Etikett: Malmö (Sida 9 av 9)

Telemuseet. Svensk telegrafi 150 år.
Vi inleder det med att fira en 150-årig födelsedag hos jubilaren.

Den 10 februari 2004 bjuds du som är eller vill bli medlem i IHS på en unik historisk upplevelse. Kl 19.00. Platsen är Telia Telecom Center vid Södra Förstadsgatan i Malmö. Du går in från Stor­gatan 20.

Arrangemanget inleds med samling i konferenslokalen, där vi välkomnas av Carl-Olof Landgren, som ansvarar för anläggningen, och Sten Svensson, som är dess initiativtagare och grundare.

Efter filmvisning och kaffe guidas vi sen runt bland de fantastiska sevärdheterna, som den tvåhundraåriga teletekniken erbjudit oss för en ständigt för­bättrad kommunikation.

Här följer en kort summering av programmets historiska bakgrund:

Den 1 november 1853 invigdes den första svenska förbindelsen för elektrisk telegrafi. Den gick mellan Stockholm och Uppsala. Denna dag räknas därför som födelsedag för Kungliga Elektriska Telegraf­verket, Televerket resp Telia.

Före den elektriska telegrafen utnyttjades en optisk telegrafimetod för visuell överföring av signal­meddelanden. Den introducerades i Sverige 1794 och utgjordes av en mast med 10 vridbara luckor, som var placerade på fyra nivåer. Se figuren här intill.

Luckorna representerade olika siffror, som vid sign­aleringen adderades ihop och lästes av med kikare på nästa station, som repeterade till nästa station osv tills signalen nådde fram till sin be­stäm­mel­se­sta­tion. Signalernas betydelse framgick av en sär­skild signaltabellbok.

De tre luckorna på den övre raden representerade siffran 1, den mellersts raden siffran 2 och den ned­ersta siffran 4. Vid signaleringen adderades siffrorna vertikalt. Då de nio luckorna var resta, signalerades alltså talet 777. Man kunde uppnå 512 olika tal. Det gick dock ej att få tal med siffrorna 8 eller 9. Genom att även signalera med den översta luckan kunde antalet fördubblas.

Nackdelen med den optiska telegrafen var, att den bara kunde användas i dagsljus med klar sikt. Man var helt beroende av ljusförhållanden, väder och vind. Därför blev den elektriska telegrafen ett radikalt tekniskt framsteg i kommunikationen mellan företag, organisationer och personer. Utbyggnaden av det elektriska telegrafnätet över landet gick undan. Den 28 augusti 1854 invigdes telegrafstationen i Malmö.

På 1880-talet kom nästa tekniska telerevolution. Telegrafen fick konkurrens av telefonen. Det börj­ade med att Alexander Graham Bell fick patent på världens första tvåvägskommunicerande telefon, som han den 10 mars 1876 demonstrerat i Boston för en samling lärda män.

Med hörluren mot örat böjde Bell sig mot taltratten och sa: “Mr Watson, Come here. I want you!”. “Yes, sir”, blev svaret från Thomas Watson, som satt två rum bort från Bell. Watson reste sig och gick in till Bell och den applåderande församlingen.

Under 1877 kom de första Bell-telefonerna till Sverige. De var ganska enkla och hade hör­tele­fonen och mikrofonen som två separata enheter. Den som kom att föra ihop dem till en enhet var Lars Magnus Ericsson, som 1876 startade AB LM Ericsson och som 1885 uppfann telefonluren.

Att bara ha fasta förbindelser mellan två tele­fon­apparater upplevdes snart som allt för begränsat. Behovet av ett telefonnät och en växelstation växta snabbt fram och ledde till att landets första tele­fon­station öppnades 1880 för ett hundratal abon­nen­ter i Stockholm. Efterhand byggdes sen nya telefonnät och sta­tion­er över hela landet. Bl a inledde televerket 1883 sin uppbyggnad av nya lokalnät i Skåne, bl a i Malmö, Lund, Eslöv, Trelleborg och Helsingborg.

1889 påbörjades arbetet med att knyta ihop land­ets lokalnät till ett riksomfattande telefonnät. Sam­ma år gav Televerket ut sin första Rikstelefonkatalog, som omfattade 32 sidor.

I hela Sverige fanns det då ca 20.000 telefonapparater. Av dessa var omkring 16.000 anslutna till privata nät medan ungefär 4.000 ingick i Televerkets nät. Efterhand köpte Televerket upp de privata näten och anslöt dem till riksnätet.

I boken “Nya Stockholm”, som kom ut 1890, skrevs det så här: “Telefonsamtalen i Stockholm äro i ständ­ig tillväxt och de stanna ej inom hufvud­stad­en… I början av 1889 kunde vi telefonera ända till Norrköping, den då längst bort belägna led­ning­en, men därvid stannar det nog inte.”

I och med telefonens genombrott kom LM Ericsson att dominera teleindustrin i landet. Under 1880-talet började Ericsson att utveckla egna telefonapparater, växlar och annan teleutrustning. Bl a in­trodu­cer­ade LM Ericsson 1892 en av världens första bordstelefoner, den s k “taxen”, som förenade originell design med god funktion.

Bland övriga minnesvärda telefonmodeller kan nämnas Ericofonen, även kallad “Kobran”, som kom 1959, och Dialogen, som introducerades 1965.

Under åren utvecklades ett nära samarbete mellan Ericsson och Telegrafverket. Det bidrog kraftigt till Ericssons tillväxt. Bl a ledde samarbetet till att den första helautomatiska telestationen, med en LM Ericsson-växel och Televerkets s k koordinat­väljar­sy­stem, kunde öppnas för trafik i Stockholm 1924.

Bland övriga samarbetsresultat märks AXE-systemet, en av världens första digitala telefonväxlar, som introducerades 1975. Idag är Ericsson störst i världen på mobila telefonsystem och är tillsammans med Sony även en av de ledande le­verantörerna av mobiltelefoner med multimedia-funktioner…
Hela denna fantastiska historia om den svenska telecomindustrins utveckling får du uppleva genom alla de autentiska dyrgripar som finns bevarade på Telia Telecom Center!

Här visas en optisk telegraf från 1700-talet i mod­ell, en telegrafstation från 1800-talet, en manuell växelstation från 1920-talet och telefonapparater – från de första kring 1880 fram till GSM och dagens digitalteknik. Bl a finns här sex telefonstationer i drift. Något motsvarande finns inte på något annat kommunikationsmuseum i världen!

Du är favoriserad som får uppleva detta fantastiska kulturarv på Storgatan 20! Förmodligen är det din sista chans, eftersom Telia flyttar sitt kontor i juni till Västra Hamnen, där det inte finns plats för tele­museet. Och i det nuvarande huset skall den nya ägaren ha galleria.

Eftersom vi vet, att Telia och Ericsson med all rätt är stolta över sin historia och sina rötter, räknar vi med att de tillsammans med kommunala, regionala och nationella resurser är intresserade av att snabbt medverka till att finna en ny lokal och finansiering.

Till nytta och nöje för dagens och framtidens generationer, som genom det tekniska kulturarvet får ökad kunskap och förståelse för uppgiften att bidra till utvecklingen av det samhälle som tidigare generationer av konstruktörer, tekniker, telegrafister, telefonister, linjefolk och andra anställda på olika nivåer strävat och slitit för.

Genom en ökad delaktighet berikas livet. Identiteten och självkänslan stärks. Med en teknikutveckling, som förbättrar kommunikationen mellan männ­iskorna, kan vi se fram emot en högre kvalitet för vår gemensamma stund här på jorden.