Etikett: Föredrag (Sida 6 av 6)

Onsdag 8 september 2004 kl 19.00. Föredrag i Malmö om den skånska industrins födelseplatser.

2004-09-08 /

En resa till den skånska industrins födelseplatser.
Välkommen till vårt första höstprogram onsdagen den 8 september 2004 kl. 19.00. Det blir en resa till den skånska industrins födelseplatser! Den virtuella resan äger rum i lokalen på Malmö Högskola, IMER, sal 1117B, Gibraltargatan 2.

Som sakkunnig reseledare möter du bygg­nads­historikern Per-Jan Pehrsson, vars föredrag vi gett titeln: Per-Jans skånska resa.

På jakt efter fabriker, stationer och andra spår från den tidiga industrialiseringen följer vi Per-Jan på hans resa genom Skåne. Eftersom järnvägsnätet var stommen i den industriella utvecklingen är det logiskt, att vi startar resan med tåg från Malmö, där Södra stambanan börja­de byggas. Banans första sträckning Malmö-Lund invigdes 1856. Ett tidigt minne från denna banbrytande tidsperiod möter vi i SJs godsmagasin i Lund.

På den fortsatta färden runt Skåne konstaterar vi, att till förutsättningarna för det skånska industrisamhällets utveckling hörde närhet till järnvägsspår, vattendrag och råvaror.

Det gäller bl a sock­er­bruk­en (1907 fanns det 31 sockerbruk och raffinaderier, som ingick i Socker­bolaget), brännerierna (vid förra sekelskiftet fanns det ett hundratal spritfabriker i Skåne), bryggerierna och andra livsmedelsproducenter.

Liknande förutsättningar gällde även för t ex läder­fabrikerna, pappersbruken, jord-, sten-, kalk- och lerindustrin, tegelbruken, trävaruindustrin och verkstäderna.

Resande med tåget till födelseplatserna för den skånska industrin! Tag plats! Dörrarna stängs! Trevlig resa! Nästa station efter Lund är Eslöv.

Tisdag 16 december 2003 kl 19.00. Föredrag i Malmö om Malmö – en industristad tar form.

2003-12-16 /

Malmö – en industristad tar form.
Malmö – en industristad tar form. Föredrag av Per-Jan Pehrsson den 16 december 2003 klockan 19.00. Lokal: Malmö Högskola, Flundran, f.d. Engel­brekts­boden sal F117, Gibraltargatan 2.

Ett omfattande bildmaterial, 160 diabilder, som belyser stadens och byggnadernas utveckling under 1800- och 1900-talens industrialisering.

Föredraget ingår i kursundervisningen vid Malmö Högskola och medlemmarna i föreningen Industri­historia i Skåne och andra intresserade är väl­komna att se och lyssna.

Onsdag 26 november 2003 kl 19.00. Föredrag på Malmö Högskola: En guidning bland fabrikerna i Malmö innerstad 1897.

2003-11-26 /

Vad minns Malmö av de människor som för hundra år sedan vandrade på stadens gator, bodde i dess hus och arbetade i dess fabriker?

Med hjälp av stadsarkivets bild- och textdokument och med den hundraåriga kartan ovan som underlag arrangeras en vandring i Malmös fascinerande industrihistoriska värld onsdagen den 26 november 2003 klockan 19.00.

Kerstin Martinsdotter, arkivarie på Malmö stadsarkiv, visar oss då runt i stan anno 1897 från en­rummaren på Storgatan i Södra Förstaden, där hon och hennes man Arne bor.

Året dessförinnan, dvs 1896, hade de tillsammans med 400.000 andra personer besökt den fantas­tiska Nordiska Industri- och Slöjdutställningen i Malmö, då de också fick bevittna den svenska filmpremiären, avtäckningen av Karl X Gustav-statyn på Stortorget samt invigningen av Malmö Idrottsplats och Allmänna sjukhuset.

Vi följer Kerstin till fots i innerstan, där det finns ett 90-tal fabriker med 4.708 anställda. Kerstin sköter en cigarrmaskin på Kockums tobaksfabrik på Väst­er­gatan (se bilden) medan Arne lastar säckar på Skånska Cementgjuteriet vid Citadellskajen.

Sam­manlagt har stan 55.000 invånare. Av dem jobb­ar 10.500 inom industrin, som har expanderat våldsamt under 90-talet.

Bland stans övriga företag uppmärksammar vi bl a Kockums vid Kärleksgatan, Morescos kappfabrik, Malmö mekaniska tricotfabrik, Svenska Strå- och Filthattfabriken, Malmö Bomullsväfveriaktiebolag, Skånska Litografen, Cloetta, Swedbergs bageri, Yllefabriken, dvs Doffeln, som sen fick ge plats för NK resp Hansacompagniet…

Om detta och mycket mer berättar alltså Kerstin Martinsdotter onsdagen den 26 november klockan 19.00.

Välkommen att lyssna till hennes intressanta och kompetenta guidning bland fabrikerna i Malmö innerstad 1897. Det blir en angenäm vandring både för hjärna och hjärta. Samtidigt som fötterna får vila, eftersom hela upplevelsen ges i vår lokal på Malmö Högskola, IMER, sal 1117B, Gibraltar­gatan 2.

Torsdag 5 juni 2003 kl. 18.00. Föredrag och rundvandring: I Per-Albinlinjens fotspår.

2003-06-05 /

I Per-Albinlinjens fotspår. Torsdagen den 5 juni 2003 kl. 18.00 (OBS tid­punkt­en!). Föredrag av Leif Högberg. I Per-Albin­linjens fotspår.

Lokal: Malmö Högskola, Gibraltargatan 2 sal 1117B (fd Engelbrektsboden, kv Flundran – se kartan nedan)

Leif Högberg. Webbsajt: http://www.bunker.nu/

Efter den snabba utbyggnaden av Skånelinjen (Per-Albinlinjen) längs Skånes och Blekinges kustlinje började ett omfattande förstärkningsarbete. De stora städerna i södra Sverige befästes med stridsvärn, spärrlinjer, vägspärrar, vägmineringar och skyddsrum. Känsliga delar bevakades av soldater. Öppna fält spärrades av och blockerades för att förhindra luftlandsättningar.
Leif Högberg tar dig med till en hitintills okänd del av de svenska försvarsansträngningarna – städernas försvar! Följ med på en berättelse i den okända delen av det svenska försvaret – stadsbefästningarna. Utbyggnad och oförstånd har nästan eliminerat de flesta av dessa unika värnbyggen. Några enstaka finns fortfarande kvar. Tyvärr i bedrövligt skick. Som minnen från en orostid för- tjänar de ett bättre öde än att bara glömmas bort.

Kulsprutevärn M 72 vid Hovrättsbron.
Foto Leif Högberg 2002. Kopiering ej tillåten utan fotografens skriftliga medgivande.

Avslutningsvis besöker vi ett av de kvarvarande värnen i Malmö. Du får möjlighet att besiktiga värnet, både utvändigt och invändigt.

Leif Högberg är försvarshistoriker och författare till böcker som SKÅNELINJEN – Det Skånska kust­försvaret under andra världskriget, I Per-Albinlinjens fotspår 1 – YSTAD och I Per-Albinlinjens fotspår 2 – SYDVÄSTRA SKÅNE. Han redigerar och ger dessutom ut tidskriften Fort & Bunker.

Tisdag 24 september 2002 kl 19.00. Föredrag: Bonnasmedjan och Brysselspetsarna.

2002-09-24 /

Föredraget “Bonnasmedjan och Brysselspetsarna” tisdagen den 24 september 2002 kl 19.00.
Föreningens medlemmar hälsas hjärtligt välkomna till föreningens första arrangemang under hösten. Föredraget presenteras av Arne Högberg, som även har skrivit en spännande bok med samma titel (ISBN 91 564 1009-3, Corona förlag). Arne var reklamansvarig i företaget 1959-1971. Föredraget utgör en spännande dokumentär om hur människor möts, förenas, bygger upp och utvecklar ett ovanligt starkt företag.

Presentationen är främst en hyllning till de generationer av människor som genom sitt arbete överlämnat väsentliga värden till oss efterlevande.

Hundraåriga foton på verkstadsanställda kompletteras med berättelser från deras verkliga liv och det omgivande samhällets situation och förändringsutveckling.

Ett högtidsskrudat Eslöv är berett att ta emot sin kung, Gustav V, som skall inviga det stora lantbruksmötet. Välkomstkommittén väntar med spänning på tåget. Snickaren Hans Nilsson och hans son Martin har trängt sig fram i främsta ledet. Foto Alfred Föjer 1908.

