Hem Om Föreningen Bli medlem Har varit Nyhetsbrev Tips Bilder Debatt Länkar

Föreningsaktiviteter som har varit: 2002

2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002

2002-10-25--26
IHS_konferens_2002

Konferensen «Industrisamhället och vi» den 25-26 oktober 2002.
   
För att uppmuntra till diskussioner och forskning kring industrisamhällets kulturarv och skapa kontakter mellan forskare och allmänhet kommer Föreningen Industrihistoria i Skåne att anordna en ambulerande årligt återkommande konferens i samarbete med olika utbildnings- och kulturinstitutioner i Öresundsregionen.

I år anordnas en första sådan konferens tillsammans med Malmö Högskola och Malmö Stadsarkiv.

Under fredagen den 25 oktober ligger tyngdpunkten på forskning och idéutbyte. Vi kommer att hålla till i Malmö högskolas lokaler mitt i det industrihistoriskt intressanta Kockumsområdet, inte långt ifrån Malmö Centralstation. Adressen är Gäddan 8, Citadellsvägen 7, se karta och bild nedan. Klicka på kartan och du ser den i ett större format.

   
   
Lördagens arrangemang är öppet för allmänheten. Alla intresserade kan ta del av föredrag och workshop den 26 oktober. Deltagarantalet är dock begränsat till max. 80 personer på grund av lokalernas storlek. Lokal: Malmö Stadsarkiv som också ligger i området Västra Hamnen.

Här följer programmet

Fredagen den 25 oktober. Malmö Högskola, Gäddan 8
8.00 - 8.45 Registrering. Sal G8 124-125
8.45 - 9.00 Öppningsanförande. Sal G8 124-125
Ebbe Hædersdal, ordförande i Föreningen Industrihistoria i Skåne

9.00 - 9.15 Inledningsanförande. Sal G8 124-125
Lennart Olausson, rektor vid Malmö Högskola

9.15 -10.15 Huvudanföranden. Sal G8 124-125
9.15 - 9.45 Äldre industrimiljöer i samhälls- och stadsplaneringen.
Ulf Erlandsson, FD, universitetslektor, Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds universitet
.

9.45 - 10.15 Stärkelsefabriken i Kabusa vid Ystad – konsthall.
Kerstin Barup, TD, professor i bebyggelsevård, Institutionen för byggande och arkitektur, LTH, Lunds universitet.

10.15 - 10.45 Kaffepaus.
 
10.45 - 12.15 Seminarier (3 parallella grupper med vardera 3 anföranden på max 20 min. + diskussion).


Seminarium 1. Grupprum 303:
1. Hotet mot järnvägsmiljöerna.
Tomas Tägil, TD, Institutionen för arkitektur, LTH, Lunds universitet.

2. "Vårt vackra land" – Sockerpropaganda i folkhemmet.
Fredrik Björk, FK, gästlärare, Teknik och Samhälle, Malmö Högskola.
3. Bevarande och tillhandahållande av olika medier från AB Felix.
Anders Isberg, Landsarkivet i Lund.

Seminarium 2. Grupprum 305:

1. Lantgården och ekonomibyggnadernas historia under 1800-talet.
Catharina Svala, AD, universitetslektor, Jordbrukets biosystem och teknologi, SLU - Alnarp.

2. Låt tusen museer blomma! Arbetslivsmuseernas arbete med industrisamhällets kulturarv.
Barbro Franckie, Statarmuseet, Torup.


Seminarium 3. Sal G8 124-125:
1. Medborgarfostran
Jan Fredriksson, FK, doktorand, Etnologiska institutionen, Lunds universitet.
2. Industriarv och ideella krafter. Vad skånsk hembyggdsrörelse tagit hand om.
Kerstin Arcadius, FD, kanslichef, Skånes Hembygdsförbund.

3. Företagsarkivet och filmen.
Roger Johansson, FD, universitetslektor i historia, Malmö högskola.


12.15 - 13.30 Lunch
13.30 - 15.00 Seminarier (3 parallella grupper med vardera 3 anföranden på max 20 min. + diskussion)

Seminarium 1.
Sal G8 124-125:
1. Kolrökplågan.
Lars Berggren, FD, docent, Lärarutbildningen, Malmö högskola & Historiska institutionen, Lunds universitet.
2. Från andelsmejeri till kulturmejeri.
Jenny Hällström, FK, forskningsingenjör, Institutionen för byggande och arkitektur, LTH, Lunds universitet.

3. Trelleborg Tretorns historia.
Carl Aspegren, direktör, Trelleborg AB.

   
Bilden är från gummifabriken AB Velox, grundat 1896, föregångaren till dagens Trelleborg AB. Okänd fotograf.
   
Seminarium 2. Grupprum 303:
1. Mazetti.
Anders Reisnert, biträdande stadsantikvarie, Malmö Kulturmiljö.

2. Idrottens hus i Helsingborg.
Johan Iacobi, arkitekt, Institutionen för byggande och arkitektur, LTH, Lunds universitet.

3. Möllevångskravallerna i Malmö 1926.
Stefan Nyzell, doktorand i historia, Malmö Högskola.

Seminarium 3. Grupprum 305:
1. Om myndighetsutövning och beslutsfattande kring det industriella kulturarvet – bl a Lagerhuset i Eslöv och Porjus
kraftverksamhälle.
Karin Gustavsson, FM, stadsantikvarie, Helsingborg Museum.
2. Program för industrisamhällets kulturarv i Skåne.
Henrik Borg, Regionmuseet, Landsantikvarien i Skåne.

3. Perspektiv på industriarkeologins ramverk.
Björn Magnusson Staaf, FD, Malmö Kulturmiljö.

15.00 - 15.30 Kaffepaus.


15.30 - ca 17.00 Huvudanföranden samt diskussion in pleno. Sal G8 124-125

15.30 - 16.00 Industrisamhällets genusarbetsdelning.
Mats Greiff, FD, docent i historia, Malmö Högskola.


16.00 -16.30 Förutsättningar, frågor och former för arbetet med industrisamhällets kulturarv.
Helena Westin, Riksantikvarieämbetet.

16.30 - Sammanfattande diskussion.

ca. 17.15 Föreningen Industrihistoria i Skåne och Malmö Högskola bjuder på fyllda baguetter och dryck samt filmförevisning. Sal G8 124-125.

Lördagen den 26 oktober. Malmö stadsarkiv
Alla arrangemang är öppna för allmänheten: St. Varvsgatan 11 N:4

Klicka på kartan och du ser den i ett större format.

9.00 - 9.30  Det industriella kulturarvet och den regionala kulturmiljövården.
Barbro Mellander, landsantikvarie, Regionmuseet, Kristianstad


9.30-10.00 Industriarkivalier och deras bevarande.

Stadsarkivarie Göran Larsson, landsarkivarie Jan Dahlin, Gunnar Ahlström, ordförande i Skånes NäringLivsArkiv i Helsingborg

10.00-10.30  Kaffepaus.

10.30-11.00 Diskussion med utgångspunkt från förmiddagens inlägg.

11.00-12.30 Workshop
med exempel på handlingar ur företagsarkiv som förvaras i Stadsarkivet. Diskussion kring olika handlingstyper och deras informationsvärde.
Stadsarkivarie Göran Larsson och arkivarie Kerstin Martinsdotter
 

Kontaktpersoner:

Ebbe Hædersdal (ordf)
Bangatan 5A 3 tr
214 26 Malmö
Tel 040-920850
ebbe.haedersdal@pp.sbbs.se
Per-Jan Pehrsson (sekr)
Möllevångstorget 12
211 24 Malmö
Tel 040-6114762
per-jan.pehrsson@swipnet.se
   

Nils Andersson
Lärarutbildningen
Malmö Högskola
205 06 Malmö
Tel 040-6657131
nils.andersson@mah.se

   
Konferensen har sponsrats av
Gyllenstiernska Krapperupstiftelsen

© Föreningen Industrihistoria i Skåne
Redaktion och layout: Ebbe Hædersdal
Kopiering och eftertryck tillåten med källhänvisning
   

2002-09-24
IHSföredrag
Föredrag
Föredraget "Bonnasmedjan och Brysselspetsarna" tisdagen den 24 september kl 19.00
Föreningens medlemmar hälsas hjärtligt välkomna till föreningens första arrangemang under hösten. Föredraget presenteras av Arne Högberg, som även har skrivit en spännande bok med samma titel (ISBN 91 564 1009-3, Corona förlag). Arne var reklam-
ansvarig i företaget 1959-1971. Föredraget  utgör en spännande dokumentär om hur människor möts, förenas, bygger upp och utvecklar ett ovanligt starkt företag
.

Presentationen är främst en hyllning till de generationer av människor som genom sitt arbete överlämnat väsentliga värden till oss efterlevande.

Hundraåriga foton på verkstadsanställda kompletteras med berättelser från deras verkliga liv och det omgivande samhällets situation och förändringsutveckling.

Ett högtidsskrudat Eslöv är berett att ta emot sin kung, Gustav V, som skall inviga det stora lantbruks-
mötet. Välkomst-
kommittén väntar med spänning på tåget. Snickaren Hans Nilsson och hans son Martin har trängt sig fram i främsta ledet. Foto Alfred Föjer 1908.

Dramat spelas upp i grävmaskinsföretaget Åkermans, "Bonna-
smedjan i Eslöv", som blir berömd för sin introduktion av vinstandelssystemet i Sverige, sin lönsamhet och sin anställ-
ningstrygghet.


Under 20- och 30-talet tillverkade Åkermans olika slag av vägmaskiner. Från ett uppslag i nr 3/63 av Åkermans kundtidning Kubik återger vi här några av dem. En vägvält från 1925, en väghyvel från 1935, en välthyvel från 1928, en vägvält från 1933 och en väghyvel från 1934. Längst ner till höger står produkt-
utvecklingens slutresultat: premiärgrävmaskinen, Åkerman 300, som levrerades 1939.


Någon gång under 30-talet, dvs ungefär mitt i Bernt Lorenz Åkessons 38-åriga verksamhet som VD för Åkermans, togs denna bild. Tack vare hans djärva satsning på grävmaskiner var "Bonnasmedjan i Eslöv" på väg att utvecklas till ett framgångsrikt nischföretag. Men hans storhet var inte begränsat till det maskintekniska. Det visade han bl a genom det vinstdelnings-
system som han införde i Sverige 1945 för all personal, trots enormt motstånd från såväl fack- som arbetsgivareorganisation. Foto Alfred Föjer.


1953 överlämnade Bernt Lorenz Åkesson ett välskött företag till sin efterträdare som VD: Nils Linander. Han skulle sedan under 37 år fram till 1990 framgångsrikt styra företagets utveckling. Bland de avgörande besluten som då togs, fanns det, att Åkermans skulle koncentrera sig på en sorts produkter: grävmaskiner.
   
Väggalmanackor med attraktiva bilder var på 60-talet en uppskattat och effektivt reklammedium. Den första väggalmanckan som jag var med om att göra på Åkermans var för 1960. Den följdes sedan under många år av en hel rad almanackor, som genom sina motiv blev mycket populära hos våra kunder. Till vår första väggalmanacka hade vi som vackert kuttersmycke valt Miss Sweden från 1957, Inger Jonsson, numera Inger Malmros. Bilden togs av Dan Segerfeldt på Stenbergs Bilder.
   

1960 bestämde vi oss för att ge ut en kundtidning. Genom den skulle vi kunna skapa en kontinuerlig kontakt och dialog med vår omvärld, i vilken vi räknade in såväl kunder som maskinister, branschföreningar, statliga och kommunala myndigheter, konsulter, mediarepresentanter, bankkontakter, leverantörer och anställda.

Tidningen skulle skilja sig från alla andra kundtidningar genom att den främst skulle vara en tidning, dvs en publikation med intressanta nyheter och inte någon reklambroschyr, som distribuerade självbelåtna konstateranden om den egna förträffligheten.

Jag gav tidningen namnet Kubik. Med facit i hand kan man konstatera, att tidningen blev en succé. Någon liknande publikation fanns inte. Den komm att betyda mycket för Åkermans status.

Sveriges främsta reklamgrafiska utmärkelse tilldelades Kubik 1964, då branschföreningen SAFFT belönade vår tidning med ett Guldägg.

Bland de som imponeras av företagets utveckling finns Wallenbergs Investor och P G Gyllenhammars Volvo.

Men precis när det marknadsledande och expanderande företaget skall fylla hundra, slår ödet till och allt förändras. En ny ägare träder in. Kompetensen outsourcas. Lyckan tar slut. Lönsamhet och anställningstrygghet för två tusen anställda förvandlas snabbt till förlust och nerläggning.

Den siste mars 2000 släcks ljuset och stängs dörren för sista gången i det förr så ärorika och stolta grävmaskinsföretaget. Men minnet, förebilderna och idéerna lever vidare och utmanar oss att utveckla den etik och kompetens som ger oss starka och sunda företag, som kan infria människornas drömmar om en bättre värld.

Föredraget äger rum tisdagen den 24 september kl 19.00 på Malmö Högskola, Gäddan 7, Citadellsvägen 9 se bild och karta nedan

Det gula huset tv

   
bild/Byggnad nr 6
   
Hem
Senast uppdaterad 071204 Mejl till föreningen: industrihistoria@gmail.com