Vad minns Malmö av de människor som för hundra år sedan vandrade på stadens gator, bodde i dess hus och arbetade i dess fabriker?
Med hjälp av stadsarkivets bild- och textdokument och med den hundraåriga kartan ovan som underlag arrangeras en vandring i Malmös fascinerande industrihistoriska värld onsdagen den 26 november 2003 klockan 19.00.
Kerstin Martinsdotter, arkivarie på Malmö stadsarkiv, visar oss då runt i stan anno 1897 från enrummaren på Storgatan i Södra Förstaden, där hon och hennes man Arne bor.
Året dessförinnan, dvs 1896, hade de tillsammans med 400.000 andra personer besökt den fantastiska Nordiska Industri- och Slöjdutställningen i Malmö, då de också fick bevittna den svenska filmpremiären, avtäckningen av Karl X Gustav-statyn på Stortorget samt invigningen av Malmö Idrottsplats och Allmänna sjukhuset.
Vi följer Kerstin till fots i innerstan, där det finns ett 90-tal fabriker med 4.708 anställda. Kerstin sköter en cigarrmaskin på Kockums tobaksfabrik på Västergatan (se bilden) medan Arne lastar säckar på Skånska Cementgjuteriet vid Citadellskajen.
Sammanlagt har stan 55.000 invånare. Av dem jobbar 10.500 inom industrin, som har expanderat våldsamt under 90-talet.
Bland stans övriga företag uppmärksammar vi bl a Kockums vid Kärleksgatan, Morescos kappfabrik, Malmö mekaniska tricotfabrik, Svenska Strå- och Filthattfabriken, Malmö Bomullsväfveriaktiebolag, Skånska Litografen, Cloetta, Swedbergs bageri, Yllefabriken, dvs Doffeln, som sen fick ge plats för NK resp Hansacompagniet…
Om detta och mycket mer berättar alltså Kerstin Martinsdotter onsdagen den 26 november klockan 19.00.
Välkommen att lyssna till hennes intressanta och kompetenta guidning bland fabrikerna i Malmö innerstad 1897. Det blir en angenäm vandring både för hjärna och hjärta. Samtidigt som fötterna får vila, eftersom hela upplevelsen ges i vår lokal på Malmö Högskola, IMER, sal 1117B, Gibraltargatan 2.
En filmexposé ur kulturhistoriskt perspektiv. Så fångas verkligheten, kunden och historikern. Tisdagen den 30 september 2003 är du välkommen till årets IHS-konferens, som hålls på Regionmuseet i Kristianstad.
Det blir en filmhistorisk dag, då vi analyserar industri- och reklamfilmens betydelse som historisk dokumentation. Och det sker på den plats där vaggan för SF står och där de första svenska filmerna spelades in 1909.
Fjorton år tidigare hade bröderna Lumière i Paris visat sina och världens första filmer, som naturligt nog var dokumentärer.
Ett halvår efter den parisiska världspremiären av bl.a. “Arbetarna lämnar fabriken” och “Tåget kommer in på stationen” skedde den allra första svenska offentliga visningen av “lefvande fotografier” 1896 i Malmö. Under det sekel som snart försvunnit sedan de första filminspelningarna gjordes i Kristianstad har det svenska samhället och världen runt om radikalt förändrats.
Bland de historiska dokument som tydligt visar det finns just filmen, som utöver sin spelfilmsfunktion har kommit att utnyttjas som t ex dokumentärfilm, industri- och företagsfilm, undervisningsfilm, propagandafilm, journalfilm och reklamfilm.
Filmerna ger ett kulturhistoriskt perspektiv och en återspegling av det industriella Sveriges position och förändring, tidsandan, människornas livsstil och levnadsvillkor och de rådande normerna och värderingarna.
Det är kring detta som följande program spelas upp på Regionmuseet vid Stora Torg i Kristianstad tisdagen den 30/9: 9.00-9.30 Registrering av deltagare. 9.30-9.40 Öppningsanförande av Ingemar Johnn, ordförande i IHS. 9.40-10.00 Inledningsanförande av Barbro Mellander, landsantikvarie. 10.00-11.00 “Bara ben och fantastiska maskiner.” Roger Johansson, universitetslektor i historia vid Malmö Högskola, visar oss tre filmer, som han hämtat från Malmö stadsarkiv och som är producerade av AB Malmö Strumpfabrik. Roger kommenterar de historiska källornas dokumentära innehåll och redovisar sin tolkning av de ideal och normer som filmerna återger. 11.00-11.15 Paus 11.15-12.00 “Hur räddar vi filmen åt framtiden?” Lina Ålenius, konservator vid Regionmuseet, informerar om Svenska Filminstitutets landsomfattande projekt för insamling av kulturhistorisk film och ger praktiska tips om hantering och förvaring av filmer. 12.00-12.55 Lunch, serveras på Regionmuseets restaurang. 13.00-14.15 “Välkommen till världens äldsta inspelningsateljé!” Ronny Jönsson, intendent och ansvarig för filmmuseet vid Östra Storgatan 53, bjuder in till ateljén, där Sveriges åtta första spelfilmer gjordes. 14.30-15.30 “Och nu blir det reklamfilm.” Michael Nilsson, copywriter och fil. mag. i filmvetenskap med inriktning på reklamfilm, lyfter fram reklamfilmens värde som tidsspegel och kulturhistoriskt dokument. Michael exemplifierar hur inslag från reklamens värld tagit plats i det allmänna medvetandet och skapat ett referensbibliotek, som folk känner till och kan referera till. 15.30-15.55 Kaffepaus. 16.00-17.00 Diskussion om film som historisk källa. Vi summerar dagens upplevelser och avslutar med en diskussion under ledning av Roger Johansson och Michael Nilsson. Konferensavgiften, som är 200:- (100:- för studerande), inkluderar lunch och kaffe. Anmälan sker genom att beloppet sänds in till Föreningen Industrihistoria i Skåne på postgirokonto 353242-1. Sista anmälningsdag är den 22 september.
Föreningen Industrihistoria i Skåne genomför konferensprogrammet i samarbete med Region- museet i Kristianstad, Malmö Högskola och Högskolan Kristianstad.
För hjälp i programarbetet tackar vi Skånes Näringslivsarkiv, Reklam- & Designhistoriska Föreningen och Sveriges Arkiv för Reklam och Grafisk Design.
Efter den snabba utbyggnaden av Skånelinjen (Per-Albinlinjen) längs Skånes och Blekinges kustlinje började ett omfattande förstärkningsarbete. De stora städerna i södra Sverige befästes med stridsvärn, spärrlinjer, vägspärrar, vägmineringar och skyddsrum. Känsliga delar bevakades av soldater. Öppna fält spärrades av och blockerades för att förhindra luftlandsättningar. Leif Högberg tar dig med till en hitintills okänd del av de svenska försvarsansträngningarna – städernas försvar! Följ med på en berättelse i den okända delen av det svenska försvaret – stadsbefästningarna. Utbyggnad och oförstånd har nästan eliminerat de flesta av dessa unika värnbyggen. Några enstaka finns fortfarande kvar. Tyvärr i bedrövligt skick. Som minnen från en orostid för- tjänar de ett bättre öde än att bara glömmas bort.
Kulsprutevärn M 72 vid Hovrättsbron. Foto Leif Högberg 2002. Kopiering ej tillåten utan fotografens skriftliga medgivande.
Avslutningsvis besöker vi ett av de kvarvarande värnen i Malmö. Du får möjlighet att besiktiga värnet, både utvändigt och invändigt.
Leif Högberg är försvarshistoriker och författare till böcker som SKÅNELINJEN – Det Skånska kustförsvaret under andra världskriget, I Per-Albinlinjens fotspår 1 – YSTAD och I Per-Albinlinjens fotspår 2 – SYDVÄSTRA SKÅNE. Han redigerar och ger dessutom ut tidskriften Fort & Bunker.
Konferensen «Industrisamhället och vi» den 25-26 oktober 2002.
För att uppmuntra till diskussioner och forskning kring industrisamhällets kulturarv och skapa kontakter mellan forskare och allmänhet kommer Föreningen Industrihistoria i Skåne att anordna en ambulerande årligt återkommande konferens i samarbete med olika utbildnings- och kulturinstitutioner i Öresundsregionen. I år anordnas en första sådan konferens tillsammans med Malmö Högskola och Malmö Stadsarkiv.
Under fredagen den 25 oktober 2002 ligger tyngdpunkten på forskning och idéutbyte. Vi kommer att hålla till i Malmö högskolas lokaler mitt i det industrihistoriskt intressanta Kockumsområdet, inte långt ifrån Malmö Centralstation. Adressen är Gäddan 8, Citadellsvägen 7.
Lördagens arrangemang är öppet för allmänheten. Alla intresserade kan ta del av föredrag och workshop den 26 oktober. Deltagarantalet är dock begränsat till max. 80 personer på grund av lokalernas storlek. Lokal: Malmö Stadsarkiv som också ligger i området Västra Hamnen. Här följer programmet
Fredagen den 25 oktober. Malmö Högskola, Gäddan 8 8.00 – 8.45 Registrering. Sal G8 124-125 8.45 – 9.00 Öppningsanförande. Sal G8 124-125 Ebbe Hædersdal, ordförande i Föreningen Industrihistoria i Skåne
9.00 – 9.15 Inledningsanförande. Sal G8 124-125 Lennart Olausson, rektor vid Malmö Högskola
9.15 -10.15 Huvudanföranden. Sal G8 124-125 9.15 – 9.45 Äldre industrimiljöer i samhälls- och stadsplaneringen. Ulf Erlandsson, FD, universitetslektor, Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds universitet.
9.45 – 10.15 Stärkelsefabriken i Kabusa vid Ystad – konsthall. Kerstin Barup, TD, professor i bebyggelsevård, Institutionen för byggande och arkitektur, LTH, Lunds universitet.
10.15 – 10.45 Kaffepaus. 10.45 – 12.15 Seminarier (3 parallella grupper med vardera 3 anföranden på max 20 min. + diskussion).
Seminarium 1. Grupprum 303:
Hotet mot järnvägsmiljöerna. Tomas Tägil, TD, Institutionen för arkitektur, LTH, Lunds universitet.
“Vårt vackra land” – Sockerpropaganda i folkhemmet. Fredrik Björk, FK, gästlärare, Teknik och Samhälle, Malmö Högskola.
Bevarande och tillhandahållande av olika medier från AB Felix. Anders Isberg, Landsarkivet i Lund.
Seminarium 2. Grupprum 305:
Lantgården och ekonomibyggnadernas historia under 1800-talet. Catharina Svala, AD, universitetslektor, Jordbrukets biosystem och teknologi, SLU – Alnarp.
Låt tusen museer blomma! Arbetslivsmuseernas arbete med industrisamhällets kulturarv. Barbro Franckie, Statarmuseet, Torup.
Seminarium 3. Sal G8 124-125:
Medborgarfostran. Jan Fredriksson, FK, doktorand, Etnologiska institutionen, Lunds universitet.
Industriarv och ideella krafter. Vad skånsk hembyggdsrörelse tagit hand om. Kerstin Arcadius, FD, kanslichef, Skånes Hembygdsförbund.
Företagsarkivet och filmen. Roger Johansson, FD, universitetslektor i historia, Malmö högskola.
12.15 – 13.30 Lunch 13.30 – 15.00 Seminarier (3 parallella grupper med vardera 3 anföranden på max 20 min. + diskussion)
Seminarium 1. Sal G8 124-125:
Kolrökplågan. Lars Berggren, FD, docent, Lärarutbildningen, Malmö högskola & Historiska institutionen, Lunds universitet.
Från andelsmejeri till kulturmejeri. Jenny Hällström, FK, forskningsingenjör, Institutionen för byggande och arkitektur, LTH, Lunds universitet.
Trelleborg Tretorns historia. Carl Aspegren, direktör, Trelleborg AB.
Bilden är från gummifabriken AB Velox, grundat 1896, föregångaren till dagens Trelleborg AB. Okänd fotograf.
Seminarium 2. Grupprum 303:
Mazetti. Anders Reisnert, biträdande stadsantikvarie, Malmö Kulturmiljö.
Idrottens hus i Helsingborg. Johan Iacobi, arkitekt, Institutionen för byggande och arkitektur, LTH, Lunds universitet.
Möllevångskravallerna i Malmö 1926. Stefan Nyzell, doktorand i historia, Malmö Högskola.
Seminarium 3. Grupprum 305:
Om myndighetsutövning och beslutsfattande kring det industriella kulturarvet – bl a Lagerhuset i Eslöv och Porjus kraftverksamhälle. Karin Gustavsson, FM, stadsantikvarie, Helsingborg Museum.
Program för industrisamhällets kulturarv i Skåne. Henrik Borg, Regionmuseet, Landsantikvarien i Skåne.
Perspektiv på industriarkeologins ramverk. Björn Magnusson Staaf, FD, Malmö Kulturmiljö.
15.00 – 15.30 Kaffepaus.
15.30 – ca 17.00 Huvudanföranden samt diskussion in pleno. Sal G8 124-125
15.30 – 16.00 Industrisamhällets genusarbetsdelning. Mats Greiff, FD, docent i historia, Malmö Högskola.
16.00 -16.30 Förutsättningar, frågor och former för arbetet med industrisamhällets kulturarv. Helena Westin, Riksantikvarieämbetet.
16.30 – Sammanfattande diskussion.
ca. 17.15 Föreningen Industrihistoria i Skåne och Malmö Högskola bjuder på fyllda baguetter och dryck samt filmförevisning. Sal G8 124-125.
Lördagen den 26 oktober. Malmö stadsarkiv Alla arrangemang är öppna för allmänheten: St. Varvsgatan 11 N:4
9.00 – 9.30 Det industriella kulturarvet och den regionala kulturmiljövården. Barbro Mellander, landsantikvarie, Regionmuseet, Kristianstad
9.30-10.00 Industriarkivalier och deras bevarande. Stadsarkivarie Göran Larsson, landsarkivarie Jan Dahlin, Gunnar Ahlström, ordförande i Skånes NäringLivsArkiv i Helsingborg
10.00-10.30 Kaffepaus.
10.30-11.00 Diskussion med utgångspunkt från förmiddagens inlägg.
11.00-12.30 Workshop med exempel på handlingar ur företagsarkiv som förvaras i Stadsarkivet. Diskussion kring olika handlingstyper och deras informationsvärde. Stadsarkivarie Göran Larsson och arkivarie Kerstin Martinsdotter
Kontaktpersoner:
Ebbe Hædersdal (ordf) Per-Jan Pehrsson (sekr) Nils Andersson
Föredraget “Bonnasmedjan och Brysselspetsarna” tisdagen den 24 september 2002 kl 19.00. Föreningens medlemmar hälsas hjärtligt välkomna till föreningens första arrangemang under hösten. Föredraget presenteras av Arne Högberg, som även har skrivit en spännande bok med samma titel (ISBN 91 564 1009-3, Corona förlag). Arne var reklamansvarig i företaget 1959-1971. Föredraget utgör en spännande dokumentär om hur människor möts, förenas, bygger upp och utvecklar ett ovanligt starkt företag.
Presentationen är främst en hyllning till de generationer av människor som genom sitt arbete överlämnat väsentliga värden till oss efterlevande.
Hundraåriga foton på verkstadsanställda kompletteras med berättelser från deras verkliga liv och det omgivande samhällets situation och förändringsutveckling.
Ett högtidsskrudat Eslöv är berett att ta emot sin kung, Gustav V, som skall inviga det stora lantbruksmötet. Välkomstkommittén väntar med spänning på tåget. Snickaren Hans Nilsson och hans son Martin har trängt sig fram i främsta ledet. Foto Alfred Föjer 1908.
Dramat spelas upp i grävmaskinsföretaget Åkermans, “Bonna- smedjan i Eslöv”, som blir berömd för sin introduktion av vinstandelssystemet i Sverige, sin lönsamhet och sin anställ- ningstrygghet.
Under 20- och 30-talet tillverkade Åkermans olika slag av vägmaskiner. Från ett uppslag i nr 3/63 av Åkermans kundtidning Kubik återger vi här några av dem. En vägvält från 1925, en väghyvel från 1935, en välthyvel från 1928, en vägvält från 1933 och en väghyvel från 1934. Längst ner till höger står produktutvecklingens slutresultat: premiärgrävmaskinen, Åkerman 300, som levrerades 1939.
Någon gång under 30-talet, dvs ungefär mitt i Bernt Lorenz Åkessons 38-åriga verksamhet som VD för Åkermans, togs denna bild. Tack vare hans djärva satsning på grävmaskiner var “Bonnasmedjan i Eslöv” på väg att utvecklas till ett framgångsrikt nischföretag. Men hans storhet var inte begränsat till det maskintekniska. Det visade han bl a genom det vinstdelningssystem som han införde i Sverige 1945 för all personal, trots enormt motstånd från såväl fack- som arbetsgivareorganisation. Foto Alfred Föjer.
1953 överlämnade Bernt Lorenz Åkesson ett välskött företag till sin efterträdare som VD: Nils Linander. Han skulle sedan under 37 år fram till 1990 framgångsrikt styra företagets utveckling. Bland de avgörande besluten som då togs, fanns det, att Åkermans skulle koncentrera sig på en sorts produkter: grävmaskiner.
Väggalmanackor med attraktiva bilder var på 60-talet en uppskattat och effektivt reklammedium. Den första väggalmanckan som jag var med om att göra på Åkermans var för 1960. Den följdes sedan under många år av en hel rad almanackor, som genom sina motiv blev mycket populära hos våra kunder. Till vår första väggalmanacka hade vi som vackert kuttersmycke valt Miss Sweden från 1957, Inger Jonsson, numera Inger Malmros. Bilden togs av Dan Segerfeldt på Stenbergs Bilder.
1960 bestämde vi oss för att ge ut en kundtidning. Genom den skulle vi kunna skapa en kontinuerlig kontakt och dialog med vår omvärld, i vilken vi räknade in såväl kunder som maskinister, branschföreningar, statliga och kommunala myndigheter, konsulter, mediarepresentanter, bankkontakter, leverantörer och anställda.
Tidningen skulle skilja sig från alla andra kundtidningar genom att den främst skulle vara en tidning, dvs en publikation med intressanta nyheter och inte någon reklambroschyr, som distribuerade självbelåtna konstateranden om den egna förträffligheten.
Jag gav tidningen namnet Kubik. Med facit i hand kan man konstatera, att tidningen blev en succé. Någon liknande publikation fanns inte. Den komm att betyda mycket för Åkermans status.
Sveriges främsta reklamgrafiska utmärkelse tilldelades Kubik 1964, då branschföreningen SAFFT belönade vår tidning med ett Guldägg.
Bland de som imponeras av företagets utveckling finns Wallenbergs Investor och P G Gyllenhammars Volvo.
Men precis när det marknadsledande och expanderande företaget skall fylla hundra, slår ödet till och allt förändras. En ny ägare träder in. Kompetensen outsourcas. Lyckan tar slut. Lönsamhet och anställningstrygghet för två tusen anställda förvandlas snabbt till förlust och nerläggning.
Den siste mars 2000 släcks ljuset och stängs dörren för sista gången i det förr så ärorika och stolta grävmaskinsföretaget. Men minnet, förebilderna och idéerna lever vidare och utmanar oss att utveckla den etik och kompetens som ger oss starka och sunda företag, som kan infria människornas drömmar om en bättre värld.
Föredraget äger rum tisdagen den 24 september kl 19.00 på Malmö Högskola, Gäddan 7, Citadellsvägen 9.
Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies. mer information
Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.
