Etikett: Höör

Lördag 2 april 2011 kl 09.40. Studiebesök hos torvproduktionen i Sösdala och Sjöholmen.

Kl 09.40 Samling vid stationen i Höör på NV:a sidan (Bygglandsidan). Vi stannar till vid den gamla madrassfabriken som nu skall exploateras.
Kl 10.00 Samling vid Econovas kontor och personalmatsal. Rundvandring och in­forma­tion om torvbrytning förr och nu.
Kl 12.45 Avfärd mot Tjörnarp och Sjöholmen. Vi stannar till vid f d Gunnarps Tegel­bruk i Tjörnarp där vi får en redogörelse för brukets historia och arbetet med att be­vara tegelugnen.
Kl 14.30 Vi anländer till Econovas anläggning på Rönneholms mosse i Sjöholmen. Vi får veta lite om torvmossens historia, hur dagens torvbrytning sker och vi får möjlig­het att studera maskinparken.
Framåt 16-tiden räknar vi med att avsluta dagen och återvända mot Höör.

Ladda ner hela programmet.

Torvlänkar:
www.novator.se/bioenergy/BE0003/s26-27.pdf www.svensktorv.se/?id_item=68

“Skrivet om torv och torvmarker”, en antologi av Reidar Pettersson.
Se www.peatandculture.org > Books > From Sweden


En av exkursionsdeltagarna, Janis Priedits, har saxat och upp­daterat texten i sin bok “Industrilok i Skåne – Malmöhus län”:

Rönneholms Torvströfabrik anlades 1886 och var en av Sveriges första torvströfabriker. Efter två ägarbyten på 1890-talet köpte Skånska Andelsbränntorvföreningen u.p.a. fabr­ik­en.

1915-16 byggdes ett stort torvmagasin vid Sjö­holm­ens station, som ligger bara ett par 100 m ifrån fabriken. Torv­strö­fabriken byggdes nu om för bränn- och strötorv.

En ny torvströfabrik tillkom 1921-22. Under 1930-talet var driften sporadisk men fick ett uppsving under andra världs­kriget.

Efter ett längre driftsuppehåll övertogs Rönneholms mosse och fabriken av det statliga torvbolaget Svensk Torvförädling AB, STF, som byggde om bränntovfabriken till en lagrings- och utlastningsplats för torvmull.

STF ändrade namnet i mitten av 1970-talet till Svenska Torv AB (1980 sålt till Domänverket), vars dotterbolag Svenska Torv Skåne AB bildades 1981. Detta ägde i sin tur Kronmull AB. Detta bolag inköptes 1986 av Tetra Pak-koncernen genom dotterbolaget Simontorp AB.

Kronmull AB såldes 1992 till Svalöf Weibull AB (som var hel­ägt av Lantmännen). Econova köpte hela anläggningen 2008 och den är fortfarande i drift. Anläggningarna har modern­iser­ats under årens lopp och mekaniseringen har gjort att bara fem man klarar av att sköta alltihopa.

För intransport av torv från mossen anlades tidigt ett smal­spår­igt spårsystem (som var elektrifierat ett tag) dels ute på mossen och dels en “huvudlinje” till fabriken.

De urspungligen små enkla torvvagnarna med korgar av trä har sedan länge ersatts av stora boggievagnar som lastar 20 kbm torv. Lokföraren sitter på en grävmaskin ute på mossen och lastar tågsättet med fem vagnar. Loket radiostyrs från grävmaskinen.

På mossen finns ett flertal specialmaskiner för bearbetning och transport av torv.


Gunnarps Tegelbruk
Pia Ivarsson i Tjörnarp har spelat in en film om Gunnarps Tegelbruk och intervjuat Ingvar Andersson som arbetade som växelpåg, lokförare och grävmaskinist och Nils Nilsson som var presstrillare.
En liten tillbakablick för er som var med vid vårt besök och en möjlighet för er som inte var med till en inblick i tegelbrukets historia. Filmen hittar du här: https://vimeopro.com/user14797399/bruket-historien-om-gunnarps-tegelbruk-i-tjornarp


Information med anledning av föreningens exkursion 2011-04-02
till Sösdala+Sjöholmens torvproduktion och f d Gunnarps tegelbruk.

Exkursionsdagen började med att vi samlades vid Byggland i Höör, mot­satt sida av stationen. Här fick vi information om den gamla spannmålskvarnen, hop­byggd på 1950-talet med en mycket ovanlig silobyggnad.

Föreningen har i ett brev 2011-03-27 till kommunstyrelsen i Höör kommun (går att ladda ner här) motiverat varför vi vill att dessa byggnader bevaras.
Vi hoppas att Höörs politiker kan se värdet av att integrera kunskapen om 1900-talets historia i den miljö som planeras för kommunens framtida in­vånare kring nuvarande Byggland.

Se bilder från spannmålsmagasinet/madrassfabriken.

Föreningen startade sin exkursion den 2 april 2011 vid den gamla spannmålskvarnen i Höör, en byggnad som senare även hyst en madrassfabrik. Lars Foberg, som har ansvarade för exkursionen, dokumenterade i bild denna byggnad den 7 februari 2011:

© Lars Foberg 2011
© Lars Foberg 2011
© Lars Foberg 2011
© Lars Foberg 2011
© Lars Foberg 2011
© Lars Foberg 2011
© Lars Foberg 2011
© Lars Foberg 2011
© Lars Foberg 2011
© Lars Foberg 2011
© Lars Foberg 2011
© Eber Ohlsson 2011
Till vänster den gamla spannmålskvarnen/madrassfabriken och till höger en mycket ovanlig silobyggnad.

Kultur och Fritidsnämnden, Miljö- och Byggnadsnämnden, Höörs Kommun står bakom en Kulturhistorisk utredning, 2011:
En länk till Höörs industriella kulturarv. Bygglandområdet i Höörs kommun.

Höörs Mölla.

Redan på den äldsta kartan över Höörs by från 1742 finns vattenkvarnen utmärkt. Nuvarande kvarnbyggnad uppfördes 1839 och var i drift till 1947. Efter år av förfall och rivningshot, restaurerades den 1979-80 av ideellt arbetande medlemmar i Föreningen Höörs Mölla.

Den trivsamma miljön med kvarndamm, möllarbostad och trädgård, gränsar till de gamla kvarnstensbrotten i Stenskogen, ett område som planeras bli kultur/­naturreservat.

Föreningen Höörs Mölla – historik och restaurering.

Det började egentligen 1973, då Höörs kommun köpte hela kvarn­fastigheten för att bygga bostäder. Själva kvarnen lämnades att förfalla och 1978 hamnade Höörs Mölla på kommunens s.k. saneringslista, d.v.s. en förteckning över byggnader, som enligt fastighetskontoret borde rivas.

En knapp majoritet i kommunstyrelsen ville emellertid pröva att rädda möllan och utsåg en arbetsgrupp på fem personer hämtade från kommunstyrelsen, kulturnämnden och tekniska nämnden.

Gruppens uppdrag var att ”undersöka möjligheter till bidrag för upprustning av Höörs Mölla och lägga fram förslag till program för upprustning och fortsatt användning”.

Gruppen som utsågs var Sigvard Persson, Per-Erik Trobäck, Henry Johansson och jag själv, som valdes till ordförande. Kommunens fastighetstekniker Peter Bosson blev vår sekreterare. Vi arbetade ganska informellt. Intresset från allmänheten var mycket stort och ett antal frivilliga anmälde sitt intresse att få hjälpa till med upp­rustningen.

Den 15 dec 1978 presenterade arbetsgruppen sitt förslag till kommunstyrelsen, vilket bl.a. gick ut på att kommunen tacksamt skulle mottaga erbjudanden om frivillig, ideell arbetskraft samt anslå 235.000 kr till material och el- och vvs-arbeten. Detta kunde facket inte acceptera och alltihop höll på att gå om intet.

Inför detta motstånd föddes idén om att en ideell förening skulle kunna rädda möllan. Initiativet togs av Henry Johansson och den 21 mars 1979 bildades Föreningen Höörs Mölla, stadgar antogs och styrelse valdes. Själv blev jag ordförande och är så fortfarande. Sigvard Persson blev kassör och är nu hedersledamot.

Föreningens ändamål blev:” Upprustning och framtida bevarande av Höörs Mölla. Medlemskap kan vinnas av var och en som har intresse för föreningens arbete.”

Nästa steg blev att föreningen anhöll hos kommunen att få arren­dera möllan och tomten – dock inte dammen – för att på ideell väg restaurera själva kvarnbyggnaden. Vidare anhöll vi om ett en­gångs­bi­drag på 235.000 kr till material och sådana arbetsinsatser som ej förväntades kunna utföras ideellt.

Ärendet kom upp i fullmäktige, återremitterades för fackliga för­hand­lingar, kom tillbaks till fullmäktige, bordlades och inte förrän 30 maj 1979 beslutade fullmäktige säga ja till föreningens an­hållan. Till råga på allt överklagades beslutet.

