Det finns flera aktiviteter på stadsmässan H22 City Expo i Helsingborg för den industrihistoriskt intresserade.
Stadsmässan som pågår fram till den 3 juli är utspridd på 4 olika områden i staden: City, Oceanhamnen, Slottshagen och Drottninghög.
Programmet är väldigt kreativt upplagt och går att filtrera efter både platser och en mängd olika kategorier, en filtrering på industri och transport under innovationer och utveckling gav flera roliga träffar:
– Besök hamnens äldsta innovation
– Testa att vara kranförare
– Unikt tillfälle att se hamnen inifrån
– Elväg mot framtiden i Helsingborgs hamn
Annat som kan vara värt att tipsa om är:
– Utställningen Ett skepp blir till på Dunkers som berättar om Varvets historia och där Skånes Näringslivsarkiv har varit med i arbetet.
– Guidad tur på RecoLab, den hypermoderna anläggningen som tar hand om källsorterat avloppsvatten från de nybyggda husen i Oceanhamnen
– Fredriksdal har fri entré och där finns bl.a. utställning om Arvid Fuhre – Helsingborgs förste stadsarkitekt.
– Välkommen hem till 1972, besök en lägenhet på Drottninghög så som den kan ha sett ut 1972.
Botanisera gärna runt själv i programmet förhoppningsvis ska ni hitta något som kan locka till ett besök i Helsingborg.
https://www.h22cityexpo.se/
Kategori: Utflyktstips (Sida 1 av 2)
Fram till augusti 2022 pågår den utställningen “Bröderna Ericsson i förändringarnas århundrade” på Järnvägens museum i Ängelholm.
Östra kyrkogården i Malmö, signerad Sigurd Lewerentz fyller i år 100 år. För att uppmärksamma detta har Malmö stadsarkiv satt samman en digital utställning, se den här
Tanken är fortfarande att föreningen ska arrangera ett föredrag av Toni Rhodin så snart pandemin är över på tema “Cirkusindustrin i Skåne”.
I väntan på detta vill vi passa på att tipsa om utställningen “Cirkus” på Kulturen i Lund som är skapad i samarbete med Cirkus Rhodin. Där berättas om cirkusens historia från 1800-talet fram till idag. Läs mer på Kulturens hemsida.
Mina damer och herrar, vuxna och barn – vi önskar er alla hjärtligt välkomna till utställningen Cirkus på Kulturen i Lund i vår! I samarbete med Cirkus Rhodin och fotograf Åsa Sjöström bjuder vi in er att upptäcka den traditionella cirkusens spännande och förtrollande värld. Vi berättar om cirkusen historia från 1800-talet till idag.
Kulturen
Utställningen pågår till februari 2022.
Bulltofta flygplats invigdes 1923 och upphörde 1972. Området har därefter blivit exploaterat, men där det bland bebyggelsen går att finna byggnader från flygplatstiden. En sådan byggnad är Hangar 2, som invigdes 1926 och som på sin tid förutom hangar även hade en terminaldel med incheckning och tull på norra sidan. Hangaren är byggd i trä med tak av limträbalkar. Tipslämnaren besökte som flygplatsbrandman byggnaden var 12:e dag 1968 för att kontrollera brandsläckarna. Vid denna tid hade Flygtjänst verkstad i hangaren.
I hangarens västra del sker nu spårvägsrenoveringar och där det finns möteslokaler för både spårvägssällskap och järnvägsklubbar. Den östra delen av hangaren nyttjar en bouleklubb. Den som vill se byggnaden interiört kan passa på då dessa föreningar har arbetsdagar eller möten.
Mer info om hangaren:
Olga Schlyter: ”Bulltofta Hangar 2.” En antikvarisk utredning från Malmö Museer, Kulturarvsenheten. Rapport 2009:001
Jan Waernberg: ”Bulltofta flygstation. En berättelse om flygets historia i Malmö 1923-1972.” Lund 1995.
Lars-Inge Grundberg, Lars-Åke Holst och Sven Stridsberg: ”Flyget på Bulltoftaa 1919-1972.” Lund 2004.
Tips från Eber Ohlsson.
Ett kvarter från Rådhuspladsen i Köpenhamn finns byggnaderna kvar från ett vattenverk som stod klart 1859. Vattenverket byggdes på en ravelin, en del av Köpenhamns befästningsverk (voldene). Voldene slopades först den 30 juni 1856.
Vattenverket är inte längre i drift, och ångmaskinen är flyttad till Danmarks Tekniska Museum. Det centrala läget och att byggnaderna är intakta, samt att man kan gå in på den gamla vattenverkstomten, och då befinna sig inom ravelinens gränser, gör att det är värt ett besök.
Då en av byggnaderna idag hyser en servering, är det möjligt att även se en del av det inre. Här finns även konsertlokalen Pumpehuset, en gång en lokal med pumpverk som försörjde köpenhamnarna med vatten, men där det nu är ett rikt flöde av musik, speciellt pop och rock.
Mer info från den del av uppsatsen “Vattenverk och vattentorn å fortifikatorisk mark”, som gäller Köpenhamn. Här redigerad som pdf-fil: Köpenhamn
Adressen till studieobjektet är Studiestræde 54. Sök på krak.dk/kort.
Tips från Eber Ohlsson
Det finns ett talesätt om att man kan dela Danmark i två likvärdiga hälfter, väster och öster om Valby Bakke. Motsvarande uttryck öster om Öresund är att dela Sverige i två likvärdiga hälfter, norr och söder om Landsvägen.
Högsta punkten på Valby Bakke (Solbjerg) är +31 m, vilket gjorde att man här förlade en högreservoar för Københavns vandforsyning, kopplad till det i föregående tips beskrivna vattenverket.
Reservoaren, Cisternerne togs ur drift 1981, men fick en ny funktion 1996 när Köpenhamn det året var Europeisk Kulturhuvudstad. Tipsaren besökte då Cisternerne, vilket blev till en kort artikel i i personalbladet Vattenstänk: Konst i Cisternerne.
Cisternerne har numera blivt ett permanent museum: Cisternerne – Museet for Moderne Glaskunst.
Tips från Eber Ohlsson
Gunnarps Tegelbruk i Tjörnarp från ca 1850 drevs ursprungligen som ett mindre gårdsbruk tillhörande Gunnarpsgården. Genom järnvägens tillkomst blev det bättre avsättningsmöjligheter och under ledning av fabrikör John Olander ökades produktionen betydligt.
År 1898 byggdes en rektangulär gråstensugn, typ ringugn med 18 stycken brännkammare och tegelklädda valvgångar. Varje kammare hade en port mot utsidan av ugnen. Ovanpå ugnen fanns ca 300 bränsleluckor.
Bruket sysselsatte som mest 35-40 man och var under 1900-talets första hälft det största företaget i Tjörnarp. Som mest producerades 2,5 miljoner tegel per år.
Efter en förödande eldsvåda år 1958 lades bruket ned. Själva brännugnen blev kvar men taköverbyggnaden brann ner. Den 37½ meter höga skorstenen revs året därpå.
Efter branden användes ugnen en tid som hönseri och potatiskällare men lämnades sedan att förfalla i 35 år. Träd och buskar slog rot ovanpå ugnen och växte sig stora.
1985 kom ugnen med i Länsstyrelsens kulturminnesvårdsprogram och i Höörs kommuns Bevaringsplan. Samma år förvärvade Höörs kommun ugnen genom markbyte.
I samband med den s.k. Landsbygd 90-kampanjen ”Hela Sverige ska leva” startade Tjörnarps Sockengille ett antal studiecirklar. En av dem kom att arbeta med sin hembygds miljö, kultur och historia.
Tanken väcktes att på ideell väg och genom bidrag försöka rädda den unika ringugnen från fortsatt förfall och även beskriva gångna tiders tegeltillverkning.
1993 – 94 restaurerades ringugnen och försågs med en taköverbyggnad. Arbetet administrerades genom Tjörnarps Sockengille och kunde utföras tack vare ALU-(arbetslivsutvecklings-) arbete, ideellt arbete, gåvor och bidrag.
1994 den 9 september återinvigdes ringugnen av landshövdingen. 1995 i maj utkom boken om Gunnarps Tegelbruk och i juni fick Sockengillet kommunens kulturpris. 1999 i oktober beslutade Höörs kommunfullmäktige att avsätta lergravarna (ca 12 hektar) som naturreservat.
Tips från Lena Frykman gm Henrik Borg
Filfabriken i Hässleholm som trots sitt namn inte handlar om filmjölk utan om hur man hugger filar.
1917 startade verksamheten och under 1900-talet högg man filar till industrier i hela landet. Som mest var man sex anställda. Fabriken var i drift till så sent som 1986.
Efter en yttre restaurering sätter nu eldsjälar inom Västra Göinge hembygdsförening istånd även maskinerna som drivs med remdrift.
Öppet efter överenskommelse med Nils Karlsson 0451-31 300.
Vägbeskrivning: Från järnvägsstationen:
Följ spåret norrut tills du kommer till bron över spåret, Viaduktgatan, använd den och fortsätt en 150 meter tills du kommer till en rondell och en livsmedelsbutik, ta av till höger in på Götagatan, och följ den tills du har Smedjegatan på vänster hand, följ den och du hittar den lilla röda tegelbyggnaden i en våning som inrymmer filfabriken i den första korsningen.
Tips från Henrik Borg
Katrinetorps vattenverk anlades på 1940-talet för att klara den akuta vattenbristen i Malmö. Efter bara 410 driftdagar upphörde dock vattenleveranserna till staden.
Vattenverket ligger i Katrinetorps engelska park. Här finns maskinbyggnad, lågreservoar, luftare samt tre brunnspumpverk.
Mer info finns på Skånska vattentornssällskapets sajt: Katrinetorps vattenverk, där man även kan ladda ner en utskriftsvänlig pdf-fil: Katrinetorps vattenverk.
Tips från Eber Ohlsson