Dramat spelas upp i grävmaskinsföretaget Åkermans, “Bonna-
smedjan i Eslöv”, som blir berömd för sin introduktion av vinstandelssystemet i Sverige, sin lönsamhet och sin anställ-
ningstrygghet.

Under 20- och 30-talet tillverkade Åkermans olika slag av vägmaskiner. Från ett uppslag i nr 3/63 av Åkermans kundtidning Kubik återger vi här några av dem. En vägvält från 1925, en väghyvel från 1935, en välthyvel från 1928, en vägvält från 1933 och en väghyvel från 1934. Längst ner till höger står produktutvecklingens slutresultat: premiärgrävmaskinen, Åkerman 300, som levrerades 1939.
Någon gång under 30-talet, dvs ungefär mitt i Bernt Lorenz Åkessons 38-åriga verksamhet som VD för Åkermans, togs denna bild. Tack vare hans djärva satsning på grävmaskiner var “Bonnasmedjan i Eslöv” på väg att utvecklas till ett framgångsrikt nischföretag. Men hans storhet var inte begränsat till det maskintekniska. Det visade han bl a genom det vinstdelningssystem som han införde i Sverige 1945 för all personal, trots enormt motstånd från såväl fack- som arbetsgivareorganisation. Foto Alfred Föjer.
1953 överlämnade Bernt Lorenz Åkesson ett välskött företag till sin efterträdare som VD: Nils Linander. Han skulle sedan under 37 år fram till 1990 framgångsrikt styra företagets utveckling. Bland de avgörande besluten som då togs, fanns det, att Åkermans skulle koncentrera sig på en sorts produkter: grävmaskiner.
Väggalmanackor med attraktiva bilder var på 60-talet en uppskattat och effektivt reklammedium. Den första väggalmanckan som jag var med om att göra på Åkermans var för 1960. Den följdes sedan under många år av en hel rad almanackor, som genom sina motiv blev mycket populära hos våra kunder. Till vår första väggalmanacka hade vi som vackert kuttersmycke valt Miss Sweden från 1957, Inger Jonsson, numera Inger Malmros. Bilden togs av Dan Segerfeldt på Stenbergs Bilder.
1960 bestämde vi oss för att ge ut en kundtidning. Genom den skulle vi kunna skapa en kontinuerlig kontakt och dialog med vår omvärld, i vilken vi räknade in såväl kunder som maskinister, branschföreningar, statliga och kommunala myndigheter, konsulter, mediarepresentanter, bankkontakter, leverantörer och anställda.

Tidningen skulle skilja sig från alla andra kundtidningar genom att den främst skulle vara en tidning, dvs en publikation med intressanta nyheter och inte någon reklambroschyr, som distribuerade självbelåtna konstateranden om den egna förträffligheten.

Jag gav tidningen namnet Kubik. Med facit i hand kan man konstatera, att tidningen blev en succé. Någon liknande publikation fanns inte. Den komm att betyda mycket för Åkermans status.

Sveriges främsta reklamgrafiska utmärkelse tilldelades Kubik 1964, då branschföreningen SAFFT belönade vår tidning med ett Guldägg.

Bland de som imponeras av företagets utveckling finns Wallenbergs Investor och P G Gyllenhammars Volvo.


Men precis när det marknadsledande och expanderande företaget skall fylla hundra, slår ödet till och allt förändras. En ny ägare träder in. Kompetensen outsourcas. Lyckan tar slut. Lönsamhet och anställningstrygghet för två tusen anställda förvandlas snabbt till förlust och nerläggning.

Den siste mars 2000 släcks ljuset och stängs dörren för sista gången i det förr så ärorika och stolta grävmaskinsföretaget. Men minnet, förebilderna och idéerna lever vidare och utmanar oss att utveckla den etik och kompetens som ger oss starka och sunda företag, som kan infria människornas drömmar om en bättre värld.

Föredraget äger rum tisdagen den 24 september kl 19.00 på Malmö Högskola, Gäddan 7, Citadellsvägen 9.

Nyare inlägg »

© 2024 Föreningen Industrihistoria i Skåne

Tema av Anders Noren — Upp ↑

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies. mer information

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng