Rosendals avloppspumpstation ligger längst österut på Byggmästaregatan i Malmö.
Idag tar vi det som en självklarhet att när man vrider på vattenkranen, så kommer det härligt friskt vatten ur kranen. Med samma självklarhet förutsätter vi att det vatten vi har använt och som vi kallar avloppsvatten, rinner bort ur vår åsyn och inte skapar några problem för oss, varken i närheten eller vid våra badstränder.
Det ansvarfulla sätt vi idag tar hand om avloppsvattnet, startade för 100 år sedan med invigningen av Rosendals avloppspumpstation. En invigning som gällde hela avloppssystemet med avskärande ledningar, pumpstation och tryckledningar till recipienten. Ett system som idag har växt enormt, inte bara ledningsmässigt utan även med en avancerad avloppsrening.
Ladda ner en 12-sidig skrift om Rosendals avloppspumpstation – och dess 100 år (pdf 4 MB) från Skånska vattentornssällskapets sajt, www.eber.se. Studiebesöksdeltagarna kommer att få den tryckta skriften.
Samling vid Sysavs huvudkontor Spillepengsgatan 13, Malmö.
Sopor förr och nu. Det är ungefär hundra år sedan invånarna i svenska städer tröttnade på att ha illaluktande och smittspridande sopor på gatorna och började köra iväg dem och lägga dem på hög utanför städerna. Trots att samhället förändrades mycket fortsatte vi länge att hantera avfallet på samma sätt.
SYSAVs VD Håkan Rylander berättar om avfallshanteringens historia fram till dagens verksamhet. Vad händer i framtiden. Vi får också se hur SYSAV har återvunnit byggnadsmaterial.
Hattar och mössor. Vi besöker Borgquistska museet i Trelleborg lördagen den 20 september kl. 11.00. Odens Tvärgränd, in på gården.
Borgquistska museet är ett nyöppnat hantverksmuseum som visar hatt- och buntmakeriet genom tiderna. Det ligger i sina ursprungliga lokaler vid Algatan i Trelleborg. Det har legat på samma plats sedan 1866 och efter nedläggningen 112 år senare lades verkstaden orörd i malpåse under nästan 30 år.
Fastighetsägaren Bengt Löfberg, Trelleborgs kommun och Föreningen Gamla Trelleborg står bakom katalogisering av föremålen, renovering av lokalerna och ser till att hålla museet öppet för allmänheten.
Vi blir guidade bland hattstockar, kemikalier, pälsverk, symaskiner, mössor, hattar, modemagasin, tyger och mönster och får dessutom en släkthistoria på köpet.
Den s k spritfabriken i Eslöv är rivningshotad. Ladda ner en artikel om den s k spritfabriken i Eslöv och sprittillverkningens historia.
Dagen efter att ovanstående artikel publicerats på vår sajt, kunde man i Sydsvenskan läsa följande artikel: “Eslöv fråntas rätten att godkänna bygglov.”
Och det fortsätter, den 11 mars 2008 finns i Sydsvenskan följande artikel: “Nu kartläggs Eslövs rivningshot.”
Från vår medlem Anna-Margrethe Thagaard har vi fått ett Eslövsfoto från 2004. Bilden visar lagerhuset före ombyggnaden, och den s k spritfabriken. I bakgrunden till vänster ser vi även Eslövs gamla vattentorn.
Emmaljunga byalag invigde torvmaskinen “Anrep No 1 B” tillverkad i Svedala 1941 och renoverad av entusiaster. Den är uppställd på den ursprungliga fältförsöksplatsen för Skandinaviens första torvskola i Emmaljunga 1902-1905.
Grundaren av torvskolan, Aleph Anrep, såväl som skolans tillkomst har länge varit ganska okända storheter, men med informationsskyltar vid torvmaskinen bringas nu åter ljus över ganska fantastiska pionjärinsatser.
I anslutning till invigningsceremonin anordnades ett torvseminarium med lokala och regionala kännare av torvhanteringens inledande historia. Informationsskyltar i Emmaljunga till parkering, därefter 150 m gångväg.
En delvis renoverad Anrep-maskinen från 1941 – uppställd på “skolemossen” där torvepoken i Emmaljunga inleddes 1902 med utbildning av ett 40-tal av torvförmän och torvprospekterare, från Sverige, Danmark och Norge.
Originalbild från Emmaljunga Torffabrik omkring 1906, med maskinist Johan Ståhle vid maskin No 1 (naturligtvis en Anrep-maskin!!!), men utan linbane-arrangemanget.
Industrivandring i Norra Sorgenfri, Malmö. Lördagen den 19 april 2008 kl 11.00
Under sakkunnig vägledning av byggnadsantikvarie Olga Schlyter vandrade vi bland industrimiljöer i Norra Sorgenfri, Malmö. Ett område med gamla kända Malmöindustrier som Addo, Tripasin, Läderfabrik mm.
Vandringen tog 1½ timme, med start vid vid korsningen S:t Knuts väg-Industrigatan.
Malmö oljeslageri i slutet av 1800-talet.
Föreningens medlemmar lyssnar intresserat på Olga Schlyters byggnadsantikvariska information.
Addos gård upplevdes ha ett betydande rumsligt värde.
Studiebesök i Pildammarnas vattentorn i Malmö den 16 februari kl 14.00. Tornet står på en kulle nära Pildammsvägen, 250 meter söder om Carl Gustafs väg.
Pildammstornet, som stod klart 1903, byggdes för att förbättra vattenförsörjningen i de västra delarna av staden.
Dessa förväntningar kunde tornet kunde inte uppfylla, varför det får anses vara en misslyckad VA-investering. Däremot har tornet tillfört staden betydande skönhetsvärden, vilket får bedömas vara en god investering.
Gunnarps Tegelbruk i Tjörnarp från ca 1850 drevs ursprungligen som ett mindre gårdsbruk tillhörande Gunnarpsgården. Genom järnvägens tillkomst blev det bättre avsättningsmöjligheter och under ledning av fabrikör John Olander ökades produktionen betydligt.
År 1898 byggdes en rektangulär gråstensugn, typ ringugn med 18 stycken brännkammare och tegelklädda valvgångar. Varje kammare hade en port mot utsidan av ugnen. Ovanpå ugnen fanns ca 300 bränsleluckor.
Ringugnen, insida.
Bruket sysselsatte som mest 35-40 man och var under 1900-talets första hälft det största företaget i Tjörnarp. Som mest producerades 2,5 miljoner tegel per år.
Efter en förödande eldsvåda år 1958 lades bruket ned. Själva brännugnen blev kvar men taköverbyggnaden brann ner. Den 37½ meter höga skorstenen revs året därpå.
Efter branden användes ugnen en tid som hönseri och potatiskällare men lämnades sedan att förfalla i 35 år. Träd och buskar slog rot ovanpå ugnen och växte sig stora.
1985 kom ugnen med i Länsstyrelsens kulturminnesvårdsprogram och i Höörs kommuns Bevaringsplan. Samma år förvärvade Höörs kommun ugnen genom markbyte.
I samband med den s.k. Landsbygd 90-kampanjen ”Hela Sverige ska leva” startade Tjörnarps Sockengille ett antal studiecirklar. En av dem kom att arbeta med sin hembygds miljö, kultur och historia.
Tanken väcktes att på ideell väg och genom bidrag försöka rädda den unika ringugnen från fortsatt förfall och även beskriva gångna tiders tegeltillverkning.
Ringugnen, utsida.
1993 – 94 restaurerades ringugnen och försågs med en taköverbyggnad. Arbetet administrerades genom Tjörnarps Sockengille och kunde utföras tack vare ALU-(arbetslivsutvecklings-) arbete, ideellt arbete, gåvor och bidrag.
Lergravarna.
1994 den 9 september återinvigdes ringugnen av landshövdingen. 1995 i maj utkom boken om Gunnarps Tegelbruk och i juni fick Sockengillet kommunens kulturpris. 1999 i oktober beslutade Höörs kommunfullmäktige att avsätta lergravarna (ca 12 hektar) som naturreservat.
Filfabriken i Hässleholm som trots sitt namn inte handlar om filmjölk utan om hur man hugger filar.
1917 startade verksamheten och under 1900-talet högg man filar till industrier i hela landet. Som mest var man sex anställda. Fabriken var i drift till så sent som 1986.
Efter en yttre restaurering sätter nu eldsjälar inom Västra Göinge hembygdsförening istånd även maskinerna som drivs med remdrift.
Öppet efter överenskommelse med Nils Karlsson 0451-31 300.
Vägbeskrivning: Från järnvägsstationen: Följ spåret norrut tills du kommer till bron över spåret, Viaduktgatan, använd den och fortsätt en 150 meter tills du kommer till en rondell och en livsmedelsbutik, ta av till höger in på Götagatan, och följ den tills du har Smedjegatan på vänster hand, följ den och du hittar den lilla röda tegelbyggnaden i en våning som inrymmer filfabriken i den första korsningen.
Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies. mer information
Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.
