Innehåll
Föreningen är nu på ‘nätet’!
Kockumskranen under nedmontering.
Ifrågasatt förslag till byggnadsminnesförklaring av Solidars f d bageri.
Föredraget “Bonnasmedjan och Brysselspetsarna” tisdagen den 24 september kl 19.00.
IHS konferensen 25-26 oktober 2002.
Rapport från konferensen “Företagens kulturarv – lönsamt i längden”.
Medlemsavgiften.
Föreningen är nu på ‘nätet’!
Lördagen den 31 augusti 2002 blev en minnesdag i föreningens historia. Denna dag hade föreningens hemsida premiär på internet. På föreningens hemsida hittar du upplysningar om föreningen och dess arrangemang, om Skånes industrimiljöer och om aktuella projekt. Du kan bl.a. ladda ner föreningens informationsblad, stadgar, nyhetsbrev, konferensprogram m m som pdf-filer. För att kunna läsa pdf-filerna behöver du ladda ner programmet Adobe Acrobat Reader. Programmet är gratis och kan hämtas på http://www.adobe.com. På hemsidan hoppas vi dessutom att kunna presentera insändare från föreningens medlemmar och intressanta studentuppsatser eller studentprojekt inom föreningens ämnesområde. Hemsidan kommer att byggas upp i takt med att material kommer in!
Kockumskranen under nedmontering.
Den 29 juli började nedmonteringen av Kockumskranen som av Riksantikvarieämbetet klassats som ett av de tio viktigaste indu-
striminnena i Sverige. Nu blir det långt att resa för den indu-
strihistoriskt intresserade publiken för att få se detta intressanta industriminne och landmärke. Inom de närmaste veckorna börjar kranen sin långa resa till Ulsan i Sydkorea.
1998 väcktes fråga om byggnadsminnesförklaring av Kranen. 1999 genomfördes en utredning om dess kulturhistoriska värde av Malmö Kulturmiljö. Enligt våra upplysningar har länsantikvarien fort-
farande inte tagit ställning i frågan. Och medan beslutet om en eventuell byggnadsminnesförklaring drar ut på tiden pågår nedmonteringen för fullt!
Kranen var på sin tid världens största bockkran. Den hade en lyftkapacitet på 1500 ton, en totalvikt på 7200 ton, en högsta höjd på 140 m och en lyfthöjd på 105 m. Spårvidden var på 174 m och spårlängden på 710 m. Genom spårvidden och spårlängden täckte kranen in en yta på 10,5 hektar. Inom denna ytas ram rymdes byggdockan, monteringshallen samt närliggande områden för sektionssamling. Kranspåren var dragna så långt utanför dockporten att lyft kunde ske direkt från fartyg och pråmar. Hela härligheten som kostade 125 miljoner kr konstruerades och levererades av de tyska företagen PHB och Jucho.
Kranen beställdes från de tyska tillverkarna i början av 1972. Kort därefter startade anläggningsarbetena på Kockums och i november påbörjades tillverkningen av balken på Burmeister & Wain i Köpenhamn. Kranbalken är 185 meter lång, 14,5 meter hög, 11,5 meter bred och väger 4200 ton. Bokstäverna i namnet Kockums på balken är 6,7 meter höga.
I balken rymdes bland annat maskinerier, motorer och lintrummor. Den tillhörande wireutrustningen var 12 km lång och vägde 110 ton. I balken fanns också delar av den omfattande elektriska utrustningen, som hade en sammanlagt effekt på 3200 kW. Kockumskranen stod klar under våren 1974. (Källa: broschyr från Kockums: Världens största bockkran).
Föreningen Industrihistoria i Skåne hyllar inom kort Kockumskranen med ett bildreportage här på hemsidan.
Ifrågasatt förslag till byggnadsminnesförklaring av Solidars f d bageri.
Fråga om byggnadsminnesförklaring av Solidars f d bageri väcktes den 2 april på initiativ från en privatperson. Den 20 augusti med-
delade länsstyrelsen sitt beslut i ärendet. Det beslutades att inte byggnadsminnesförklara bageriet. Som skäl för sitt beslut angav länsstyrelsen att Solidars f d bageri i kvarteret Oket har ett kulturhistoriskt och socialhistoriskt värde men att man inte ansåg det meningsfullt att byggnadsminnesförklara bebyggelse där stora delar av anläggningen har rivits. Beslutet antyder att frågan om byggnadsminnesförklaring hade varit aktuell ifall denna väckts på en tidigare tidpunkt. Man kan därför undra varför länsstyrelsen inte själv agerade medan tid var.
Av redogörelsen för ärendet framgår vidare att någon ny detaljplan för kvarteret ännu inte var fastställd. En detaljplan bör ju ta hänsyn även till de kulturhistoriska värdena. I synnerhet som kvarteret enligt Malmös översiktsplan ligger inom “område av riksintresse för kulturmiljövård”.
Rivningen av bageriet leder till två frågor av pricipiell betydelse:
1) Varför uppsköts inte rivningen tills frågan om byggnadsminnesförklaring var avgjord?
2) Hur kan det komma sig att man kan påbörja en rivning innan en ny detaljplan för området utarbetats?
Är detta verkligen ett rimligt tillvägagångssätt?
Andra regioner har satsat stort på sina historiska industrimiljöer och väckt berättigad positiv uppmärksamhet. Skåne har under de senaste åren förlorat en alltför stor del av sina industrihistoriskt intressanta byggnader. Många historiskt värdefulla industrimiljöer är numera rivna. Det rör sig ofta om byggnader av mycket hög teknisk och estetisk kvalitet, med stora återanvändningsmöjligheter. I dessa år talas det mycket om samhällets omvandling mot ökad resurshushållning och minskad miljöbelastning och om hur vi behöver skapa en attraktivare stadsmiljö. Kanske vi i ljuset av detta borde tänka efter en extra gång innan vi river identitetsskapande historiska miljöer som med nya funktioner kunde slå en brygga mellan det förflutna som skapade vårt välstånd och framtidens samhälle.
Föreningen Industrihistoria i Skåne har ambitionen att på sikt bli en regiontäckande förening och en mötesplats för människor med olika infallsvinklar och bakgrund. Vi vill sprida information, stimulera debatt, forskning och opinionsbildning. Redan nu finns bland föreningens medlemmar en omfattande expertis inom ämnen som industrihistoria, byggnadsvård, arkivkunskap, arbetarhistoria etc. Eftersom föreningen inom sig rymmer såväl experter som den industrihistoriskt intresserade allmänheten arbetar vi för att den skall få möjlighet att fungera som remissinstans i industriminnesfrågor i Skåne.
Föredraget “Bonnasmedjan och Brysselspetsarna” tisdagen den 24 september kl 19. Föreningens medlemmar hälsas hjärtligt välkomna till föreningens första arrangemang under hösten – ett föredrag av Arne Högberg, som även har skrivit den spännande boken med samma titel (Corona förlag).
Föredraget utgör en spännande dokumentär om hur människor möts, förenas, bygger upp och utvecklar ett ovanligt starkt företag. Presentationen är främst en hyllning till de generationer av människor som genom sitt arbete överlämnat väsentliga värden till oss efterlevande. Hundraåriga foton på verkstadsanställda kompletteras med berättelser från deras liv och det omgivande samhällets situation och förändring.
Dramat spelas upp i grävmaskinsföretaget Åkermans, “Bonnasmedjan i Eslöv”, som blir berömd för sin introduktion av vinstandelssystemet i Sverige, sin lönsamhet och sin anställningstrygghet. Bland de som imponeras av företagets utveckling finns Wallenbergs Investor och P G Gyllenhammars Volvo.
Men just när det marknadsledande och expanderande företaget skall fylla hundra, slår ödet till och allt förändras. En ny ägare träder in. Kompetensen outsourcas. Lyckan tar slut. Lönsamhet och anställningstrygghet för två tusen anställda förvandlas snabbt till förlust och nerläggning. Den sista mars 2000 släcks ljuset och stängs dörren för sista gången i det förr så ärorika och stolta grävmaskinsföretaget. Men minnet, förebilderna och idéerna lever vidare och utmanar oss att utveckla en etik och kompetens som ger oss stabila och sunda företag, som kan ge sitt bidrag till människornas drömmar om en bättre värld.
Föredraget äger rum tisdagen den 24 september kl 19.00 på Malmö Högskola, Gäddan 7, Citadellsvägen 9. Det gula huset tv nr 6 på kartan.
IHS konferensen 25-26 oktober 2002.
Programmet för föreningens årliga konferens är nu klart och bifogas som en särskild bilaga. Konferensen anordnas i år tillsammans med Malmö Högskola och Malmö Stadsarkiv fredagen och lördagen den 25-26 oktober. Föreningens medlemmar är hjärtligt välkomna att delta i konferensen såväl fredag som lördag.
Fredagen den 25 oktober ligger tyngdpunkten på forskning och idéutbyte. Vi kommer att hålla till i Malmö högskolas lokaler mitt i det industrihistoriskt intressanta Kockumsområdet, inte långt ifrån Malmö Centralstation.
Medlemmar som betalat årsgiften har gratis tillträde till konferensen exkl. lunch. Vill man delta i lunchen fredag kan den beställas hos föreningens ordförande (se nedan). Priset blir ca 70 kr per person. På kvällen (ca. kl 18.00) bjuder föreningen och Malmö Högskola konferensdeltagarna på fyllda baguetter och dryck samt filmförevisning.
Lördagens arrangemang är öppet för allmänheten. Alla intresserade kan ta del av föredrag, workshops och rundvandringar den 26 oktober. Lokal: Malmö Stadsarkiv som också ligger i området Västra Hamnen. Deltagarna i lördagens arrangemang får själva ordna lunchen.
För planeringens skull behöver vi få veta i vilka delar av konferensen man tänker delta. Deltagarantalet fredag är begränsat till max 100 personer på grund av lokalernas storlek. Därför behöver även föreningsmedlemmar anmäla sitt deltagande. Föreningens medlemmar kan anmäla sig genom att kontakta ordföranden. Meddela om Ni tänker delta i 1) fredagens program, 2) inkl/exkl lunch, och 3) inkl/exkl kvällsarrangemang.
OBS! Deltagarantalet lördag är begränsat till max. 80 personer på grund av lokalernas storlek. Denna del av konferensen är öppen för allmänheten men kräver inträdesbiljett, som är gratis för alla. Här gäller “först till kvarn-principen”. Inträdesbiljett kan beställas hos ordföranden. Vi rekommenderar att Ni beställer inträdesbiljetter i god tid. OBS!
Skicka beställningarna till Ebbe Haedersdal.
Rapport från konferensen “Företagens kulturarv – lönsamt i längden”.
Föreningens vice ordförande Gunnar Ahlström deltog i konferensen som ägde rum i Stockholm den 26 augusti. Här följer Gunnars rapport:
Utredningar om industriarvets “framtid” duggar nu tätt. För några veckor sedan presenterade Delegationen för industrisamhällets kulturarv sin slutrapport för kulturdepartementet och Marita Ulvskog. Rapporten (SOU 2002:67) som bl a innehåller en utredning om den framtida organisationen för att bevara detta kulturarv kan laddas ner som 2 pdf-filer från kulturdepartementets hemsida: http://kultur.regeringen.se/. Som en av statens offentliga utredningar kommer rapporten också snart att kunna läsas på biblioteket.
Den 26 augusti deltog jag i en konferens i Stockholm där Riksantikvarieämbetet presenterade en rapport “Företagens kulturarv – lönsamt i längden”. Undersökningen som gjorts genom enkät till ung. 300 tillverkningsföretag och ett femtontal intervjuer med företag avsåg att skaffa information om insatser som har anknytning till kulturarvet och som görs av företag och branschorganisationer.
Resultatet redovisas som “att den allmänna uppfattningen hos företagen är att den historiska dimensionen stärker deras ställning på olika sätt. Företagen gör många insatser för sitt kulturarv, både kontinuerliga och tillfälliga. Företagens insatser för kulturarvet ökar. Motiven är främst att man vill vara en god samhällsmedborgare, att man vill bygga ett varumärke. Lokalsamhället med framför allt de anställda och ortens befolkning, uppfattas som de viktigaste målgrupperna för insatserna.”
Intresset att uppmärksamma sin historia är i Sverige starkast inom bergsbruk och järnhantering samt bilindustrin. Dessutom på orter där företaget spelat en helt avgörande roll.
Vid den efterföljande diskussionen framfördes från publiken att de ansåg utredningen vara alltför optimistisk när det gäller företagens vilja att ställa upp för ett bevarande av det industriella kulturarvet. Det snabba tempot i dagens samhällsliv och föränderligheten i företagskonstellationerna gör att tankarna på företagshistorien blir alltmer avlägsen.
Rapporten är en av flera som successivt kommer att presenteras av Riksantikvarieämbetet och som förhoppningsvis kommer att underlätta och förbereda vårt framtida arbete med Industrihistoria i vårt fall i Skåne.
Rapporten kan beställas från Riksantikvarieämbetets förlag, Box 5405, 114 84 Stockholm. (ISSN 1650-1667, ISBN 91-7209-268-8).
Medlemsavgiften.
Medlemsavgiften för enskilda medlemmar är 150:- kr, för institutioner och företag 500:- kr.
Vi saknar fortfarande en del inbetalningar. Vi ber därför alla som ännu inte betalt medlemsavgiften snarast möjligt göra detta på vårt postgirokonto: 35 32 42 – 1 Föreningen Industrihistoria i Skåne.
IHS nyhetsbrev nr 3, 2002
© Föreningen Industrihistoria i Skåne
Redaktion och layout: Ebbe Hædersdal
Kopiering och eftertryck tillåten med källhänvisning