Men skam den som ger sig: den 16 juli kunde det fantastiska restaureringsarbetet börja! Erik Broberg blev den perfekte arbetsledaren för en entusiastisk skara människor. Trots att arbetet var hårt och mycket krävande var humöret på topp mest hela tiden.

Allt arbete planlades noga och blev dokumenterat i detalj, både skriftligt och med fotografier. Hermann Beissel följde arbetet med sin kamera.

En kärntrupp på fem pensionärer: Erik Broberg, Sigvard Persson, Henry Johansson, Arthur Ringström och Ragnar Persson arbetade så gott som dagligen på möllan.

Den 3 augusti var nya taket färdigtäckt. Knut Jönsson hade lagt på tegelpannor, som i sin tur genom Peter Bossons försorg hade tagits tillvara från den gamla Mellanstadieskolan. Gråstensmuren var då också fogad.

I november påbörjades det oerhört krävande arbetet med repara­tion av kvarnhjul och maskineri. Vid årsskiftet hade 2.641 arbets­timmar lagts ner.

Januari 1980 startade renoveringen av bostadsdelen, tre rum och kök på 70 m2. I augusti var kvarnbyggnaden färdigrestaurerad och ytterligare 2.540 arbetstimmar hade avverkats, totalt 5.181 timmar!

Den 13 september 1980 invigdes Möllan. Brandkåren pumpade vatten på kvarnhjulet – någon kvarndamm fanns ju ännu inte! Kommunfullmäktiges ordförande Sylve Öfström delade ut standar, presidenten i Lions Club överlämnade en litografi av Ebbe Sjölin med möllan som motiv. Möllan var fullpackad med intresserade och imponerade människor!

Den 13 maj 1981 fick föreningen byggnadslov att uppföra en för­råds­byggnad och i september samma år började kommunen iordningställa den yttre miljön: restaurering av mölledammen, anläggande av promenadstig och parkeringsplats. Föreningen bidrog med att bygga ett reglerbart dämme.

Till möllans trädgård iordningställde föreningen en uteplats med bänkar och kvarnstensbord.

På årsmötet den 15 maj 1982 invigdes den kompletta kvarn­an­läggningen av kommunalrådet Stig Glimbrand. Höörs Manskör sjöng och solen sken!

Den 15 februari 1983 erhöll föreningen ”Diplom för berömlig sam­hällsgagnande gärning” av Höörs Rotary-klubb.

Den 12-15 juni 1986 deltog föreningen i Höörs Jubileumsmässa. I kortegen drog två ardennerhästar en vagn lastad med möllesäckar. På en skylt stod: ”1886 körde bönderna till möllan – 1986 kör turist­erna till möllan”.

Prinsessan Christina, som invigde Jubileumsmässan, gjorde före invigningen ett besök på Höörs Mölla och Sigvard Persson guidade med den äran!

Maj 1998 fick Föreningen Höörs Mölla Frosta Härads hem­bygds­fören­ings kulturpris ur friherre Werner von Schwerins Minnesfond.

Föreningen deltar varje år, första söndagen i juli, vid firandet av Möllornas Dag. I flera år anordnade också föreningen hant­verks­ut­ställ­ning­ar i möllan och dessförinnan kultur- och musikaftnar på Ekeliden.

Trerumslägenheten samt förrådsbyggnaden med garage, toaletter, tvättstuga och verkstad utgör själva förutsättningen för verk­sam­het­en. Hyresgästerna svarar för tillsyn och vaktmästarsysslor och hyresintäkterna finansierar reparationer och underhåll av bygg­nad­er­na.

1920-tal.
1920-tal.
1930-tal.
Valter Persson, den siste möllaren.
Restaureringsarbete 1979.
Fem eldsjälar 1979. Erik Broberg, Sigvard Persson, Arthur Ringström, Ragnar Persson och Henry Johansson.
Efter restaureringen 1979-80.

Den nuvarande hyresgästen Per Herrmann, med en bakgrund i turist­branschen, driver café vid möllan och tar hand om möllans trädgård. Genom denna konstruktion har kommunen, som ju formellt äger möllan, kommit mycket lindrigt undan tack vare alla eldsjälar i föreningen som under åren på olika sätt med stor ener­gi, glädje och kunnighet underhållit, vårdat och att tagit hand om Höörs Mölla. Höörs kommun har begåvats med en turist­attrak­tion, dit skolklasser, föreningar och enskilda gärna söker sig.

Tips från Lena Frykman gm Henrik Borg

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies. mer information

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng