![]() |
Hem | Om Föreningen | Bli medlem | Har varit | Nyhetsbrev | Tips | Bilder | Debatt | Länkar |
Föreningsaktiviteter som har varit: 2003 |
2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | 2002 |
2003-12-16 Malmö - en industristad tar form. |
Malmö - en industristad tar form. Föredrag av Per-Jan Pehrsson den 16 december 2003 klockan 19.00. Lokal: Malmö Högskola, Flundran, f.d. Engelbrektsboden sal F117, Gibraltargatan 2. Ett omfattande bildmaterial, 160 diabilder, som belyser stadens och byggnadernas utveckling |
under 1800- och 1900-talens industrialisering. Föredraget ingår i kursundervisningen vid Malmö Högskola och medlemmarna i föreningen Industrihistoria i Skåne och andra intresserade är välkomna att se och lyssna. |
2003-11-26 Vart tog Malmö vägen? |
![]() |
Vad minns Malmö av de människor som för hundra år sedan vandrade på stadens gator, bodde i dess hus och arbetade i dess fabriker?
Med hjälp av stadsarkivets bild- och textdokument och med den hundraåriga kartan ovan som underlag arrangeras en vandring i Malmös fascinerande industrihistoriska värld onsdagen den 26 november klockan 19.00. Kerstin Martinsdotter, arkivarie på Malmö stadsarkiv, visar oss då runt i stan anno 1897 från enrummaren på Storgatan i södra förstaden, där hon och hennes man Arne bor. Året dessförinnan, dvs 1896, hade de tillsammans med 400.000 andra personer besökt den fantastiska Nordiska Industri- och Slöjdutställningen i Malmö, då de också fick bevittna den svenska filmpremiären, avtäckningen av Karl X Gustav-statyn på Stortorget samt invigningen av Malmö Idrottsplats och Allmänna sjukhuset.
|
Vi följer Kerstin till fots i innerstan, där det finns ett 90-tal fabriker med 4.708 anställda. Kerstin sköter en cigarrmaskin på Kockums tobaksfabrik på Västergatan (se bilden) medan Arne lastar säckar på Skånska Cementgjuteriet vid Citadellskajen. Sammanlagt har stan 55.000 invånare. Av dem jobbar 10.500 inom industrin, som har expanderat våldsamt under 90-talet. Bland stans övriga företag uppmärksammar vi bl a Kockums vid Kärleksgatan, Morescos kappfabrik, Malmö mekaniska tricotfabrik, Svenska Strå- och Filthattfabriken, Malmö Bomullsväfveriaktiebolag, Skånska Litografen, Cloetta, Swedbergs bageri, Yllefabriken, dvs Doffeln, som sen fick ge plats för NK resp Hansacompagniet... Om detta och mycket mer berättar alltså Kerstin Martinsdotter onsdagen den 26 november klockan 19.00. Välkommen att lyssna till hennes intressanta och kompetenta guidning bland fabrikerna i Malmö innerstad 1897. Det blir en angenäm vandring både för hjärna och hjärta. Samtidigt som fötterna får vila, eftersom hela upplevelsen ges i vår lokal på Malmö Högskola, IMER, sal 1117B, Gibraltargatan 2. |
2003-09-30 En filmexposé ur kulturhistoriskt perspektiv. Så fångas verkligheten, kunden och historikern. |
Tisdagen den 30 september 2003 är du välkommen till årets IHS-konferens, som hålls på Regionmuseet i Kristianstad. Det blir en filmhistorisk dag, då vi analyserar industri- och reklamfilmens betydelse som historisk dokumentation. Och det sker på den plats där vaggan för SF står och där de första svenska filmerna spelades in 1909. Fjorton år tidigare hade bröderna Lumière i Paris visat sina och världens första filmer, som naturligt nog var dokumentärer. Ett halvår efter den parisiska världspremiären av bl.a. "Arbetarna lämnar fabriken" och "Tåget kommer in på stationen" skedde den allra första svenska offentliga visningen av "lefvande fotografier" 1896 i Malmö. |
Under det sekel som snart försvunnit sedan de första filminspelningarna gjordes i Kristianstad har det svenska samhället och världen runt om radikalt förändrats. Bland de historiska dokument som tydligt visar det finns just filmen, som utöver sin spelfilmsfunktion har kommit att utnyttjas som t ex dokumentärfilm, industri- och företagsfilm, undervisningsfilm, propagandafilm, journalfilm och reklamfilm. Filmerna ger ett kulturhistoriskt perspektiv och en återspegling av det industriella Sveriges position och förändring, tidsandan, människornas livsstil och levnadsvillkor och de rådande normerna och värderingarna. Det är kring detta som följande program spelas upp på Regionmuseet vid Stora Torg i Kristianstad tisdagen den 30/9: |
