Rundvandring som belyser Malmös industriella utveckling. Tisdagen den 27 september 2005 klockan 18.00 är du välkommen att sluta upp kring Frans Suells staty vid Norra Vallgatan för att delta i en industrihistorisk rundvandring, som leds av byggnadshistorikern Per-Jan Pehrsson.
Per-Jan börjar sin historiska resumé med att belysa den roll som Frans Suell, som levde mellan 1744 och 1818, kom att spela i utvecklingen av Malmös hamn, handel och industri. Per-Jan visar var Frans Suells bostad och tobaksfabrik fanns och redovisar vilken betydelse som hamnen och järnvägen fick för Malmös industriella expansion. Under rundvandringen kommer Per-Jan att kommentera en rad byggnader, som har intressanta kopplingar till den industrihistoriska utvecklingen. Vi informeras om hur hamnen ständigt har utvecklats fram till våra dagar. Vi ser på torrdockan och det säregna skyddsrummet och en rad karakteristiska Kockum-byggnader, innan rundvandringen avslutas på stapelbädden vid f d Saab-fabriken, där vi på avstånd ser dagens utropstecken: Turning Torso.
Vi möts som sagt vid Suell-statyn kl. 18.00 och räknar med att rundvandringen varar fram till halv åtta-tiden.
Besök på Still Stocka AB i Stockamöllan. En ovanligt intressant industrihistorisk kväll utlovas torsdagen den 2 juni 2005 klockan 19.00.
Då är vi inbjudna till Still Stocka AB i Stockamöllan, som ju ligger ca 15 kilometer norr om Eslöv. Vi välkomnas av Björn Jerslind, som presenterar företagets historia och som också visar oss runt i företagets industrimuseum.
Här är några highlights ur Stockamöllans historia:
Företaget startade som kvarn på 1600-talet och kan därmed betraktas som ett av Sveriges äldsta företag.
Efter det att Wilhelm Sonesson 1893 köpt Stockamöllan av sin far inleddes en stark expansion av den industriella verksamheten, som baserades på sågverk och snickeri. Den första hyvelbänken kom 1897 och den första “rullebören” 1902. Med skottkärran tog företaget steget in i transporthanteringsbranschen, som man sen varit trogen.
1906 bolagiserades rörelsen under namnet Stockamöllan AB. 1918 tillverkades den första gaffellyftvagnen och 1950 den första gaffeltrucken. Dessa båda produkttyper utgör idag det aktuella produktprogrammet.
Fram till 1989 var Stockamöllan ett familjeföretag inom släkten Sonesson i nio generationer. Från och med 2004, då företaget blev helägt av Still GmbH, är bolagsnamnet ändrat till Still Stocka AB.
Då ses vi som sagt på Still Stocka AB i Stockamöllan torsdagen den 2 juni 2005 klockan 19.00.
Årsmöte och föredrag om Falsterbonäsets infrastruktur. Den 28 april 2005 klockan 18.00 håller vi vårt årsmöte. Som vanligt träffas vi i lokalen på Malmö Högskola, IMER, sal 1117B, Gibraltargatan 2 (f d Engelbrektsboden). I samband med årsmötet berättar Christian Kindblad om hur Falsterbonäsets infrastruktur kom att domineras av tre monumentala projekt: Järnvägen, cementfabriken och kanalen.
Besök på Sjöbergska Palatset i Malmö. Torsdagen den 7 april 2005, då vi besöker Sjöbergska Palatset vid Drottningtorget i Malmö.
Vi samlas klockan 18.30 utanför Vagnmuseet, där vi välkomnas av Carola Jörmyr Lund, som introducerar oss i det sjöbergska kvarteret. Sen tar Christer Blomqvist över den historiska presentationen och blir vår ciceron under vandringen i den ärevördiga industrimiljön.
Konferens om den skånska livsmedelsindustrin. Tisdagen den 8 mars 2005 i Medborgarhuset i Eslöv hålls den den industrihistoriska och framtidsinriktade konferensen om den skånska livsmedelsindustrin, regionens utveckling och konsumenternas välbefinnande. Program. (pdf) Arrangerad av Föreningen Industrihistoria i Skåne i samarbete med Skånes NäringslivsArkiv, Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne, Riksantikvarieämbetet, Industrihistoriskt Forum och Skånes Livsmedelsakademi.
