Innehåll
Nytt verksamhetsår
Föreningens vårprogram
Motions- och valberedningstider
Arbetsgrupper
Anslag och annat stöd till föreningens arbete
Adopterade industrimiljöer i Malmö
Höstkonferensen 2002
Filminventering i Skåne
Den danska systerföreningens tidskrift “Fabrik og Bolig” till förmånspris
Nytt verksamhetsår
Föreningen börjar nu på sitt andra verksamhetsår. Det första blev en stor succé: föredrag om industrifilm och om grävmaskinföretaget Åkermans i Eslöv, exkursionen till Möllevången och Kockums samt den stora höstkonferensen med över 20 inlägg, egen hemsida och nyhetsbrev! Vi hoppas att denna början bådar om en god förtsättning! Tyvärr förlorade vi under det gångna året även två viktiga industriminnen i Malmö – Kockumskranen och Solidars bageri på Möllevången. Vi får hoppas det inte går fullt så illa med de industrimiljöer som presenteras nedan. Föreningen kommer noga att övervaka dessa industrianläggningars framtida öde! Vill du vara med om att stödja föreningens fortsatta arbete med bevarandet av det skånska industriella kulturarvet? Då ber vi dig snarast möjligt att inbetala medlemsavgiften för 2003 på vårt postgirokonto 35 32 42 – 1 Föreningen Industrihistoria i Skåne. Medlemsavgiften för enskilda medlemmar är 150 kr, för institutioner och företag 500 kr.
Föreningens vårprogram
Föreningens vårprogram är nu klart. På programmet står flera spännande arrangemang; föredrag om etableringen av Trelleborg AB, årsmöte med efterföljande föredrag om A P Sjöbergs palats och fabriker i Malmö, en exkursion till Kävlinges industriminnen och föredrag om Per-Albinlinjens utbyggnad med studiebesök vid ett av värnen i Malmö.
Motions- och valberedningstider!
Den 31 mars äger föreningens årsmöte rum. Det har därför blivit motions- och valberedningstid! Enligt stadgarna skall motioner till årsmötet lämnas in senast 15 februari men med tanke på det långa tidsintervallet fram till årsmötet förlänger styrelsen tidsfristen till den 1 mars. Alla som skulle kunna tänka sig att delta i styrelsens arbete fombeds anmäla sitt intresse till valberedningen snarast. Föreningens valberedning är: Kerstin Arcadius (sammankallande) och Arne Högberg.
Arbetsgrupper
Föreningen utökar sina aktiviteter under det kommande året och styrelsen kommer därför att behöva hjälp från alla medlemmar som kan tänka sig att göra en insats. Styrelsen kommer under året att utse arbetsgrupper som skall arbeta med hemsidan, med nyhetsbrevet, med ett digitalt bildarkiv och med förberedelserna inför höstkonferensen 2003 i Kristianstadstrakten. Alla intresserade är välkomna att anmäla sitt intresse till ordföranden Ebbe Haedersdal.
Anslag och annat stöd till föreningens arbete
Under 2002 beviljades föreningen ekonomiskt stöd till sina aktiviteter från Gyllenstiernska Krapperupstiftelsen och från Sparbanksstiftelsen Skåne.
Från Gyllenstiernska Krapperupstiftelsen erhöll föreningen 10.000 kr till höstkonferensen 2002. Beviljandet gav möjlighet att genomföra en konferens av hög kvalitet tillsammans med Malmö Högskola, Malmö Stadsarkiv och inte minst föredragshållarna som ställde upp gratis! Styrelsen är tacksam för denna uppslutning kring ett av föreningens återkommande huvudarrangemang. Vi ser föreningen som en mötesplats för människor med olika infallsvinklar och bakgrund och som en möjlighet att knyta samman amatörer och forskare. Höstkonferensen ger skånska forskare möjlighet att presentera sina resultat för den intresserade allmänheten och att etablera ett samarbete med denna kring inventeringar etc. Därför hoppas styrelsen på ett fortsatt stöd till detta mycket angelägna arrangemang!
Från Sparbanksstiftelsen Skåne erhöll IHS i slutet på förra verksamhetsåret 25.000 kr för etableringen av ett digitalt bildarkiv. Ett av föreningens främsta mål är att förmedla kunskap om industrisamhällets kulturarv i Skåne. Därför tänker vi så småningom skapa en webbportal just för detta kulturarv. Ett digitalt bildarkiv är en oumbärlig del av en sådan portal – ett bildarkiv som med tiden skall visa alla aspekter av industrisamhället. Beviljandet ger möjlighet att inleda detta arbete, som kommer att kräva stora resurser.
Föreningens styrelse tackar de båda sponsorerna för deras ovärderliga hjälp i det inledande skedet av föreningens arbete!
Adopterade industrimiljöer i Malmö
Under förra året förlorade Malmö två av sina viktigaste industriminnen; Kockumskranen och Solidars bageri. Allteftersom tiden går blir Malmö allt fattigare på minnen från industriepoken – den tid som skapat vår generations välstånd. Vi är väl medvetna om att allt inte går att rädda, att ett urval måste göras som kan förmedla vår närmaste historia till kommande generationer. Föreningen kommer därför under de kommande åren att utse en rad industrimiljöer i Skåne, som vi anser vara särskilt viktiga att bevara. Vi kommer att bevaka dessa och undersöka vilka möjligheter det ges för en eventuell återanvändning av anläggningarna som ofta rymmer byggnader av hög arkitektonisk kvalitet. Vi har inlett ett samarbete med Avdelningen för Bebyggelsevård vid Arkitektskolan i Lund så att vissa av anläggningarna kommer att läggas ut på deras hemsida som förslag till examensuppgifter. Vi hoppas att på så sätt kunna visa hur industriminnen kan bevaras och “återuppstå” med nya funktioner. I Malmö har vi tills vidare “adopterat” följande byggnader (källa för anläggningarnas beskrivning: Malmö Kulturmiljö):
Godsmagasinet, Västra stationen i Malmö
Godsmagasinet är en del av Västra stations bebyggelse. Stationen tillhörde den enskilda järnväg som gick mellan Malmö och Ystad (M.Y.J.). Järnvägen var i bruk 1874 – 1941 då den såldes till SJ. Det ursprungliga stationshuset revs 1898 och ersattes av ett nytt stationshus ritat av Ystads dåvarande stadsarkitekt Peter Boisen.
Samtidigt uppfördes ett nytt godsmagasin, med en mindre utbyggnad i öster som hyste ett kontor (ritningen är daterad 1897). År 1911 kom kontoret att byggas till åt öster. Den senare tillbyggnaden är numera riven.
Kvarteret Västerbotten, Malmö. Malmö Läderfabriks A.-B.
Malmö läderfabriks AB grundades 1897. Verksamheten omfattade tillverkning av bottenläder och skodon. Företaget expanderade kraftigt under 1900-talets början. Vid starten hade fabriken 35 anställda vilket under mellankrigstiden hade ökat till ca. 250 man. Malmö Läderfabriks A.-B. utgjorde tillsammans med Malmö Skofabriks Aktiebolag och Eslövs Skofabriks Aktiebolag, Malmökoncernens tre skofabriker. Som kontaktorgan mellan dessa skapades en egen tidskrift “Gyllene Gripen”, uppkallad efter koncernens varumärke.
Malmö Läderfabrik AB var den största av de tre och specialiserade sig på damskor och tofflor. Fabriken var belägen vid Ystadvägen i kvarteret Västerbotten, i anslutning till järnvägen. Den äldsta delen av fabrikskomplexet uppfördes i samband med grundandet. Disponentvillan mellan garveribyggnaden och skofabriken tillkom omkring 1900. Byggnaden ses inte på Hans Hedéns karta från 1898 men uppträder på Anders Nilssons karta från 1904. Den inrättades till kontorsbyggnad före 1930.
Disponentvillan från omkring 1900, som sedan inrättades till kontorsbyggnad. I bakgrunden skymtar en del av fabrikskomplexet. Foto Malmö Kulturmiljö.
En viktig del av rörelsen utgjordes av garveriet, som lå på den östliga delen av tomten. Redan 1909 påbyggdes garveriet med en torkstuga och garveriet till- och påbyggdes vid flera senare tilfällen. Fabrikskomplexet härjades av en svår brand 1942, men återuppbyggdes omedelbart efteråt av arkitekterna Eiler Graebe och A. Schoug. Den nya anläggningen anpassades efter tidens ideal om den moderna fabriken, där arbetsmiljö och trivsel fick allt större betydelse. I skofabriken, som låg mot väster på tomten, inrättades en personalmatsal i den norra delen och i hörnet Ystadvägen/Fosievägen en personalträdgård med planteringar och en fontän.
