Föreningen Industrihistoria i Skåne - Föreningsaktiviteter som har varit: 2007

Föreningsaktiviteter som har varit: 2007

2007

2007-11-22
Styckar elefant till ortoped och andra minnesvärda berättelser från Kristianstads livsmedelsindustri. Möte i Kristianstad om livsmedelsindustrin i Kristianstadstrakten.

Torsdagen den 22 november 2007

Styckar elefant till ortoped och andra minnesvärda berättelser från Kristianstads livsmedelsindustri. Möte i Kristianstad om livsmedelsindustrin i Kristianstadstrakten.

Vi räknar med att Leif Börje-Frid som samlat in material och berättelser från företagen, kommer att visa bilder och på ett lättillgängligt sätt delge oss anekdoter och spännande berättelser om företagen och dess förgrundsgestalter, recept och matprodukter

Mötet är kl 18.30 på Regionmuseet i Kristianstad.

Medlemmar går in gratis, icke medlemmar kan köpa rabatterat medlemskap i IHS för 40 kr.

I dag skapar livsmedelstillverkare produkter som säljs lokalt och över hela världen. I bloggen berättas om många av dessa företag som sedan 1870-talet, fram till i dag, tillverkat livsmedel på industriell basis. I bloggen inbjuds Du att bidra med dina kunskaper eller bara läsa det som redan finns. Här samlas personliga berättelser

från dem som varit med. Du kommer att få läsa om när en ortoped på Kristianstads lasarett bad KBS om hjälp att stycka en elefant. När Git Gay kom i en rosa Rolls Royce och bjöd en inköpschef på lunch. På sajten kan Du klicka, läsa, njuta och skratta. Välkomna att medverka i en fängslande resa i både historia och framtid.

2007-10-13
Exkursion till
Filfabriken i Hässleholm och Killebergs kettingfabrik.

Lördagen den 13 oktober 2007

Info om filfabriken finns på denna sajts:
"Tips på utflyktsmål i sommar-Skåne"
Filfabriken i Hässleholm.

Info om kättingfabriken finns på pfd-filen (1,5 MB): Loshults Hembygdsförening.

Tidsplan:
Exkursionen utgår från Hässleholm. Samling vid stationens väntsal kl 10.35. Avmarsch till filfabriken kl 10.40 Besök där ca kl 11-12, därefter lunchpaus i Hässleholm. Avresa kl 13.30 med hyrd buss/minibuss/bilkaravan från Hässleholm till Killeberg och retur med återkomst senast kl 17 till Hässleholm.

Bilder från höstexkursionen till Hässleholm och Killeberg.

Nils Karlsson på Hässleholms Filfabrik.

Nils Karlsson vid slipmaskin av filämnen.

Nils Karlsson på Hässleholms Filfabrik.

Nils Karlsson på Hässleholms Filfabrik.

Nils Karlsson vid manuell huggning av filar.

Nils Karlsson.

Filhuggningsmaskiner.

Filhuggningsmaskiner.

Remdrift på filfabriken.

Remdrift på filfabriken.

Interiör på filfabriken.

Maskin från Fleron i Malmö på filfabriken.

Stig Nyman på Killebergs Kettingfabrik.

Kilremsdrift i Killebergs kettingfabrik.

Maskinsvetsning av kätting.

Manuell svetsning av kätting.

Maskin för tillverkning av 90° vriden kätting.

Specialkätting.

Polering av kätting.

2007-09-15
Besök på Malmö museums utställningar.

Lördagen den 15 september 2007
Guidad visning på Malmö museums utställningar: ¤ 100 % Malmö - Malmö för 100 år sedan ¤ Tidernas stad. Malmö 1850 till idag. Vi samlas vid Kommendantshusets entré kl 13.00 och börjar med utställningen 100% Malmö, där	Christian Kindblad berättar kring några foton. Därefter fika på kafé Zenith. Den sista utställningen Tidernas stad på Tekniska Museet visas av Ingemar Johnn och Jenny Hällström. Kl 16.00 beräknar vi att visningarna är klara.

2007-06-09
Vårutflykt Nyvång-Höganäs.

Lördagen den 9 juni 2007 vårutflykt till Nordvästra Skåne.

