En kultur- och industrihistorisk rundvandring i Möllevången.
Lördagen den 5 maj 2007 kl 14.30 leder byggnadshistorikern Per-Jan Pehrsson en kultur- och industrihistorisk rundvandring i Möllevången i Malmö. Samlingen sker klockan 14.30 vid statyn Arbetets ära. Under rundvandringen ger Per-Jan sakkunniga kommentarer om byggnader och platser, som har intressanta kopplingar till den industrihistoriska utvecklingen.
Etikett: 2007 (Sida 2 av 2)
Årsmöte och föredrag om PLM och sambandet mellan livsmedelsindustrin och handeln onsdagen den 18 april kl 19.00 i konferenslokalen på Malmö Högskola, kvarteret Flundran.
Efter årsmötet höll Bengt Hane, anställd i nära 20 år på AB Plåtmanufaktur, varav de 10 senaste åren som informationschef, ett föredrag med titeln ”PLM – sambandet mellan livsmedelsindustrin och handeln”.
Sedan Bengt slutat på PLM 1974 började han läsa ekonomisk historia i Lund och har bl a skrivit en C-uppsats om PLM 1943-1969.
Redan på Napoleontiden dök de första plåtförpackningarna för livsmedel upp. I Sverige startade Tornérhjelm 1890 en liten leksaksfabrik i Åkarp som snart flyttade till Lund och fick namnet AB Bleckvarufabriken. Verksamheten breddades med olika bleckemballage till industrin.
En bit in på 1900-talet flyttade verksamheten till Malmö En ny modern fabrik byggdes som stod klar för inflyttning 1909. Till ny VD utsågs Oscar Ferdinand Laurin.
Tio år senare, 1919, bildades AB Plåtmanufaktur genom sammanslagning av de fyra då ledande företagen inom svensk bleckvarutillverkning. En period av stark rationalisering och specialisering inleddes.
Konservburkstillverkningen fick sin första helautomatiska tillverkningslinje. Efter några år införlivades även Carl Lunds Fabriks AB i Malmö.
Oscar Ferdinand Laurin ledde företaget fram till 1943 då han gick i pension och efterträddes av sin son, Knut Laurin, som startade en genomgripande modernisering av företaget och en målmedveten inriktning mot förpackningsindustrin.
Lysekils Emballagefabrik köptes för att få tillgång till en specialfabrik för konservemballage. Produktionen flyttades till Malmöfabriken som byggdes ut.
Så småningom kom även glas- och plastförpackningar in i bilden. Bengts föredrag, som illustrerades med siffror över den fantastiska utvecklingen för PLM, livsmedelsindustrin och handeln, belönades med varma applåder och ett par nyare glasförpackningar med flytande innehåll.
Vid utgången delade Henrik Borg ut en förnämlig broschyr i färg med exempel på skånska industrimiljöer värda att bevara som han själv varit med om att utforma och till vilken Barbro Mellander skrivit företalet.
Håkan Kilhlström från Malmö Museer kompletterade med att dela ut en broschyr med information om utställningen ”Tidernas stad, Malmö 1850 till idag”, och inbjöd samt-liga till invigningen som äger rum lördagen den 28 april kl 12 i Teknikens och Sjöfartens hus, Malmö Museer.
Spännande spår som stimulerar samhällsutvecklingen.
Tisdagen den 27 februari 2007 klockan 19.00 ger landsarkivarie Jan Dahlin på Landsarkivet i Lund oss aktuella inblickar i arkivets verksamhet. Jan illustrerar presentationen med några intressanta exempel ur det industrihistoriska kulturarvet från bl a cement-, verkstads- och livsmedelsindustrin samt storjordbruken. Vi bjuds på kaffe och bröd. Välkommen till programmet, som hålls i Arkivcentrum Syds lokaler på Porfyrvägen 20 i Lund. Om du kommer på motorvägen från Malmö, tar du av åt höger mot Dalby. Sen väljer du första avtagsvägen till höger vid trafikljusen. Därmed är du på Porfyrvägen, där du på nr 20 längre ner på vägen parkerar utanför Arkivcentrum Syd.
Tegelbyggandet har gamla traditioner i Skåne där det finns gott om lera. När städerna började växa under 1800-talet behövdes tegel i en större omfattning än nånsin tidigare.
Stora tegelbruk växte upp vid åmynningarna och längs kusterna i Öresund. Tegelstenarna skeppades med båt till Köpenhamn, Malmö, Helsingborg, Landskrona.
När järnvägen började byggas mellan Malmö och Lund 1855 var det tegelbrist och man fick skrapa ihop leveranser från åtskilliga mindre tegelbruk för att kunna bygga stationerna.
Vid denna tid uppstod Bjersunds tegelbruk, en av de få äldre anläggningar som finns kvar. Så småningom förvärvades det av Frans Henrik Kockum, grundaren av Kockums Gjuteri och Mekaniska Werkstad i Malmö (1840) och kom att ingå i hans företagsimperium, som förutom ett stort tegelbruk i Lomma (nu rivet) innehöll industrier som t ex Kallingeverken i Blekinge.
Den kvarstående tegelugnen i Bjersunds tegelbruk är en s k periodisk valvugn med fem fyrhål.
Om hur ugnen fungerade, tegelbrukets historia och den lyckosamma restaureringen på 1980-talet kan man läsa i ”Skånskt tegel” Skånes Hembygdsförbunds årsbok 1984, en mycket intressant skrift för den som är intresserad av tegeltillverkningens historia i Skåne.
Vägbeskrivning: Buss 132 från Malmö eller Landskrona, buss 134 Malmö – Löddeköpinge – Hänkelstorp, buss 137 från Lund.
Promenad ett hundratal meter söderut från Bjärreds busstation, förbi Bjärreds intressanta nedlagda järnvägsstation i trä. Tegelbruket ligger vid kusten väster om väg 110. Servering och museum i en av bostadslängorna.
Mer tips: Andra intressanta bevarade tegelugnar från den äldre perioden är ringugnarna i Tegelberga (ca 5 km söder om Svedala), Tjörnarp (väster om järnvägen) och Utvälinge (vid Vegeåns mynning ca 5 km väster om Ängelholm). Bilder på dem kan du hitta i vårt digitala bildarkiv här på hemsidan.
Tips från Per-Jan Pehrsson
För hundra år sedan blev det i Sverige allmänt tilllåtet att installera vattenklosetter och ansluta dem till det allmänna avloppsnätet (i Malmö 1908). Denna hygienhöjande produkt blev mycket populär. En industri i Skåne som tillverkade dessa nödvändiga säten var Ifö-verken i Bromölla.
Det var inte bara sanitetsgods som tillverkades på Ifö-verken, utan även sådant som eldfast sten till ugnar, cement, isolatorer, golvplattor, säkringar och mosaik.
Idag kan man beskåda ett urval av dessa produkter, samt arbetsmetoderna att tillverka dem, på Iföverkens Industrimuseum i Bromölla.
Var: Storgatan 45 i centrala Bromölla.
Tips från Eber Ohlsson
I de stenrika trakterna i nordöstra Skåne har det brutits sten i långa tider. Den svarta diabasen i Hägghult har brutits under hela 1900-talet och har exporterats långt utanför Sveriges gränser.
Vid det gamla diabasbrottet finns sedan 1994 ett museum med utställning om arbetet i stenbrottet, konstutställning med olika föremål i diabas, café och kunniga guider.
Dessutom en vacker natur och fina promenadvägar längs med det djupa och numera vattenfyllda brottet.
Vägbeskrivning: Hägghult och museet ligger utanför Lönsboda i Östra Göinge.
Länk till sajt: www.svartabergen.nu
Tips från Jenny Hällström