Besök på Sjöbergska Palatset i Malmö. Torsdagen den 7 april 2005, då vi besöker Sjöbergska Palatset vid Drottningtorget i Malmö.
Vi samlas klockan 18.30 utanför Vagnmuseet, där vi välkomnas av Carola Jörmyr Lund, som introducerar oss i det sjöbergska kvarteret. Sen tar Christer Blomqvist över den historiska presentationen och blir vår ciceron under vandringen i den ärevördiga industrimiljön.
En resa till den skånska industrins födelseplatser. Välkommen till vårt första höstprogram onsdagen den 8 september 2004 kl. 19.00. Det blir en resa till den skånska industrins födelseplatser! Den virtuella resan äger rum i lokalen på Malmö Högskola, IMER, sal 1117B, Gibraltargatan 2.
Som sakkunnig reseledare möter du byggnadshistorikern Per-Jan Pehrsson, vars föredrag vi gett titeln: Per-Jans skånska resa.
På jakt efter fabriker, stationer och andra spår från den tidiga industrialiseringen följer vi Per-Jan på hans resa genom Skåne. Eftersom järnvägsnätet var stommen i den industriella utvecklingen är det logiskt, att vi startar resan med tåg från Malmö, där Södra stambanan började byggas. Banans första sträckning Malmö-Lund invigdes 1856. Ett tidigt minne från denna banbrytande tidsperiod möter vi i SJs godsmagasin i Lund.
På den fortsatta färden runt Skåne konstaterar vi, att till förutsättningarna för det skånska industrisamhällets utveckling hörde närhet till järnvägsspår, vattendrag och råvaror.
Det gäller bl a sockerbruken (1907 fanns det 31 sockerbruk och raffinaderier, som ingick i Sockerbolaget), brännerierna (vid förra sekelskiftet fanns det ett hundratal spritfabriker i Skåne), bryggerierna och andra livsmedelsproducenter.
Liknande förutsättningar gällde även för t ex läderfabrikerna, pappersbruken, jord-, sten-, kalk- och lerindustrin, tegelbruken, trävaruindustrin och verkstäderna.
Resande med tåget till födelseplatserna för den skånska industrin! Tag plats! Dörrarna stängs! Trevlig resa! Nästa station efter Lund är Eslöv.
Som medlem i Föreningen Industrihistoria i Skåne kallas du härmed till vårt årsmöte, som startar klockan 19.00 på måndagen den 26 april 2004. Årsmötet hålls i lokalen på Malmö Högskola, IMER, sal 1117B, Gibraltargatan 2 (f d Engelbrektsboden).
Telemuseet. Svensk telegrafi 150 år. Vi inleder det med att fira en 150-årig födelsedag hos jubilaren.
Den 10 februari 2004 bjuds du som är eller vill bli medlem i IHS på en unik historisk upplevelse. Kl 19.00. Platsen är Telia Telecom Center vid Södra Förstadsgatan i Malmö. Du går in från Storgatan 20.
Arrangemanget inleds med samling i konferenslokalen, där vi välkomnas av Carl-Olof Landgren, som ansvarar för anläggningen, och Sten Svensson, som är dess initiativtagare och grundare.
Efter filmvisning och kaffe guidas vi sen runt bland de fantastiska sevärdheterna, som den tvåhundraåriga teletekniken erbjudit oss för en ständigt förbättrad kommunikation.
Här följer en kort summering av programmets historiska bakgrund:
Den 1 november 1853 invigdes den första svenska förbindelsen för elektrisk telegrafi. Den gick mellan Stockholm och Uppsala. Denna dag räknas därför som födelsedag för Kungliga Elektriska Telegrafverket, Televerket resp Telia.
Före den elektriska telegrafen utnyttjades en optisk telegrafimetod för visuell överföring av signalmeddelanden. Den introducerades i Sverige 1794 och utgjordes av en mast med 10 vridbara luckor, som var placerade på fyra nivåer. Se figuren här intill.
Luckorna representerade olika siffror, som vid signaleringen adderades ihop och lästes av med kikare på nästa station, som repeterade till nästa station osv tills signalen nådde fram till sin bestämmelsestation. Signalernas betydelse framgick av en särskild signaltabellbok.
De tre luckorna på den övre raden representerade siffran 1, den mellersts raden siffran 2 och den nedersta siffran 4. Vid signaleringen adderades siffrorna vertikalt. Då de nio luckorna var resta, signalerades alltså talet 777. Man kunde uppnå 512 olika tal. Det gick dock ej att få tal med siffrorna 8 eller 9. Genom att även signalera med den översta luckan kunde antalet fördubblas.
