.00
Lördagen den 25 maj bjuder vi föreningens medlemmar på ett heldagsarrangemang i Malmö. På förmiddagen blir det rundvandring i Möllevången och på eftermiddagen en visning av Kockumsområdet.
Arbetarstadsdelen Möllevången förkroppsligar på ett påtagligt sätt den industriella epoken i Malmö. Med sin karaktäristiska blandning av industribyggnader och bostäder – är den en viktig del av det industriella kulturarvet. Folkets hus, Folkets park, tidningen Arbetet, ABF, kooperationens livsmedelsföretag och butiker låg i denna stadsdel eller dess omedelbara omgivning. De liv och verksamheter som pågått i dessa kvarter under industrialismens uppgång och fall är viktiga att dokumentera i ett framtida perspektiv.

I fonden den äldsta delen av chokladfabriken. Foto 2002-05-17 Per-Jan Pehrsson.

Kockums Mekaniska Werkstad grundades 1840 i Södra Förstaden av Frans Henrik Kockum och expanderade med hjälp av pengar från släkterna Suells och Kockums tobaksfabrik vid Stortorget. Staden Malmös hamnutbyggnad med torrdocka lockade Kockums till en satsning på båtbyggande 1870.

Till att börja med var produktionen vid Kockums uppdelad mellan varvet i Västra hamnen och verkstaden i Malmös södra delar. De stod i förbindelse med varandra genom kanalsystemet och stickspår till den nya järnvägen Malmö-Ystad. En storsatsning på varvet gjordes 1911-13. Då revs också det gamla verkstadsområdet och all tillverkning flyttades till hamnen. Sedan växte verksamheten successivt till ett av världens största varv. Den internationella varvskrisen knäckte företaget. Efter 1986 finns bara en mindre tillverkning kvar på varvsområdet (u-båtstillverkning och vindmöllor). Varvsområdet omvandlas nu till en ny stadsdel med bostäder, kontor och högskola.

Vår danska systerförening “Selskabet til Bevaring af Industrimiljøer” deltar i arrangemanget. Ytterligare information kommer att skickas ut inom några veckor.

Föreningen har upprättat ett postgirokonto.
Föreningen har nu upprättat ett postgirokonto där man kan betala in årsavgiften på kr 150:-.
Postgirokontonumret är: 35 32 42 – 1 Föreningen Industrihistoria i Skåne

IHS nyhetsbrev nr 1, 2002
© Föreningen Industrihistoria i Skåne
Redaktion och layout: Ebbe Hædersdal
Kopiering och eftertryck tillåten med källhänvisning

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies. mer information

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng