Innehåll
Lagerhuset i Eslöv som framtidsminne
Solidars bageri rivet!
Heldagsutflykten den 25 maj och ett inbördes avtal med det danska “Selskabet til Bevaring af Industrimiljøer”
Miljö- och industrihistoriskt centrum i Chokladfabriken i Malmö
Föreningens hemsida
Föredrag om bonnasmedjan i Eslöv tisdagen den 24 september kl 19
Konferensen “Industrisamhället och vi” den 25-26 oktober
Konferensen “Företagens kulturarv – lönsamt i längden”
Medlemsavgift
Lagerhuset i Eslöv som framtidsminne
Under ett samtal i april månad med överantikvarie Christina von Arbin, Riksantikvarieämbetet, har föreningens ordförande föreslagit lagerhuset i Eslöv som ev framtidsminne när dess framtid säkrats. Förslaget emottogs positivt. Begreppet ‘framtidsminne’ refererar till Riksantikvarieämbetets projekt Adoptera ett framtidsminne, som är en fortsättning på EU-projektet Schools Adopt Monuments.
I nära samverkan med länsmuseet eller det lokala museet låter Riksantikvarieämbetet elever i olika åldrar adoptera kulturmiljöer som de sedan arbetar med i olika ämnen. Kulturarvet är en rik kunskapskälla som både ger möjlighet att studera det förflutna och att fundera över hur kulturarvet kan bevaras och användas i förnyelsen av vårt samhälle.
Lagerhuset i Eslöv (uppförd 1918) kan ses som en symbol för den reglerade livsmedelspolitik som fördes i Sverige från 1916 till slutet av 1990-talet. Men det kan även ses som en symbol för Skåne som “Sveriges kornbod” med högt utvecklat jordbruk och som ett av Sveriges kärnområden inom livsmedelsindustrin. I andra hand vittnar lagerhuset naturligtvis också om första världskriget. Lagerhuset är slutligen ur teknikhistorisk och arkitektonisk perspektiv en synnerligen intressant byggnad. Ingenjören och professorn Carl Forssell uppfann och patenterade en helt unik konstruktion för de lagerhus som byggdes i Sverige. Genom sin konstruktion och arkitektoniska utformning står lagerhuset som ett mycket tidigt exempel på den framväxande funktionalismen och dess arkitekt – Gunnar Asplund – blev en av dess främsta uttolkarna i Sverige.
Riksantikvarieämbetet föreslog i början på maj att lagerhuset i Eslöv ska klassas som nationellt kulturarv Det formella beslutet tas av regeringen. Frågan är enligt riksantikvarie Erik Wegraeus väl förankrad på denna nivå men det återstår fortfarande förhandlingar mellan riksantikvarieämbetet och kommunen om en uppgörelse som tillfredsställer bägge parter. Föreningen Industrihistoria i Skåne stödjer lagerhusets bevarande och hoppas på ett positivt utfall av de kommande förhandlingarna.
Solidars bageri rivet!
Under mars, april och maj månader revs Solidars bageri trots föreningens protester. Vi menade att det var fullt möjligt att bygga om en del av komplexet till skola och att hitta andra funktioner för de resterande lokalerna. Länge sökte föreningens sekreterare, Per-Jan Pehrsson, att rädda en del av det äldsta bagerikomplexet och skorstenen, som var en av de mycket få kvarvarande äldre industriskorstenarna i Malmö. Trots en positiv muntlig respons från HSB:s ordförande, Johnny Öhrbäck, revs även dessa delar. På så sätt försvann alltså den sista levande industrin från Möllevången och en av den svenska kooperationens allra viktigaste historiska byggnadsminnen!
Kvar är nu bara bageribrunnan – även den en av få, kanske den enda kvarvarande industribrunnen i Malmö! I ett e-brev till den nya stadsdelschefen Eva Ahlgren i S Innerstaden, samt ett liknande till ordf i stadsdelsnämnden, Bodil Arnsberger (s), v ordf Håkan Fält (m), och för kännedom till projektledaren Ewa Folkesson, Stadsfastigheter har Per-Jan Pehrsson uppmanat till ett bevarande av brunnen.
Per-Jans e-brev i utdrag:
Hej Eva!
Välkommen som stadsdelschef i Södra Innerstaden!
Du skriver mycket riktigt i din gästkrönika i vår stadsdelstidning att här finns kreativitet, värme och möjligheter! Och visioner!
[…]
Jag skriver nu till dej om en brunn. Det finns nästan inga brunnar kvar i Malmö nuförtiden. Detta är en industribrunn, som en gång försåg f d Solidars bageri med vatten. Antagligen är den den sista industribrunnen som finns kvar i Malmö.
Innan bageriet i kvarteret Oket revs, fick intresserade medlemmar i Föreningen Industrihistoria i Skåne möjlighet att göra ett studiebesök. Vi gick igenom bageriet, bokstavligen från källare till tak. Vi kan bara beklaga att ärendet då hunnit så långt att några bevaringshänsyn inte ansågs möjliga.
Solidars f d bageri har en innehållsrik historia, från Kooperativa föreningen Solidars första butik och bageri vid Möllevångstorget 1908, med en första utvidgning till ett grovbageri på Ystadsgatan 22 och slutligen satsningen på en egen bageribyggnad i kvarteret Oket 1917 och framåt. Under kriser och nödår, framför allt under första världskriget, spelade bageriet en mycket viktig roll i arbetarnas livsmedelsförsörjning. Anläggningen i kvarteret Oket växte hela tiden, även en charkuteridel tillkom. Det vackra kontorshuset vid Spångatan ritades 1938 av Eiler Graebe och Arne Schoug. 1953 tillkom den stora bagerilängan av Ossian Lindqvist.
Denna framgångsrika satsning var en av grundstenarna i KF:s utveckling och en milstolpe i arbetarrörelsens historia i Skåne. Bagerikomplexet måste därför tillmätas mycket stort kulturhistoriskt värde. Tyvärr har denna aspekt inte kommit fram ordentligt under planärendets behandling. Därför har Föreningen Industrihistoria i Skåne gjort stora ansträngningar att övertyga HSB om vikten att bevara åtminstone någon del av komplexet. Vi är medvetna om att vi kommit in i ett mycket sent skede av planeringen och att projekteringen kommit långt. Eftersom skorstenen och den äldsta längan nu utplånats, återstår bara brunnen som en autentisk lämning efter det intressanta bagerikvarteret. Den befinner sig under markytan i kvarterets södra del och har en vacker murad stenskoning.
En sådan brunn kan bli ett spännande inslag i skolbarnens miljö och en ovärderlig påminnelse om tomtens industrihistoriska förflutna.
[…]
Stadsdelen är nu under omvandling och på väg in i det postindustriella samhällets ovissa framtid. I en sådan situation är det intressant att kunna peka på några spännande monument från denna tid, som ger eftervärlden en aning om stadsdelens tidigare identitet. Man kan också förutse att sådana lämningar efter industriepoken kommer att ha stort intresse i framtida kulturturism.
Städer som Norrköping har satsat stort på sina historiska industrikvarter och väckt berättigad positiv uppmärksamhet. I Malmö pågår f n upprustningen av Chokladfabriken i kvarteret Hjärpen som ett möjligt tecken på ett sent uppvaknande i dessa frågor. I övrigt har det i Malmö under de senaste åren i rask takt rivits den ena intressanta byggnaden efter den andra. Centralgaraget är borta. Kockumskranen under nedmontering. De flesta centralt belägna bryggerierna och bagerierna är rivna sedan länge. Det rör sig om byggnader av mycket hög teknisk och estetisk kvalitet med stora återanvändningsmöjligheter. Sålunda hade det enligt vår uppfattning varit fullt möjligt att återanvända den moderna bagerilängan i Solidarbageriet som en funktionell och intressant skola.
[…]
I detta större sammanhang kan den lilla brunnen tyckas betydelselös. Men i Malmö är den inte det. Det är tvärtom värt en hel del ekonomiska uppoffringar att spara detta troligen sista exemplar av fabriksbrunn i Malmö. Och låta den bli en önskebrunn för framtiden!
Vänliga hälsningar!
Per-Jan Pehrsson
Eva Ahlgrens svar:
Hej Per-Jan!
Varmt tack för ditt trevliga och intressanta e-brev! Jag håller med dig om att det är viktigt att bevara vår historia som en del i vår framtid! För stadsdelens del ska vi verka för att bevara den intressanta bageribrunnen om det är möjligt. Vi har en styrgrupp tillsammans med Stadsfastigheter för projekteringen av den nya skolan. Jag ska se till att frågan om bevarande av brunnen kommer upp på nästa styrgruppsmöte.
Bästa hälsningar
Eva Ahlgren
Heldagsutflykten den 25 maj och avtalet med det danska “Selskabet til Bevaring af Industrimiljøer”
Efter heldagsutfklykten lördagen den 25 maj har föreningen fått en del positiva reaktioner dels från våra danska vänner dels från egna medlemmar. Utflykten omfattade en rundvandring på Möllevången och en rundvisning på delar av Kockumsområdet. Tack till alla som bidragit till att göra arrangemanget lyckat. Tack vare detta har vi nu ingått ett avtal med “Selskabet til Bevaring af Industrimiljøer” som innebär att medlemmar i IHS utan extra kostnad får delta i den danska föreningens arrangemang och vice versa. Fordrar arrangemangen en särskild avgift betalar medlemmarna i respektive förening samma avgift. Arrangemangen kommer att annonseras i kommande nyhetsbrev och på vår hemsida.
Miljö- och industrihistoriskt centrum i Chokladfabriken i Malmö
Mitt i Malmö ligger kvarteret Hjärpen som en gång svepte in hela sin omgivning i förföriska chokladdofter! Det består av två anläggningar som växte samman: Richters bryggeri (1898-1913) och Malmö Choklad- och Konfektfabrik (1888-), mera känd under namnet Mazetti. Under de senare åren har det pågått en omvandling av delar av fabrikskomplexet till ett kulturcentrum – en utveckling som hälsas välkommen. Andra delar av kvarteret håller på att säljas ut bit för bit. Denna utveckling anser föreningens styrelse är problematisk, eftersom den kan äventyra uppfatningen av kvarterets helhet som en industrihistorisk anläggning av hög dignitet.
Under ett debattmöte om Chokladfabrikens framtid 1998 fördes fram ett förslag om ett industri- och arbetarhistoriskt museum i Chokladfabriken. Under mars månad 2001 framlades ett förslag till ett miljö- och industrihistoriskt centrum i Chokladfabriken som nu stöds av föreningen Industrihistoria i Skåne. Ett sådant centrum skulle fylla en viktig lucka i Malmö – en gång Sveriges tredje ledande industristad – och bli ett bra komplement till det nyligen öppnade Centrum för Arbetarhistoria i Landskrona. Det skulle kunna bli en av stödjepunkterna i det nätverk för industrisamhällets historia som IHS vill bygga upp i Skåne.
Grundidén i förslaget till miljö- och industrihistoriskt centrum är att visa samspelet människa-miljö i ett historiskt perspektiv. Längs en tidslinje från äldsta tider till våra dagar och i en skala från det globala till det regionala och lokala åskadliggörs den utveckling som lett fram till dagens situation: planeten Jordens tillkomst och historia, människans nyttjande av naturresurserna, industrialiseringen och urbaniseringen, exemplifierad i Öresundsregionen och staden Malmö. Avsikten är att öka medvetenheten om vår miljö, kulturlandskapets utveckling, urbaniseringen och det industriella kulturarvet samt att stimulera intresset för framtidsfrågor och planering.
Anläggningen är tänkt att bestå av fyra delar:
Miljöcentrum med auditorium/”planetarium” (en nybyggnad på nuvarande parkeringsplatsen).
Industrihistoria och bryggerimuseum (bryggeriet).
Landskapshistoria med sidoutställningar (sammanbindningslängan över Barkgatan).
Chokladmuseum med chokladtillverkning (en del av den ursprungliga chokladfabriken).
Delarna sammanbinds så att man kan uppleva utställningarna kronologiskt, men ska också kunna fungera tematiskt var för sig.
Även om flera politiker – däribland byggkomunalrådet Rolf Påhlsson – uttryckt sig positivt om förslaget, har utförsäljningsproceduren fortsatts. Föreningen har därför skickat följande brev till Ilmar Reepalu m fl och erbjudit att undersöka möjligheten till bildandet av en stiftelse som skulle kunna ta över de resterande byggnaderna med syftet att här inrätta ett miljö- och industrihistoriskt centrum. Brevet som här återges i utdrag har även skickats till skånska tidningar som pressmeddelande.