Garveriverksamheten var mycket vattenkrävande vilket var anledningen till varför företaget hade egna brunnar inom området. Energiförsörjningen klarades genom att koncernen hade egna kolgruvor i Skåne och huvudfabriken drevs genom en ångcentral. Ett ångpannhus uppfördes tilsammans med en tillbyggnad bakom skofabriken 1906. 1940 inrymdes skyddsrum i källaren. 1942 uppfördes en “Pann- och maskinavdelning” längre norrut samtidigt som delar av gården i anslutning grävdes ut för att rymma kolförråd, garage samt kylrum. Byggnaden rymde förutom panncentral, även turbinrum och smedja.
I garverikomplexet inrymdes även ett kalkhus. Kalkhuset fick nytt tak 1947, men finns även omnämnt från 1942. Samma år gjordes även en nybyggnad av ett extraktkokeri, som låg öster om garveriet. .
En av de äldre byggnaderna till fabriken var ett friliggande vaktmästeri som inte finns kvar idag. Det låg vid Ystadvägen där garveriets norra ände ligger. I övrigt upptogs stora delar av fastigheten av lagerbyggnader.
Höstkonferensen 2002
Efter höstkonferensen avgav en av föreningens medlemmar, Arne Högberg, följande synpunkter på arrangemanget:
“Tack för konferenspremiären!
Det var ett imponerande konferensprogram som Föreningen IndustriHistoria i Skåne genomförde den 25-26 oktober tillsammans med Malmö Högskola och Malmö Stadsarkiv.
Sällan har jag ställts inför en sådan angenäm möjlighet som att välja bland så många kvalificerade seminarier (17 stycken bara under fredagen).
Lika angenämt var det att konstatera, att de anförande jag valde att lyssna till verkligen förmedlade intressanta och värdefulla kunskaper.
Kvalitetsnivån var hög rakt igenom – från fredagen med Ulf Erlandssons redovisade passion för respektfull hantering av äldre industrimiljöer i stadsplaneringen och Kerstin Barups utsökta presentation av stärkelsefabriken i Kabusas återuppståndelse som konsthall via de uppskattade seminarierna fram till lördagens två höjdpunkter: Barbro Melanders högst angelägna uppmaning till oss att delta i spaningen efter det skånska industriarvet samt Göran Larssons, Jan Dahlins och Gunnar Ahlströms redovisning av den service som Malmö Stadsarkiv respektive Landsarkivet i Lund och Skånes Näringslivsarkiv i Helsingborg kan ge oss i arbetet att bevara det industriella arvet och förmedla de betydelsefulla kunskaperna till kommande generationer.
Den lyckade konferenspremiären skapar stora förväntningar inför de planerade årligt återkommande konferenserna. Det blir nog svårt att göra dem bättre.
Arne Högberg, nöjd IHS-medlem“
En annan deltagare i konferensen, Karin Holst, kände sig inspirerad till följande insändare, som publicerades i Sydsvenska Dagbladet dagarna efter konferensen. Vi tackar Arne och Karin för deras positiva kritik.
“Så fort tiden går…
Besökte en industrihistorisk konferens på Malmö Högskola och blev plötsligt varse, om hur vi tar hand om vår industrihistoria idag. Ser också Kockumskranen på T-shirts, och inser, hur fort man börjar glömma.
Då jag dessutom gjorde en museeinventering med brorsbarnen Bobby 7 år och Amy 5 år för en tid sedan och blev helt frustrerad. De små förändringar som är gjorda sedan min barndom, tillfredställer inte barnens kunskapsbehov idag och inte mitt iheller. Även om jag inser att jag skulle behöva uppdateras, för som Bobby 7 år sa: “Vad kan du egentligen, Faster Karin?”, när han drog mig igenom ubåtens alla vinklar och vrår. Och när Amy 5 år, utser mig till sjörövarkapten på Tekniska Museets lekrum och jag inser hennes ledarkapacitet blir jag förstummad. Dagens ungar har en helt annan utbildningsplattform att stå på än dagens vuxna och hur möter vi detta ur ett barnperspektiv? Hur ska de kunna förstå farmors och morfars arbetshistoria, när det inte finns några platser, att gå till och lära sig av?.Mina brorsbarn gör mig uppmärksam på hur lite jag vet om mina rötter och vår industrihistoria här i Malmö. Men tydligen är jag på god väg, för i somras vid besök i Osby och Brio Leksaksmuseum, sa Amy, 5 år. “Jag vill bli en Faster när jag blir stor”. Detta beröm medför ju också ett ansvar och därför undrar jag, hur jag ska kunna förmedla min farmor och fastrars historia till den nya generationen. Och min far, som deltog i arbetarrörelsen, var finns det något arbetarhistoriskt museum i Malmö? Och jag undrar hur vi ska kunna integrera nya Malmöiter i vår stad, när vi inte själva kan integrera oss i vår egen historia?
Som Malmöit älskar jag min stad och är verkligt stolt över mina rötter, som tack vare industrin kunnat förändra Malmö till den spännande stad i 2000-talet som den verkligen börjar bli, genom att idag inte enbart vara en industristad, utan en stad som spänner inom många olika områden, vilket skapar en verklig mångfald.”
Karin Holst
Filminventering i Skåne
Filmmuseet/Regionmuseet i Kristianstad, Skånes Hembygdsförbund, Malmö Stadsarkiv, Landsarkivet i Lund och Film i Skåne samarbetar i ett nationellt projekt som vill kartlägga filmbeståndet i Skåne län.
Projektet leds av Svenska Filminstitutet på uppdrag av Kulturdepartementet och är ett inledande steg till etablering av en filmvårdscentral i Grängesberg. Projektledaren i Skåne län, Lina Ålenius, presenterar projektet i det följande:
Rädda dina filmer!
Något av det mest värdefulla man kan hitta i sina samlingar är film. Den skildrar många olika nyanser i våra liv och i olika tidsepoker. Den har förmågan att fånga tidsanda, seder, traditioner och förändringar som kanske annars kan vara svåra att se. Dessa filmer är kulturhistoriska skatter som finns överallt! Filminventeringen som pågår i Skåne är ett första steg för att bevara film och göra den tillgänglig för allmänheten.
Den film vi söker är “kulturhistorisk” film på filmbas (ej video) som kan finnas t ex i smalfilmsformat (16 mm, 8 mm). Inventeringen omfattar inte kommersiellt framställd spelfilm, men film från arkiv, företag, institutioner och privatpersoner. Nyckelpersoner här är de som har stor kunskap om sin hembygd och kan berätta om var man kan hitta filmer, men det gäller också att kunna identifiera händelser och personer i filmerna medan den kunskapen finns.
Det finns mängder av filmer från “familjens högtider” och detta material är visserligen kulturhistoriskt intressant, men i första hand är det filmer med andra motiv som eftersöks. Kanske ligger där någon samling hemma från tiden då far arbetade i tegelbruket eller filmer från evenemang, Barnens Dag, Kiviks Marknad, sockenfilmer, instruktionsfilmer mm. Ja listan kan göras lång för de olika motiv som finns.
Nu till våren/sommaren kommer resultaten av undersökningen att presenteras och då kommer vi att visa delar av det material som vi funnit. Eftersom kunskapen är knapp när det gäller förvaring och bevaring av film kommer vi också att ge vägledning och kurser i hur man ger sina filmer längre levnadstid. Vill du veta mer så finns presentation av projektet med enkät på Filmmuseets hemsida: www.regionmuseet.se.
Den danska systerföreningens tidskrift “Fabrik og Bolig” till förmånspris!
Den danska tidskriften “Fabrik og Bolig” erbjuds nu föreningens medlemmar till ett favorabelt pris.
Den danska systerföreningen “Selskabet til bevaring af industrimiljøer” etablerades 1979 och har som sitt ändamål att väcka allmänhetens intresse för att utforska och dokumentera industrialismens historia och för att bevara dess byggnader, anläggningar, maskiner, bostäder och miljöer. Föreningen ger ut tidskriften “Fabrik og Bolig” som har kommit ut två gångar årligen sedan 1979. Föreningen och tidskriften är en fortsättning på forskningsprojektet “Industrialismens Bygninger og Boliger” (1975-1978) och dess nyhetsblad med samma namn.
IHS nyhetsbrev nr 1, 2003
© Föreningen Industrihistoria i Skåne
Redaktion och layout: Ebbe Hædersdal
Kopiering och eftertryck tillåten med källhänvisning