Nackdelen med den optiska telegrafen var, att den bara kunde användas i dagsljus med klar sikt. Man var helt beroende av ljusförhållanden, väder och vind. Därför blev den elektriska telegrafen ett radikalt tekniskt framsteg i kommunikationen mellan företag, organisationer och personer. Utbyggnaden av det elektriska telegrafnätet över landet gick undan. Den 28 augusti 1854 invigdes telegrafstationen i Malmö.
På 1880-talet kom nästa tekniska telerevolution. Telegrafen fick konkurrens av telefonen. Det började med att Alexander Graham Bell fick patent på världens första tvåvägskommunicerande telefon, som han den 10 mars 1876 demonstrerat i Boston för en samling lärda män.
Med hörluren mot örat böjde Bell sig mot taltratten och sa: “Mr Watson, Come here. I want you!”. “Yes, sir”, blev svaret från Thomas Watson, som satt två rum bort från Bell. Watson reste sig och gick in till Bell och den applåderande församlingen.
Under 1877 kom de första Bell-telefonerna till Sverige. De var ganska enkla och hade hörtelefonen och mikrofonen som två separata enheter. Den som kom att föra ihop dem till en enhet var Lars Magnus Ericsson, som 1876 startade AB LM Ericsson och som 1885 uppfann telefonluren.
Att bara ha fasta förbindelser mellan två telefonapparater upplevdes snart som allt för begränsat. Behovet av ett telefonnät och en växelstation växta snabbt fram och ledde till att landets första telefonstation öppnades 1880 för ett hundratal abonnenter i Stockholm. Efterhand byggdes sen nya telefonnät och stationer över hela landet. Bl a inledde televerket 1883 sin uppbyggnad av nya lokalnät i Skåne, bl a i Malmö, Lund, Eslöv, Trelleborg och Helsingborg.
1889 påbörjades arbetet med att knyta ihop landets lokalnät till ett riksomfattande telefonnät. Samma år gav Televerket ut sin första Rikstelefonkatalog, som omfattade 32 sidor.
I hela Sverige fanns det då ca 20.000 telefonapparater. Av dessa var omkring 16.000 anslutna till privata nät medan ungefär 4.000 ingick i Televerkets nät. Efterhand köpte Televerket upp de privata näten och anslöt dem till riksnätet.
I boken “Nya Stockholm”, som kom ut 1890, skrevs det så här: “Telefonsamtalen i Stockholm äro i ständig tillväxt och de stanna ej inom hufvudstaden… I början av 1889 kunde vi telefonera ända till Norrköping, den då längst bort belägna ledningen, men därvid stannar det nog inte.”
I och med telefonens genombrott kom LM Ericsson att dominera teleindustrin i landet. Under 1880-talet började Ericsson att utveckla egna telefonapparater, växlar och annan teleutrustning. Bl a introducerade LM Ericsson 1892 en av världens första bordstelefoner, den s k “taxen”, som förenade originell design med god funktion.
Bland övriga minnesvärda telefonmodeller kan nämnas Ericofonen, även kallad “Kobran”, som kom 1959, och Dialogen, som introducerades 1965.
Under åren utvecklades ett nära samarbete mellan Ericsson och Telegrafverket. Det bidrog kraftigt till Ericssons tillväxt. Bl a ledde samarbetet till att den första helautomatiska telestationen, med en LM Ericsson-växel och Televerkets s k koordinatväljarsystem, kunde öppnas för trafik i Stockholm 1924.
Bland övriga samarbetsresultat märks AXE-systemet, en av världens första digitala telefonväxlar, som introducerades 1975. Idag är Ericsson störst i världen på mobila telefonsystem och är tillsammans med Sony även en av de ledande leverantörerna av mobiltelefoner med multimedia-funktioner… Hela denna fantastiska historia om den svenska telecomindustrins utveckling får du uppleva genom alla de autentiska dyrgripar som finns bevarade på Telia Telecom Center!
Här visas en optisk telegraf från 1700-talet i modell, en telegrafstation från 1800-talet, en manuell växelstation från 1920-talet och telefonapparater – från de första kring 1880 fram till GSM och dagens digitalteknik. Bl a finns här sex telefonstationer i drift. Något motsvarande finns inte på något annat kommunikationsmuseum i världen!
Du är favoriserad som får uppleva detta fantastiska kulturarv på Storgatan 20! Förmodligen är det din sista chans, eftersom Telia flyttar sitt kontor i juni till Västra Hamnen, där det inte finns plats för telemuseet. Och i det nuvarande huset skall den nya ägaren ha galleria.