Till Ilmar Reepalu, kommunstyrelsens ordförande i Malmö stad
Ärende: Utveckling av södra delen av kv Hjärpen i Malmö till ett Miljö- och industrihistoriskt centrum.
[…]
1800- och 1900-talets historia och industrisamhällets mångfasetterade kulturarv är en hittills ganska förbisedd sida av Skåne, som mest är känt som “Sveriges kornbod” med högt utvecklat jordbruk. Men Skåne är också ett av Sveriges industriella kärnområden med ett rikt sammansatt näringsliv. Graden av industrialisering kan också avläsas i järnvägsnätet som på 1930-talet var ett av de tätaste i norra Europa. Centralort i detta system var Malmö – porten till kontinenten.
[…]
Samhället befinner sig nu återigen i en omvandlingsperiod. Industristaden Malmö har genom satsningen på Malmö högskola tagit ett viktigt steg in i framtiden. Under sådana processer, när äldre produktion försvinner och nya verksamheter tar över, finns det många som inte bara mister sitt jobb utan också en viktig del av sin identitet. Malmö har ju dock varit rikets tredje största industristad med ett stolt förflutet både då det gäller tillkomsten av världsledande företag och pionjärinsatser i arbetarrörelsens historia. Av detta märks nästan ingenting i stadens kulturpolitik.
Städer som Stockholm och Norrköping har satsat stort på sina historiska industrikvarter och väckt berättigad positiv uppmärksamhet. Malmö har under de senaste åren förlorat en alltför stor del av sina industrihistoriskt intressanta byggnader. De flesta centralt belägna industrierna är numera rivna. Det rör sig ofta om byggnader av mycket hög teknisk och estetisk kvalitet, med stora återanvändningsmöjligheter.
I Malmö pågår nu den lovvärda upprustningen av ett stort, centralt beläget kvarter av hög dignitet som industrihistoriskt minnesmärke – kvarteret Hjärpen. Det ligger dessutom intill en ovanligt levande stadsdel – Möllevången – med stolta anor från industriepokens glansdagar i Malmö. Denna kombination är oslagbar då det gäller att levandegöra industrisamhällets kulturarv för nutidens malmöbor och framtida kulturturister. Det är en unik situation som det gäller att ta tillvara.
[…]
Enligt vår uppfattning är det av största vikt att kvarterets helhet bevaras och att det inte splittras upp i väsensfrämmande aktiviteter, vars varaktighet dessutom inte kan garanteras. Genom dessa utförsäljningar avhänder sig kommunen möjligheten att utveckla kvarteret till ett verkligt spännande kulturcentrum, där också den historiska dimensionen ingår.
Detta stora fabrikskomplex var länge den dominerande arbetsplatsen i Södra Förstaden och Möllevången och har en viktig plats i många människors liv. Fabriksbyggnaderna i kvarteret Hjärpen förkroppsligar på ett påtagligt sätt den industriella epoken. De rymliga och centralt belägna lokalerna ger unika möjligheter att belysa industrialismens genomgripande utveckling i regionen.
Chokladfabriken skulle kunna spela en viktig roll för turismen och kunna ingå i ett nätverk av sevärdheter i Skåne som belyser förvandlingen under industrialiseringen. Detta är särskilt betydelsefullt under det omställningsskede som vårt svenska samhälle nu befinner sig i.
Styrelsen för Föreningen för Industrihistoria i Skåne ställer sig därför bakom det idéprojekt, som presenterats av arbetsgruppen för ett Miljö- och industrihistoriskt centrum i Chokladfabriken (…). Vi har också ansökt om medel för att bearbeta och detaljstudera ett sådant centrum.
Vi anser att den kombination som här föreslås ökar attraktiviteten i det kulturcentrum som nu planeras i kvarteret och kan stärka såväl miljömedvetandet som intresset för och kunskaperna om industrisamhällets kulturarv. Vi anser att en sådan kunskapsbas och medvetenhet har stor betydelse även för diskussionerna om samhällets förnyelse och framtid.
Ett projekt av denna storleksordning kan givetvis vara svårt att rymma i en kommunal budget med andra viktiga och högt prioriterade behov. En lösning är att byggnaderna erbjuds till en stiftelse som med medel från staten och intresserade sponsorer kan driva projektet. Alltså att Malmö stad med rimliga villkor erbjuder den södra delen av kvarteret Hjärpen till en sådan stiftelse med målet att i samarbete med Malmö museer, Malmö högskola och andra lämpliga intressenter utveckla denna del till ett Miljö- och industrihistoriskt centrum, som kan samverka med kulturcentret i den norra delen av kvarteret.
Föreningen för Industrihistoria i Skåne är villig att undersöka möjligheten till bildandet och finansierandet av en sådan stiftelseverksamhet, under förutsättning att staden tillsvidare skrinlägger planerna på ytterligare avstyckningar och splittring av fastigheten. Vi anhåller därför om en frist på fyra månader för att genomföra dessa sonderingar och ämnar återkomma i mitten av oktober i frågan.
Malmö 2002-06-15
Ebbe Haedersdal ordförande i
Föreningen Industrihistoria i Skåne
Föreningens hemsida
Föreningen har fått sin egen webmaster – Nils Johnn, som är IT-tekniker. Vi hoppas därför att kunna öppna hemsidan inom kort. På hemsidan hittar du upplysningar om föreningen och dess arrangemang, om Skånes industrihistoria och industrimiljöer, om aktuella projekt och intressanta utflyktsmål. Vi hoppas dessutom att kunna presentera insändare från föreningens medlemmer, intressanta studentuppsatser eller studentprojekt inom föreningens ämnesområde, föreningens nyhetsbrev, länkar till andra hemsidor m m. Hemsidan kommer att byggas upp i takt med att material kommer in!
Föredrag om bonnasmedjan i Eslöv tisdagen den 24 september kl 19
Föredraget utgör en spännande dokumentär om grävmaskinsföretaget Åkermans, “bonnasmedjan” i Eslöv, som blev berömd för sin introduktion av vinstandelssystemet i Sverige, sin lönsamhet och sin anställningstrygghet. Hundraåriga foton på verkstadsanställda kompletteras med berättelser från deras verkliga liv och det omgivande samhället.
Konferensen “Industrisamhället och vi” den 25-26 oktober.
För att uppmuntra till diskussioner och forskning kring industrisamhällets kulturarv och skapa kontakter mellan forskare och allmänhet kommer Föreningen Industrihistoria i Skåne att anordna en ambulerande årligt återkommande konferens i samarbete med olika utbildnings- och kulturinstitutioner i Öresundsregionen.
I år anordnas en första sådan konferens tillsammans med Malmö Högskola och Malmö Stadsarkiv. Läs mera här!
Konferensen “Företagens kulturarv – lönsamt i längden”
Från Riksantikvarieämbetet har vi fått följande inbjudan till konferensen:
Näringslivet är en självklar och viktig aktör när det gäller att bevara och bruka det industrihistoriska arvet. Men vad gör företagen och branschorganisationerna för sitt eget kulturarv? Hur används kulturarvet och historien i dagens verksamhet och hur ser företagen på den historia och det kulturarv som de själva skapat?
Dessa frågor är utgångspunkten för en konferens som hålls den 26/8 på Electrolux huvudkontor i Stockholm. På konferensen presenteras Riksantikvarieämbetets undersökning om näringslivets kulturarv. Företrädare för näringsliv, företag och kulturarvsinstitutioner medverkar. Före den avslutande buffén hoppas vi att det hettar till i en paneldiskussion som leds av Ted Hesselbom.
Evenemanget är ett samarbete mellan Riksantikvarieämbetet, Föreningen Kultur och Näringsliv, Electrolux och Hesselboms universum.
Inbjudan med program kommer att skickas ut i början av augusti, men boka in dagen redan nu!
Hälsningar
Helena Westin
Projektledare
Riksantikvarieämbetet/Kunskapsavdelningen
Utskick: 2002-07-05
Medlemsavgift
Medlemsavgiften för enskilda medlemmar är 150 kr, för institutioner och företag 500 kr. Alla som ännu inte betalt medlemsavgiften kan nu göra detta på vårt postgirokonto: 35 32 42 – 1 Föreningen Industrihistoria i Skåne.
IHS nyhetsbrev nr 2, 2002
© Föreningen Industrihistoria i Skåne
Redaktion och lay-out: Ebbe Hædersdal
Kopiering och eftertryck tillåten med källhänvisning