Vårutflykt till Nordvästra Skåne. Tema för utflykten är kol och lera med besök i Nyvång och Höganäs.

Dagsprogram, preliminärt:

09.30 Mötesplats Helsingborg, Dunckerska kulturhusets östra entré vid parkringsplatsen för gemensam avresa med buss till Nyvångs samhälle.

10.00 ca Nyvång - stenkolsbrytning.
Besök i Nyvångs gruvmuseum och gruva, guidning av f.d. gruvarbetare Otto Wickman.

Mer information om museet finner du på www.nyvangsgruva.se

12.00 Avresa till Höganäs.

12.30-13.15 Lunchpaus (matställen på platsen eller medhavd kost).

13.15-15.15 Besök i Höganäs - stenkol, lera och keramik.
Vi besöker de historiska fabriksmiljöerna kring Höganäsbolaget och guidas i Höganäs museum av f.d. huvudingenjör Berne Liljegren.

Mer information om Höganäs museum finner du på www.hoganasmuseum.se

15.30 Avresa mot Helsingborg.

ca 16.00 Avlämning vid Dunckerska kulturhuset i Helsingborg.

Per-Jan Pehrsson, sekreterare

Rapport från vårutflykten till Nyvång-Höganäs, 9 juni 2007.

I Nyvång togs vi emot av Otto Wichmann, en verklig veteran bland gruvarbetarna och en mycket kunnig och entusiastisk skildrare både av gruvnäringens historia och det praktiska arbetet under jord.

Otto kom till Sverige från Tyskland 1946 och började arbeta med kolbrytning i Nyvångs gruva 1948.

Stenkolslagren (kolflötserna) i nordvästra Skåne ligger varvade med lera och sandsten. Beroende på lagrens mäktighet, tillgänglighet och kvalitet ger de råmaterial till såväl keramik-, tegel- och stenprodukter vid sidan av kolbrytningen.

Den skånska kolbrytningen var länge koncentrerad till Höganästrakten, men under 1800-talets senare hälft och en bit in på 1900-talet öppnades en rad nya kolgruvor i nordvästra Skåne (t ex Stabbarp 1867, Bjuv 1873, Skromberga 1875, Ljungsgård 1887, Hyllinge 1901, Gunnarstorp 1914) och gav upphov till nya samhällen.

Flera av dessa kombinerade gruvdriften med tegelbruk. Lera av speciellt god beskaffenhet användes till eldfast tegel.

Nyvångs gruva, strax väster om Åstorp i Skåne (Ormastorp), öppnades 1907-11 med gruvschaktet ”Carl Cervin” som nådde ned till 100 meters djup. Gruvan ingick i det nyligen bildade Höganäs-Billesholms AB, som slog samman regionens stenkols- och lerindustri och blev ledare för all kolbrytning i Skåne.

Den utvecklades till den största kolgruvan i landet.

Gångarna under marken fick en sammanlagd längd på över 50 mil och stod i förbindelse med gruvorna i Gunnarstorp och Bjuv.

Under andra världskriget spelade gruvan en viktig roll som bränsleleverantör till bl a järnvägsnätet och sysselsatte omkring 500 man. Sedan avtog kolets betydelse som energikälla i industrisamhället och 1966 lades gruvan ned.

Gruvschaktet är numera igenfyllt och plomberat. Men ovan jord reser sig en mäktig hög av huvudsakligen sandstenskross från gruvbrytningen.

Nedanför ”Bergbunken” ligger Nyvångs välplanerade gruvsamhälle med föredömligt utformade arbetarbostäder i sina trädgårdar. Av produktionsbyggnaderna återstår den monumentala maskinhallen, där gruvmuseet finns.

Med utgångspunkt från museets rika samling av föremål och bilder berättade Otto detaljerat och mycket levande om gruvarbetet i Nyvång med många målande exempel från sitt eget gruvarbetarliv.

Vi fick en unik inblick i det tunga och smutsiga arbetet i trånga gruvgångar, som efterhand underlättades genom ny teknisk utrustning och bättre transportsystem, men också om den positiva samhällsandan i den välutrustade trädgårdsstaden ovan jord, som på många sätt blev en förebild för liknande industrisamhällen i Sverige.

Besöket avslutades med en mycket instruktiv film från 1932.

Resan till Höganäs där vi åt lunch blev en resa tillbaka till kolbrytningens historiska rötter. Och samtidigt ett intressant perspektivskifte.

Berättelsen om Nyvång skildrades underifrån, genom en gruvarbetares ögon och erfarenheter. Berättelsen om Höganäsbolagets historia belystes av engagerade och historiskt kunniga personer från verksledningen med en naturlig tonvikt på entreprenörernas, den ekonomiska utvecklingens och de tekniska innovationernas betydelse för företagets utveckling.

Staden Höganäs har utvecklats kring två samhällsbildningar som så småningom vuxit samman: det gamla fiskeläget i väster vid havet med sin mera oregelbundna struktur och det lilla regelbundet planerade brukssamhället vid Ryd kring kolbrytningen inåt land från tidigt 1800-tal.

Höganäs museum är inrymt i en av de äldsta byggnaderna, ”ett sandstenshus, 40 alnar långt, 10 alnar bredt, 2:ne våningar, inredt till mjölqvarn med complett eld- och luftmaskin, 2:ne par stenar, bebos för resten af grufvefolk”, uppfört 1814 och museum från 1925.

Kring museet grupperas spåren av ett litet rektangulärt mönstersamhälle som bestod av ett torg, bostäder, kontor, bageri, bryggeri, en park m m. Ett stycke österut ligger en unik sandstensbyggnad, ”Fyrkanten” (1820), en gruvarbetarbostad för 8 familjer. Den patriarkala strukturen i detta brukssamhälle understryks av den monumentala statyn över ”Eric Ruuth Grundläggare af Skånska Stenkolsverket” (rest 1861).

På museet togs vi om hand av Berne Liljegren och Rolf Andersson, båda med lång erfarenhet från ledande befattningar inom Höganäsbolaget. De gav en intressant orientering om kolbrytningens och Höganäsbolagets historia och de tekniska innovationer som gjorde det möjligt för företaget att utvecklas.

Kolbrytning i Skåne förekom redan under den danska tiden. Efter den svenska erövringen drev den mångsidiga grevinnan Maria Sophia Oxenstierna på Krapperups gods kolbrytning för södra västkustens fyrar fram till 1680. 1738 startade kolbrytning på nytt under ett bolag som bildats av Jonas Alström i Alingsås m fl. Man tillverkade också eldfasta deglar av leran.

Verksamheten övergick mot slutet av 1700-talet under dramatiska förvecklingar till godsägaren och industrimannen Eric Ruuth på Marsvinsholm (1746-1820), som 1796 bildade Höganäs stenkolsverk. En intressant inblick i företagets verksamhet ger den engelske gruvingenjören Thomas Stawfords dagböcker. Han arbetade vid företaget fram till sin död 1831.

På kartor och aktiebrev från 1800-talets början kan man se hur gruvdriften förändrade landskapet kring Höganäs med sina rykande skorstenar.

I motsats till Nyvång fick kolet i Höganäs allt mindre betydelse och leran blev det viktiga råmaterialet. År 1825 anlades ett tegelbruk för tillverkning av eldfast ugns- och murtegel. Och år 1835 började man producera saltglaserat stengods. Bränningen vid höga temperaturer gjorde dessa produkter starka och tåliga och åstadkom en formlig revolution då det gällde kärl och förpackningar: kannor, krus, burkar, muggar, laboratorieutrustning etc. men också byggnadsmaterial och konsthantverk.

Efterfrågan på det saltglaserade godset blev enorm och höganäskärlen kom att inta en viktig plats i den svenska vardagen. ”Han kom som ett yrväder en aprilafton med ett Höganäskrus i en svångrem kring halsen” (August Strindberg, Hemsöborna 1887).

Man producerade nu huvudsakligen keramik och för att få användning för överskottet av kol som bränsle startades sidoproduktioner som glasbruk. Men det var inte bara krus och nyttokärl som tillverkades vid Höganäsbolaget utan också högklassig konstkeramik, utformad av anställda konstnärer och formgivare.

Samhällets förändrade behov skapar förutsättningarna för industrin. Detta avspeglar sig även i Höganäsbolagets historia. Kol ersattes av andra energikällor. Armerad betong, stål, glas och metallplåt tog över teglets roll som byggnadsstomme och fasadmaterial. Skorstenar tillverkas numera av annat material än Höganästegel. Lerkärl slogs ut av glas- och plåtburkar och så småningom plast- och pappersförpackningar. Lerkrusen blev konsthantverksföremål.

Men redan 1911 gav sig bolaget in på det metallurgiska fältet med tillverkning av järnsvamp för de svenska specialstålverken. Man satsade på forskning och utveckling och med den nya produkten järnpulver på 1950-talet blev Höganäs AB ett världsomspännande och världsledande företag med fabriker i många länder.

Efter föredragen och rundvandring i museet gjorde vi studiebesök i keramikanläggningen där bland mycket annat de berömda Höganäskrusen fortfarande tillverkas. Den industriella keramiktillverkningen har upphört men fortsätter hantverksmässigt i en del av bolagets lokaler som tidigare var bl a glasbruk. Av ursprungligen tio ugnar återstår tre mäktiga kupoler. Tillverkningen sker numera i moderna ugnar, men liknande kupolugnar finns fortfarande i drift i Vallåkra och Raus stenkärlsfabrik.

De båda resmålen i Nyvång och Höganäs belyste på ett mycket intressant sätt den parallella utvecklingen av två industriverksamheter i Skåne baserade på samma fyndigheter av varvad kol och lera.

Utvecklingen av nya energikällor och material ryckte undan förutsättningarna för dessa råvarubundna industrier. Men trots detta lever Höganäsverken kvar. Detta visar vilken betydelse innovationer och en satsning på forskning och utveckling har för ett företag att överleva och utvecklas i en globaliserad värld.

Några läsvärda böcker i ämnet

Lars Bjerning, Skånes jord- och stenindustri. Hälsingborg 1947.

Stenkol och lera. Skildringar kring Höganäsbolagets och dess föregångares verksamhet utgivna av Höganäs-Billesholms Aktiebolag. Redaktion: Gustaf Clemensson. Band 1-4. Uppsala 1953-1973.

Leif L´Estrade, Från stenkol och lera till järnpulver. Höganäsbolaget genom två sekler. Lund 2002.

Ann-Charlotte & Torsten Weimarck, Lergodset från Höganäsbolaget 1832-1926. Riga 2005.

P S Lägg märke till det intressanta mejeriet norr om museet i Höganäs!

För planering och sonderingar av vårutflykten stod Jenny Hällström och Per-Jan Pehrsson.

Utflykten till Nyvång och Höganäs genomfördes i strålande solsken och högsommarvärme. Henrik Borg rattade minibussen och Ingemar den åtföljande bilen.

Bilder från vårutflykten till Nyvång-Höganäs.

Nyvångs gruvmuseum.

Guiden på Nyvångs gruvmuseum, Otto Wickmann.

Guiden Otto Wickmann och exkursiondeltagare.

Monter på Nyvångs gruvmuseum.

Berne Liljegren guidade på Höganäs museum

- vilket också Rolf Andersson gjorde.

2007-05-05
En kultur- och industrihistorisk rundvandring i Möllevången.

Lördagen den 5 maj 2007 kl 14.30 leder byggnadshistorikern Per-Jan Pehrsson en kultur- och industrihistorisk rundvandring i Möllevången i Malmö. Samlingen sker klockan 14.30 vid statyn Arbetets ära.

Under rundvandringen ger Per-Jan sakkunniga kommentarer om byggnader och platser, som har intressanta kopplingar till den industrihistoriska utvecklingen.

2007-04-18
Årsmöte och föredrag om PLM och sambandet mellan livsmedelsindustrin och handeln.

Onsdagen den 18 april kl 19.00 hölls årsmötet i konferenslokalen på Malmö Högskola, kvarteret Flundran.

Årsmötet gjorde följande enhälliga val:

Ordförande: Jenny Hällström för ett år, dvs för tiden fram till årsmötet 2008

Övriga ordinarie ledamöter:
Henrik Borg, vald till årsmötet 2009
Leif Högberg, vald till årsmötet 2008
Ingemar Johnn, vald till årsmötet 2008
Christian Kindblad, vald till årsmötet 2009
Eber Ohlsson, vald till årsmötet 2009
Per-Jan Pehrsson, vald till årsmötet 2008

Suppleanter:
Jan Dahlin, vald till årsmötet 2008
Göran Sjögård, vald till årsmötet 2009

Det upplystes att den nya styrelsen avser att konstituera sig med Christian Kindblad som vice ordförande, Leif Högberg som fortsatt kassör och Per-Jan Pehrsson som ny sekreterare.

Till revisor omvaldes Susanne Simonsson och till suppleant för henne Kjell Rydesköld, båda för ett år.
Till ledamöter i valberedningen återutsågs Stellan Westerberg, ny sammankallande, samt nyvaldes Sten Henriksson och Ragnar Olsson.

Efter årsmötet höll Bengt Hane, anställd i nära 20 år på AB Plåtmanufaktur, varav de 10 senaste åren som informationschef, ett föredrag med titeln ”PLM – sambandet mellan livsmedelsindustrin och handeln”.

Sedan Bengt slutat på PLM 1974 började han läsa ekonomisk historia i Lund och har bl a skrivit en C-uppsats om PLM 1943-1969.

Redan på Napoleontiden dök de första plåtförpackningarna för livsmedel upp. I Sverige startade Tornérhjelm 1890 en liten leksaksfabrik i Åkarp som snart flyttade till Lund och fick namnet AB

Bleckvarufabriken. Verksamheten breddades med olika bleckemballage till industrin.

En bit in på 1900-talet flyttade verksamheten till Malmö En ny modern fabrik byggdes som stod klar för inflyttning 1909. Till ny VD utsågs Oscar Ferdinand Laurin.

Tio år senare, 1919, bildades AB Plåtmanufaktur genom sammanslagning av de fyra då ledande företagen inom svensk bleckvarutillverkning. En period av stark rationalisering och specialisering inleddes.

Konservburkstillverkningen fick sin första helautomatiska tillverkningslinje. Efter några år införlivades även Carl Lunds Fabriks AB i Malmö.

Oscar Ferdinand Laurin ledde företaget fram till 1943 då han gick i pension och efterträddes av sin son, Knut Laurin, som startade en genomgripande modernisering av företaget och en målmedveten inriktning mot förpackningsindustrin.

Lysekils Emballagefabrik köptes för att få tillgång till en specialfabrik för konservemballage. Produktionen flyttades till Malmöfabriken som byggdes ut.

Så småningom kom även glas- och plastförpackningar in i bilden. Bengts föredrag, som illustrerades med siffror över den fantastiska utvecklingen för PLM, livsmedelsindustrin och handeln, belönades med varma applåder och ett par nyare glasförpackningar med flytande innehåll.

Vid utgången delade Henrik Borg ut en förnämlig broschyr i färg med exempel på skånska industrimiljöer värda att bevara som han själv varit med om att utforma och till vilken Barbro Mellander skrivit företalet.

Håkan Kilhlström från Malmö Museer kompletterade med att dela ut en broschyr med information om utställningen ”Tidernas stad, Malmö 1850 till idag”, och inbjöd samt-liga till invigningen som äger rum lördagen den 28 april kl 12 i Teknikens och Sjöfartens hus, Malmö Museer.

2007-02-27
Spännande spår som stimulerar samhällsutvecklingen.

Tisdagen den 27 februari 2006 klockan 19.00 ger landsarkivarie Jan Dahlin på Landsarkivet i Lund oss aktuella inblickar i arkivets verksamhet. Jan illustrerar presentationen med några intressanta exempel ur det industrihistoriska kulturarvet från bl a cement-, verkstads- och livsmedelsindustrin samt storjordbruken. Vi bjuds på kaffe och bröd.

Välkommen till programmet, som hålls i Arkivcentrum Syds lokaler på Porfyrvägen 20 i Lund. Om du kommer på motorvägen från Malmö, tar du av åt höger mot Dalby. Sen väljer du första avtagsvägen till höger vid trafikljusen. Därmed är du på Porfyrvägen, där du på nr 20 längre ner på vägen parkerar utanför Arkivcentrum Syd.

Senast uppdaterad 071129

Mejl till föreningen: industrihistoria@gmail.com