Etikett: 2008 (Sida 2 av 2)

Gunnarps Tegelbruk i Tjörnarp.

Gunnarps Tegelbruk i Tjörnarp från ca 1850 drevs ur­sprungligen som ett mindre gårdsbruk tillhörande Gunnarpsgården. Genom järnvägens tillkomst blev det bättre avsättningsmöjligheter och under ledning av fabrikör John Olander ökades produktionen betydligt.

År 1898 byggdes en rektangulär gråstensugn, typ ring­ugn med 18 stycken brännkammare och tegel­klädda valvgångar. Varje kammare hade en port mot utsidan av ugnen. Ovanpå ugnen fanns ca 300 bränsle­luckor.

Ringugnen, insida.

Bruket sysselsatte som mest 35-40 man och var under 1900-talets första hälft det största före­taget i Tjörnarp. Som mest producerades 2,5 miljoner tegel per år.

Efter en förödande eldsvåda år 1958 lades bruket ned. Själva brännugnen blev kvar men taköverbyggnaden brann ner. Den 37½ meter höga skorstenen revs året därpå.

Efter branden användes ugnen en tid som hönseri och potatiskällare men lämnades sedan att förfalla i 35 år. Träd och buskar slog rot ovanpå ugnen och växte sig stora.

1985 kom ugnen med i Länsstyrelsens kultur­minnes­vårdsprogram och i Höörs kommuns Bevaringsplan. Samma år förvärvade Höörs kommun ugnen genom markbyte.

I samband med den s.k. Landsbygd 90-kampanj­en ”Hela Sverige ska leva” startade Tjörn­arps Sockengille ett antal studiecirklar. En av dem kom att arbeta med sin hembygds miljö, kultur och historia.

Tanken väcktes att på ideell väg och genom bidrag försöka rädda den unika ringugnen från fortsatt förfall och även beskriva gångna tiders tegeltillverkning.

Ringugnen, utsida.

1993 – 94 restaurerades ringugnen och försågs med en taköverbyggnad. Arbetet administrerad­es genom Tjörn­arps Sockengille och kunde utföras tack vare ALU-(arbets­livsutvecklings-) arbete, ideellt arbete, gåvor och bidrag.

Lergravarna.

1994 den 9 september återinvigdes ringugnen av lands­hövdingen. 1995 i maj utkom boken om Gunnarps Tegel­bruk och i juni fick Sockengillet kommunens kultur­pris. 1999 i oktober beslutade Höörs kommun­full­mäkt­ige att avsätta lergravarna (ca 12 hektar) som natur­reservat.

Tips från Lena Frykman gm Henrik Borg

Filfabriken i Hässleholm.

Filfabriken i Hässleholm som trots sitt namn inte handlar om filmjölk utan om hur man hugger filar.

1917 startade verksamheten och under 1900-talet högg man filar till industrier i hela landet. Som mest var man sex anställda. Fabriken var i drift till så sent som 1986.

Efter en yttre restaurering sätter nu eldsjälar inom Västra Göinge hembygdsförening istånd även maskinerna som drivs med remdrift.

Öppet efter överenskommelse med Nils Karlsson 0451-31 300.

Vägbeskrivning: Från järnvägsstationen:
Följ spåret norrut tills du kommer till bron över spåret, Viaduktgatan, använd den och fortsätt en 150 meter tills du kommer till en rondell och en livsmedelsbutik, ta av till höger in på Göta­gatan, och följ den tills du har Smedjegatan på vänster hand, följ den och du hittar den lilla röda tegelbyggnaden i en våning som inrymmer filfabriken i den första korsningen.

Tips från Henrik Borg

Katrinetorps vattenverk i Malmö.

Katrinetorps vattenverk anlades på 1940-talet för att klara den akuta vattenbristen i Malmö. Efter bara 410 drift­dagar upphörde dock vattenleveranserna­ till staden.

Vattenverket ligger i Katrinetorps engelska park. Här finns maskinbyggnad, lågreservoar, luftare samt tre brunnspumpverk.

Mer info finns på Skånska vatten­torns­säll­skap­ets sajt: Katrinetorps vattenverk, där man även kan ladda ner en utskriftsvänlig pdf-fil: Katrinetorps vattenverk.

Tips från Eber Ohlsson

Nyare inlägg »

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies. mer information

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng