Föreningens årsmöte. Därefter gör Janis Priedits en bildvisning om Skånska industribanor. Mötet sker på Teknikens och Sjöfartens hus, Malmöhusvägen i Malmö.
Kategori: Aktiviteter (Sida 17 av 21)
Publikvisning med efterföljande diskussion av utställningarna “Muskler och Motorer” och “Smart” på Teknikens och Sjöfartens hus, Malmöhusvägen i Malmö.
Museets egen text om “Muskler och Motorer”:
När och hur använder vi muskelkraft, ånga, gas, bensin och elektricitet? Det är full fart på motorerna, hjulen snurrar och du kan själv sätta igång den väldiga, gröna ångmaskinen från fartyget Rogaland. Klättra upp i den gamla traktorn, provsitt hästspårvagnen eller känn på hur det är att leka lokförare i det stora ångloket. Välkommen till en ny basutställning på Teknikens och Sjöfartens hus som presenterar museets största och mest spektakulära föremål i en ny och spännande miljö!
Museets egen text om “Smart!”:
Nytt, skånskt och smart! En utställning om skånska innovationer de senaste 200 åren. Det kan vara allt från enkla, klyftiga lösningar i vardagen till högteknologiska genombrott. Innovationer handlar om att se möjligheter och att pröva sig fram. Att aldrig ge upp utan att brinna för sin idé. Som ensam uppfinnare, forskare eller stort företag.
Ystadsföretag med rötter i Persöner – en återblick
Mötet äger rum på Klostret i Ystad och är ett samarrangemang med Ystads museer och Ystads Fornminnesförening.
Medverkande:
Hugo Jönsson från Polykemi och Bertil Håkansson från PMH International berättar om sina företag och hur de utvecklats från Persöner.
Tonvikten i samtalen ägnas Persöner, dess verksamhet och utveckling och skälen till de förändringar som sedan ägde rum. Detta är samtidigt en viktig del av Ystads näringslivshistoria. Samtalet leds av Per-Axel Sjöholm, Ystads Fornminnesförening.
Persöner var en gång Ystads dominerande företag och många av de verksamheter som fanns inom Persöner lever idag kvar i staden under andra namn.
Stadens största företag idag, Polykemi AB, är å andra sidan ett resultat av att Hugo Jönsson inte fick gehör inom Persöner för sitt förslag att starta en produktion av plastråvaror och då bildade ett eget företag 1968.
Under 1970-talet ägde en rad omstruktureringar rum och 1980 hade Sonesson-gruppen helt övertagit verksamheten. PMH International AB köptes sedan i början av 1990-talet ut av Bertil Håkansson som ytterligare ett familjeföretag.
Dessa två livaktiga familjeföretag är idag verksamma i Ystad. En detaljerad beskrivning av Persöners utveckling finns att läsa i Ystadiana 1999, som kan beställas från Ystads Fornminnesförening, se www.ystadsfornminnesforening.se/html/arsb_f_2000.html.
En innehållsförteckning ur vilken mångfalden av företag inom Persöner-koncernen kan avläsas, finns här. www.ystadsfornminnesforening.se/Verkstadsf-091118.pdf.
Verksamheten vid Polykemi AB och PMH International AB presenteras också på deras resp sajter, www.polykemi.se och www.pmh.se.
/Mats Höjeberg
Dialog om bevarande och utveckling på gamla Kockumsområdet i Malmö torsdagen den 15 oktober 2009 kl 18.15 i faktarummet i matsalen på Kockums AB, Stora Varvsgatan 11.
Samtal om historia och framtid med anledning av aktuella planer för exploatering av gamla Kockums.
Medverkande:
Ordföranden i Malmö stadsbyggnadsnämnd Anders Rubin
Planarkitekt Björn Engdahl, Malmö stadsbyggnadskontor
Stadsantikvarie Anders Reisnert, Malmö museer
Byggnadsantikvarie Olga Schlyter, Malmö museer
Projektutvecklare Karin Månsson, PEAB AB
VD Lennart Ottosson, Dockan Exploaterings AB
Samarrangemang med Malmö museum och Varvshistoriska Föreningen.
Se även: “Kulturhistorisk utredning. Varvsstaden. Kockumsområdet söder om Stora Varvsgatan.” (23 sidor).
Höganäs industrihistoria onsdagen den 23 september 2009.
Industrihistorisk stadsvandring och besök på keramikfabriker.
Program:
16.50-17.00 Samling vid Höganäs f.d. järnvägsstation (invid hållplats Höganäs stadshuset).
17.00-18.00 Rundvandring med Stadsantikvarie Henrik Ranby i Höganäs industrihistoriska miljöer.
18.00-18.30 Visning av finkeramiska fabriken av Torsten Loodberg, Staffordska sällskapet.
Promenad till Saltglaseringsfabriken.
18.45-19.15 Visning av Saltglaseringsfabriken av Anders Johansson, keramiker.
19.15 Avslutande promenad till f.d. stationshuset.
Samarrangemang med Höganäs kommun, stadsantikvarien, och Staffordska sällskapet.
Onsdagen den 3 juni 2009 klockan 19.00 kommer vi, som vi tidigare meddelat, att besöka Limhamns kalkbrott tillsammans med Svenska Naturskyddsföreningens Malmösektion. Observera tiden, klockan 19.00.
Turen leds av kommunekolog Mats Wirén, så vi får ett intressant besök med industrihistoria och ekologi. Samling i god tid före klockan 19 vid kalkbrottets stora ingång, Limhamnsgårdens allé.
Turen kommer att pågå i cirka 3 timmar. Oöm klädsel!
Måndagen den 20 april 2009, kl 18.00. Årsmöte. Lokal är Malmö Museer, Teknikens och Sjöfartens hus, Malmöhusvägen 7, Malmö. Ingång sker från museilokalens västra sida.
Ladda ner Verksamhetsberättelsen för 2008.
Efter årsmötet blir det en kort kaffepaus, och därefter kl 19.00 föredrag av Robert Willim “Industriruinens återkomst”.
Han kommer att ge oss intressanta perspektiv på vad det är som vi bevarar som industriminnen. Är det byggnaden/fabriken som vi ska ge nya funktioner, som uppfräschade ruiner omvandlade till bostäder, kaféer, gallerier eller trendiga arbetsplatser.
Eller kan de ha en annan plats i vårt kulturarv, och i så fall hur?
Robert Willim är etnolog och forskare vid Lunds universitet som disputerade på en avhandling om Framfab 2002 och har ett brett kulturperspektiv i sitt arbete.
Han har nyligen publicerat boken Industrial Cool som diskuterar hur vi kan ta vara på industrihistorien.
Lördagen den 28 mars 2009, kl 13.00-15.30. Bakom fasaderna på Limhamns cementfabrik.
Följ med på ett besök på gamla Cementa i Limhamn. Här har cement tillverkats från 1889 till 1970-talets början. Cementen som tillverkats här har använts i konstruktioner och byggnader världen över och företaget har satt sin prägel på Limhamns siluett, bebyggelse och samhällsanda.
Limhamn betyder kalkhamn och här har man brutit och bearbetat kalksten i hundratals år. Idag när kalkbrottet är nedlagt, järnvägsspåren upprivna och fabriken bara ska användas något år till, vill vi beskriva denna klassiska skånska industrimiljö genom ett besök som innehåller en historisk tillbakablick, en rundvandring på fabriksområdet och en blick mot framtiden där de nya ägarna planerar att med viss återanvändning bygga nya bostäder i miljön.
Medverkande: Sven Olof Ahlberg Kulturbyggnadsbyrån, Lennart Björklund projektchef NCC Construction AB, Olga Schlyter Byggnadsantikvarie Malmö museer, Ingemar Wickström fd vVD Cementa
Tid: Lördagen 28:e mars klockan 1300-1530.
Plats: Heidelbergs kontor på fd Cementa, (50 m innanför fabriksgrinden), Övägen 1.
Lästips: Alf Åberg Cement i 100 år, en krönika om Skånska cementaktiebolaget AB Cementa.
Rosendals avloppspumpstation ligger längst österut på Byggmästaregatan i Malmö.
Idag tar vi det som en självklarhet att när man vrider på vattenkranen, så kommer det härligt friskt vatten ur kranen. Med samma självklarhet förutsätter vi att det vatten vi har använt och som vi kallar avloppsvatten, rinner bort ur vår åsyn och inte skapar några problem för oss, varken i närheten eller vid våra badstränder.
Det ansvarfulla sätt vi idag tar hand om avloppsvattnet, startade för 100 år sedan med invigningen av Rosendals avloppspumpstation. En invigning som gällde hela avloppssystemet med avskärande ledningar, pumpstation och tryckledningar till recipienten. Ett system som idag har växt enormt, inte bara ledningsmässigt utan även med en avancerad avloppsrening.
Ladda ner en 12-sidig skrift om Rosendals avloppspumpstation – och dess 100 år (pdf 4 MB) från Skånska vattentornssällskapets sajt, www.eber.se. Studiebesöksdeltagarna kommer att få den tryckta skriften.
Samling vid Sysavs huvudkontor Spillepengsgatan 13, Malmö.
Sopor förr och nu.
Det är ungefär hundra år sedan invånarna i svenska städer tröttnade på att ha illaluktande och smittspridande sopor på gatorna och började köra iväg dem och lägga dem på hög utanför städerna. Trots att samhället förändrades mycket fortsatte vi länge att hantera avfallet på samma sätt.
SYSAVs VD Håkan Rylander berättar om avfallshanteringens historia fram till dagens verksamhet. Vad händer i framtiden. Vi får också se hur SYSAV har återvunnit byggnadsmaterial.