9.00-9.30 | Registrering av deltagare. |
9.30-9.40 | Öppningsanförande av Ingemar Johnn, ordförande i IHS. |
9.40-10.00 | Inledningsanförande av Barbro Mellander, landsantikvarie. |
10.00-11.00 | "Bara ben och fantastiska maskiner." Roger Johansson, universitetslektor i historia vid Malmö Högskola, visar oss tre filmer, som han hämtat från Malmö stadsarkiv och som är producerade av AB Malmö Strumpfabrik. Roger kommenterar de historiska källornas dokumentära innehåll och redovisar sin tolkning av de ideal och normer som filmerna återger. |
11.00-11.15 | Paus |
11.15-12.00 | "Hur räddar vi filmen åt framtiden?" Lina Ålenius, konservator vid Regionmuseet, informerar om Svenska Filminstitutets landsomfattande projekt för insamling av kulturhistorisk film och ger praktiska tips om hantering och förvaring av filmer. |
12.00-12.55 | Lunch, serveras på Regionmuseets restaurang. |
13.00-14.15 | "Välkommen till världens äldsta inspelningsateljé!" Ronny Jönsson, intendent och ansvarig för filmmuseet vid Östra Storgatan 53, bjuder in till ateljén, där Sveriges åtta första spelfilmer gjordes. |
14.30-15.30 | "Och nu blir det reklamfilm." Michael Nilsson, copywriter och fil. mag. i filmvetenskap med inriktning på reklamfilm, lyfter fram reklamfilmens värde som tidsspegel och kulturhistoriskt dokument. Michael exemplifierar hur inslag från reklamens värld tagit plats i det allmänna medvetandet och skapat ett referensbibliotek, som folk känner till och kan referera till. |
15.30-15.55 | Kaffepaus. |
16.00-17.00 | Diskussion om film som historisk källa. Vi summerar dagens upplevelser och avslutar med en diskussion under ledning av Roger Johansson och Michael Nilsson. |
Konferensavgiften, som är 200:- (100:- för studerande), inkluderar lunch och kaffe. Anmälan sker genom att beloppet sänds in till Föreningen Industrihistoria i Skåne på postgirokonto 353242-1. Sista anmälningsdag är den 22 september. Föreningen Industrihistoria i Skåne genomför konferensprogrammet i samarbete med Region- |
museet i Kristianstad, Malmö Högskola och Högskolan Kristianstad. För hjälp i programarbetet tackar vi Skånes Näringslivsarkiv, Reklam- & Designhistoriska Föreningen och Sveriges Arkiv för Reklam och Grafisk Design. |
2003-06-05 I Per-Albinlinjens fotspår. |
Torsdagen den 5 juni kl. 18.00 (OBS tidpunkten!). Föredrag av Leif Högberg. I Per-Albinlinjens fotspår. Lokal: Malmö Högskola, Gibraltargatan 2 sal 1117B (fd Engelbrektsboden, kv Flundran – se kartan nedan) Leif Högberg, Torsjö 21, 274 93 Skurup. Tel: 0411-43433, Mobil: 0708-310313. E-post: nytta@odata.se. Hemsida: http://www.bunker.nu/ Efter den snabba utbyggnaden av Skånelinjen (Per-Albinlinjen) längs Skånes och Blekinges kustlinje började ett omfattande förstärkningsarbete. De stora städerna i södra Sverige befästes med stridsvärn, spärrlinjer, vägspärrar, vägmineringar och skyddsrum. Känsliga delar bevakades av soldater. Öppna fält spärrades av och blockerades för att förhindra luftlandsättningar. Leif Högberg tar dig med till en hitintills okänd del av de svenska försvarsansträngningarna - städernas försvar! Följ med på en berättelse i den okända delen av det svenska försvaret - stadsbefästningarna. Utbyggnad och oförstånd har nästan eliminerat de flesta av dessa unika värnbyggen. Några enstaka finns fortfarande kvar. Tyvärr i bedrövligt skick. Som minnen från en orostid för- |
tjänar de ett bättre öde än att bara glömmas bort.
Avslutningsvis besöker vi ett av de kvarvarande värnen i Malmö. Du får möjlighet att besiktiga värnet, både utvändigt och invändigt. Leif Högberg är försvarshistoriker och författare till böcker som SKÅNELINJEN – Det Skånska kustförsvaret under andra världskriget, I Per-Albinlinjens fotspår 1 – YSTAD och I Per-Albinlinjens fotspår 2 – SYDVÄSTRA SKÅNE. Han redigerar och ger dessutom ut tidskriften Fort & Bunker. |
![]() ![]() ![]() Lokal vid föredrag och årsmöte: Malmö Högskola, IMER, Gibraltargatan 2 sal 1117B (fd Engelbrektsboden, kv Flundran – nr 10 på kartan). Karta och fotos Malmö Högskola. |
Hem |
Senast uppdaterad 070613 | Mejl till föreningen: industrihistoria@gmail.com |