Sedan 2003 ingår Leo i världens största läkemedelsföretag, Pfizer, som har 120.000 anställda i 150 länder. Här i Helsingborg arbetar idag ca 1.000 personer, främst med Nicorette.
Sedan 2003 ingår Leo i världens största läkemedelsföretag, Pfizer, som har 120.000 anställda i 150 länder. Här i Helsingborg arbetar idag ca 1.000 personer, främst med Nicorette. Fram till 1914 var det förbjudet för andra än apotek att tillverka läkemedel i Sverige. Men genom apoteksvarustadgan som trädde i kraft det året, öppnades möjligheten för en industriell tillverkning av läkemedel.
I den nya industrigrenen kom Helsingborg att spela en viktig roll. Av de fem företag som bildades, när grunden till den svenska läkemedelsindustrin lades under 1900-talets två första decennier, kom tre att ha sina rötter i Helsingborg. Det var Leo, Ferrosan och Hässle. I Stockholm var det Pharmacia och i Södertälje Astra.
Aktiebolaget Leo bildades i Helsingborg 1914 av det danska företaget Løvens kemiske Fabrik. Apotekare Johan Zickerman på apoteket Björnen vid S:t Jörgens plats blev chef för verksamheten. Han fick också ansvaret för Leos dotterbolag Ferrosan, som 1920 övertogs av Malmö Kaffekompani och flyttade till Malmö.
Från apoteket Björnen vid S:t Jörgens Plats, där Leo startade 1914, flyttades produktionen 1920 till denna fabriksbyggnad i stadsdelen Stattena.
Under åren har Leo introducerat en imponerande rad produkter på marknaden. Efter laxermedlet Leopiller, som var den första produkten, som tillverkades i Leos fabriksbyggnad från 1920, följde bl a insulinet.
Sen kom Albyl, som under många år var Leos flaggskepp och som blev synonymt med huvudvärkstablett. Under 30-talet inleddes forskning inom hormonområdet, som ledde fram till bl a Estradurin och Estracyt för behandling av prostatacancer. På 50-talet lanserades Hibernal mot schizofreni och Tymelyt mot depressioner. Till de mest kända Leo-preparaten hör vidare Calciopen, Vitatonin och Treo, en framgångsrik fortsättning till Albylen.
1967 hände något extraordinärt. Då föddes idén om ett nytt medicinskt preparat, som genom tillförsel av nikotin i annan form än tobak skulle kunna bekämpa rökbegäret.
Efter en långdragen utvecklingsprocess kunde Leo 1978 lansera rökavvänjningsmedlet Nicorette. Det blev en formidabel succé. Idag är Nicorette ett av världens största receptfria läkemedel.
Fram till 1983 ägdes Leo av danska intressenter. Då övertog det Volvo-dominerade företaget Wilhelm Sonesson AB alla aktier i Leo.
Tre år senare integrerades Leo i Pharmacia, som år 2003 gick upp i Pfizer, som idag med 120.000 anställda i 150 länder är världens största läkemedelsföretag.
Detta var en kort historisk introduktion inför det spännande mötet på Pfizers mäktiga anläggning i Helsingborg onsdagen den 20 oktober 2004 klockan 18.00, då värdparet Jerker Ahlin och Rolf Lundgren hälsar oss välkomna till utställningen Leo Nostalgicus. Utöver visning och föredrag serveras det kaffe med landgång. Vi ses!
PS. Den exakta adressen till Pfizer, som ligger i stadsdelen Stattena är Norrbroplatsen 2, där det finns en stor parkeringsplats framför byggnaden. Vi samlas där för att klockan 18.00 släppas in via huvudvakten.
Från apoteket Björnen vid S:t Jörgens Plats, där Leo startade 1914, flyttades produktionen 1920 till denna fabriksbyggnad i stadsdelen Stattena.
En resa till den skånska industrins födelseplatser. Välkommen till vårt första höstprogram onsdagen den 8 september 2004 kl. 19.00. Det blir en resa till den skånska industrins födelseplatser! Den virtuella resan äger rum i lokalen på Malmö Högskola, IMER, sal 1117B, Gibraltargatan 2.
Som sakkunnig reseledare möter du byggnadshistorikern Per-Jan Pehrsson, vars föredrag vi gett titeln: Per-Jans skånska resa.
På jakt efter fabriker, stationer och andra spår från den tidiga industrialiseringen följer vi Per-Jan på hans resa genom Skåne. Eftersom järnvägsnätet var stommen i den industriella utvecklingen är det logiskt, att vi startar resan med tåg från Malmö, där Södra stambanan började byggas. Banans första sträckning Malmö-Lund invigdes 1856. Ett tidigt minne från denna banbrytande tidsperiod möter vi i SJs godsmagasin i Lund.
På den fortsatta färden runt Skåne konstaterar vi, att till förutsättningarna för det skånska industrisamhällets utveckling hörde närhet till järnvägsspår, vattendrag och råvaror.
Det gäller bl a sockerbruken (1907 fanns det 31 sockerbruk och raffinaderier, som ingick i Sockerbolaget), brännerierna (vid förra sekelskiftet fanns det ett hundratal spritfabriker i Skåne), bryggerierna och andra livsmedelsproducenter.
Liknande förutsättningar gällde även för t ex läderfabrikerna, pappersbruken, jord-, sten-, kalk- och lerindustrin, tegelbruken, trävaruindustrin och verkstäderna.
Resande med tåget till födelseplatserna för den skånska industrin! Tag plats! Dörrarna stängs! Trevlig resa! Nästa station efter Lund är Eslöv.
Utflykt till IFÖ-verkens industrimuseum i Bromölla samt till Ebbamåla Bruk. Lördagen den 5 juni 2004 hoppas vi skall bli en extra minnesvärd dag för dig och oss andra i föreningen. Då planerar vi nämligen att tillsammans göra en utflykt till IFÖ-verkens berömda industrimuseum i Bromölla för att där uppleva den spännande företagshistoria som inleddes 1887 och som baserades på kalk- och kaolinfyndigheterna på Ivön.
Från IFÖ-verken fortsätter vi färden några mil norrut till Ebbamåla Bruk, som tilldelats utmärkelsen ”Årets industriminne” och där maskiner från industrins barndom fortfarande är i drift.
Vi har tänkt, att resan skall ske genom samåkning i bil. Vill du följa med som passagerare eller planerar du att köra i egen bil, där du har plats för medåkande?
Efter besöket på IFÖ-verken tar vi lunchrast i Bromölla. Utöver lunchen kan du räkna med följande kostnad för utflykten:
Inträde (70:-) och kaffeservering (35:-) på Ebbamåla Bruk = 105:-. För resan tur och retur betalar varje medpassagerare 100:- till bilföraren.
Inför avfärden träffas vi klockan 8.30 på parkeringsplatsen Bagers Plats utanför Malmö Högskola i Tornhuset (f d Hamnkontoret).
Därifrån kör vi i samlad tropp till Bromölla, där visningen börjar klockan 10.00. Ungefär vid 18.30-19.00 räknar vi med att vara tillbaka i Malmö.
Som medlem i Föreningen Industrihistoria i Skåne kallas du härmed till vårt årsmöte, som startar klockan 19.00 på måndagen den 26 april 2004. Årsmötet hålls i lokalen på Malmö Högskola, IMER, sal 1117B, Gibraltargatan 2 (f d Engelbrektsboden).
En söt historia om hur Malmö och Arlöv förvandlade lyx till en svensk vardagsvara. Historien börjar egentligen redan kring år 1.000 före Kristus, då människorna på öarna i Stilla Havet hade upptäckt sötman i sockerrörets märg. Det dröjde dock ända till 600 år efter Kristus. innan man hade lärt sig att koka saften och framställa fast socker. Sen spred sig ryktet om det nya njutningsmedlets angenäma smak och viktiga energiinnehåll allt mer över världen. Sockret ansågs också ha medicinska effekter och blev därför även en ingrediens i läkemedel.
Arlövs sockerbruk som grundades 1869, härjades svårt av en brand 1896. Men bruket blev snabbt återuppfört, vilket detta foto från 1897 bekräftar.
Arlövs sockerbruk som grundades 1869, härjades svårt av en brand 1896. Men bruket blev snabbt återuppfört, vilket detta foto från 1897 bekräftar.
Men eftersom framställningsprocessen för socker var komplicerad, kom sockret under många av de följande århundraden bara att finnas i små mängder som en exklusiv och åtråvärd lyx för överheten. Den första gången som socker nämns i svensk historia är 1328 i ett dokument från ett gästabud för lagmannen Birger Persson, den heliga Birgittas far.
För den stora allmänheten förblev dock sockret som sagt en sällsynt vara på matbordet. År 1700 var sockerkonsumtionen i Sverige 0,1 kilo per person och år 1750 hade den stigit till 0,4 kilo. Hundra år senare, 1850, var förbrukningen av socker uppe i 4 kilo per person och år. Och sen fortsatte sockerkonsumtionen att stiga successivt. (Idag är siffran tio gånger större, dvs ca 40 kilo).
Sockret blev alltså med tiden en allt större nödvändighet för Europas befolkning. När problemen med import av rörsocker ökade, bl a genom Napoleons krig, ledde det till att behovet av en inhemsk sockerråvara växte sig starkt.
Valet föll då på en grönsak som länge varit känd som söt och välsmakande: Sockerbetan. Efter ett mödosamt utvecklingsarbete blev sockerbetan den nya råvaran för sockerproduktion i vårt klimat. Sockerbetan visade sig kunna erbjuda samma sockerhalt, ca 17%, som sockerröret. Det innebär ca 100 gram socker på varje beta. Den nordiska betsockertillverkningen inleddes 1837. Då byggde N A Barck Sveriges första sockerbruk i Malmö. Det följdes snart av flera, bl a av Arlövs Sockerbruk, som grundades 1869.
1907 slog sig 21 sockerbruk och 10 raffinaderier samman och bildade Svenska Sockerfabriks AB, i dagligt tal kallat Sockerbolaget. Det köptes 1993 av danska Danisco.
Konsumentförpackningar började införas i slutet av 1920-talet. Toppsockret var det första socker som förpackades till konsument. Samtidigt började Sockerbolaget göra reklam för sina produkter genom filmer, annonser och receptböcker. Den här bilden som togs 1934, visar två damer som förpackar sockertoppar. Efter andra världskriget och de s k snabbköpens genombrott utvecklades förpackningstekniken snabbt.
Konsumentförpackningar började införas i slutet av 1920-talet. Toppsockret var det första socker som förpackades till konsument. Samtidigt började Sockerbolaget göra reklam för sina produkter genom filmer, annonser och receptböcker. Den här bilden som togs 1934, visar två damer som förpackar sockertoppar. Efter andra världskriget och de s k snabbköpens genombrott utvecklades förpackningstekniken snabbt.
I Danisco ingår idag 13 sockerbruk. Tre av dem finns i Sverige: i skånska Arlöv, Örtofta och Köpingebro. Vid bruket i Arlöv tillverkas ca 230.000 ton sockerprodukter per år. Sammanlagt producerar Danisco vid sina 13 bruk omkring 1,3 miljoner ton socker årligen. Utöver socker tillverkas även foder- och kostfiberprodukter.
Danisco Sugar är därmed en av Europas största producenter av socker – det näringsämne och livsmedel som också fungerar som en krydda och smakförstärkare, som ett jäsningshjälpmedel och som ett naturligt konserveringsmedel för att bevara smak, färg och färskhet i bl a sylt och marmelad.
Torsdagen den 25 mars 2004 klockan 18.30 välkomnar Gertrud Helgesson och K G Andersson oss till Sockermuseet i Arlöv.
Kommer du från Malmö kör du gamla Lundavägen mot Arlöv och passerar förbi brukets stora grindar för lastbilstrafik. Du ser en skylt med texten Danisco Sugar, Du kör in genom huvudentrén fram till parkeringen. Vid vakten och receptionen möter du vårt värdpar.
Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies. mer information
Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.