Eftersom vi vet, att Telia och Ericsson med all rätt är stolta över sin historia och sina rötter, räknar vi med att de tillsammans med kommunala, regionala och nationella resurser är intresserade av att snabbt medverka till att finna en ny lokal och finansiering.
Till nytta och nöje för dagens och framtidens generationer, som genom det tekniska kulturarvet får ökad kunskap och förståelse för uppgiften att bidra till utvecklingen av det samhälle som tidigare generationer av konstruktörer, tekniker, telegrafister, telefonister, linjefolk och andra anställda på olika nivåer strävat och slitit för.
Genom en ökad delaktighet berikas livet. Identiteten och självkänslan stärks. Med en teknikutveckling, som förbättrar kommunikationen mellan människorna, kan vi se fram emot en högre kvalitet för vår gemensamma stund här på jorden.
Malmö – en industristad tar form. Malmö – en industristad tar form. Föredrag av Per-Jan Pehrsson den 16 december 2003 klockan 19.00. Lokal: Malmö Högskola, Flundran, f.d. Engelbrektsboden sal F117, Gibraltargatan 2.
Ett omfattande bildmaterial, 160 diabilder, som belyser stadens och byggnadernas utveckling under 1800- och 1900-talens industrialisering.
Föredraget ingår i kursundervisningen vid Malmö Högskola och medlemmarna i föreningen Industrihistoria i Skåne och andra intresserade är välkomna att se och lyssna.
Vad minns Malmö av de människor som för hundra år sedan vandrade på stadens gator, bodde i dess hus och arbetade i dess fabriker?
Med hjälp av stadsarkivets bild- och textdokument och med den hundraåriga kartan ovan som underlag arrangeras en vandring i Malmös fascinerande industrihistoriska värld onsdagen den 26 november 2003 klockan 19.00.
Kerstin Martinsdotter, arkivarie på Malmö stadsarkiv, visar oss då runt i stan anno 1897 från enrummaren på Storgatan i Södra Förstaden, där hon och hennes man Arne bor.
Året dessförinnan, dvs 1896, hade de tillsammans med 400.000 andra personer besökt den fantastiska Nordiska Industri- och Slöjdutställningen i Malmö, då de också fick bevittna den svenska filmpremiären, avtäckningen av Karl X Gustav-statyn på Stortorget samt invigningen av Malmö Idrottsplats och Allmänna sjukhuset.
Vi följer Kerstin till fots i innerstan, där det finns ett 90-tal fabriker med 4.708 anställda. Kerstin sköter en cigarrmaskin på Kockums tobaksfabrik på Västergatan (se bilden) medan Arne lastar säckar på Skånska Cementgjuteriet vid Citadellskajen.
Sammanlagt har stan 55.000 invånare. Av dem jobbar 10.500 inom industrin, som har expanderat våldsamt under 90-talet.
Bland stans övriga företag uppmärksammar vi bl a Kockums vid Kärleksgatan, Morescos kappfabrik, Malmö mekaniska tricotfabrik, Svenska Strå- och Filthattfabriken, Malmö Bomullsväfveriaktiebolag, Skånska Litografen, Cloetta, Swedbergs bageri, Yllefabriken, dvs Doffeln, som sen fick ge plats för NK resp Hansacompagniet…
Om detta och mycket mer berättar alltså Kerstin Martinsdotter onsdagen den 26 november klockan 19.00.
Välkommen att lyssna till hennes intressanta och kompetenta guidning bland fabrikerna i Malmö innerstad 1897. Det blir en angenäm vandring både för hjärna och hjärta. Samtidigt som fötterna får vila, eftersom hela upplevelsen ges i vår lokal på Malmö Högskola, IMER, sal 1117B, Gibraltargatan 2.
Efter den snabba utbyggnaden av Skånelinjen (Per-Albinlinjen) längs Skånes och Blekinges kustlinje började ett omfattande förstärkningsarbete. De stora städerna i södra Sverige befästes med stridsvärn, spärrlinjer, vägspärrar, vägmineringar och skyddsrum. Känsliga delar bevakades av soldater. Öppna fält spärrades av och blockerades för att förhindra luftlandsättningar. Leif Högberg tar dig med till en hitintills okänd del av de svenska försvarsansträngningarna – städernas försvar! Följ med på en berättelse i den okända delen av det svenska försvaret – stadsbefästningarna. Utbyggnad och oförstånd har nästan eliminerat de flesta av dessa unika värnbyggen. Några enstaka finns fortfarande kvar. Tyvärr i bedrövligt skick. Som minnen från en orostid för- tjänar de ett bättre öde än att bara glömmas bort.
Kulsprutevärn M 72 vid Hovrättsbron. Foto Leif Högberg 2002. Kopiering ej tillåten utan fotografens skriftliga medgivande.
Avslutningsvis besöker vi ett av de kvarvarande värnen i Malmö. Du får möjlighet att besiktiga värnet, både utvändigt och invändigt.
Leif Högberg är försvarshistoriker och författare till böcker som SKÅNELINJEN – Det Skånska kustförsvaret under andra världskriget, I Per-Albinlinjens fotspår 1 – YSTAD och I Per-Albinlinjens fotspår 2 – SYDVÄSTRA SKÅNE. Han redigerar och ger dessutom ut tidskriften Fort & Bunker.
Konferensen «Industrisamhället och vi» den 25-26 oktober 2002.
För att uppmuntra till diskussioner och forskning kring industrisamhällets kulturarv och skapa kontakter mellan forskare och allmänhet kommer Föreningen Industrihistoria i Skåne att anordna en ambulerande årligt återkommande konferens i samarbete med olika utbildnings- och kulturinstitutioner i Öresundsregionen. I år anordnas en första sådan konferens tillsammans med Malmö Högskola och Malmö Stadsarkiv.
Under fredagen den 25 oktober 2002 ligger tyngdpunkten på forskning och idéutbyte. Vi kommer att hålla till i Malmö högskolas lokaler mitt i det industrihistoriskt intressanta Kockumsområdet, inte långt ifrån Malmö Centralstation. Adressen är Gäddan 8, Citadellsvägen 7.
Lördagens arrangemang är öppet för allmänheten. Alla intresserade kan ta del av föredrag och workshop den 26 oktober. Deltagarantalet är dock begränsat till max. 80 personer på grund av lokalernas storlek. Lokal: Malmö Stadsarkiv som också ligger i området Västra Hamnen. Här följer programmet
Fredagen den 25 oktober. Malmö Högskola, Gäddan 8 8.00 – 8.45 Registrering. Sal G8 124-125 8.45 – 9.00 Öppningsanförande. Sal G8 124-125 Ebbe Hædersdal, ordförande i Föreningen Industrihistoria i Skåne
9.00 – 9.15 Inledningsanförande. Sal G8 124-125 Lennart Olausson, rektor vid Malmö Högskola
9.15 -10.15 Huvudanföranden. Sal G8 124-125 9.15 – 9.45 Äldre industrimiljöer i samhälls- och stadsplaneringen. Ulf Erlandsson, FD, universitetslektor, Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds universitet.
9.45 – 10.15 Stärkelsefabriken i Kabusa vid Ystad – konsthall. Kerstin Barup, TD, professor i bebyggelsevård, Institutionen för byggande och arkitektur, LTH, Lunds universitet.
10.15 – 10.45 Kaffepaus. 10.45 – 12.15 Seminarier (3 parallella grupper med vardera 3 anföranden på max 20 min. + diskussion).
Seminarium 1. Grupprum 303:
Hotet mot järnvägsmiljöerna. Tomas Tägil, TD, Institutionen för arkitektur, LTH, Lunds universitet.
“Vårt vackra land” – Sockerpropaganda i folkhemmet. Fredrik Björk, FK, gästlärare, Teknik och Samhälle, Malmö Högskola.
Bevarande och tillhandahållande av olika medier från AB Felix. Anders Isberg, Landsarkivet i Lund.
Seminarium 2. Grupprum 305:
Lantgården och ekonomibyggnadernas historia under 1800-talet. Catharina Svala, AD, universitetslektor, Jordbrukets biosystem och teknologi, SLU – Alnarp.
Låt tusen museer blomma! Arbetslivsmuseernas arbete med industrisamhällets kulturarv. Barbro Franckie, Statarmuseet, Torup.
Seminarium 3. Sal G8 124-125:
Medborgarfostran. Jan Fredriksson, FK, doktorand, Etnologiska institutionen, Lunds universitet.
Industriarv och ideella krafter. Vad skånsk hembyggdsrörelse tagit hand om. Kerstin Arcadius, FD, kanslichef, Skånes Hembygdsförbund.
Företagsarkivet och filmen. Roger Johansson, FD, universitetslektor i historia, Malmö högskola.
12.15 – 13.30 Lunch 13.30 – 15.00 Seminarier (3 parallella grupper med vardera 3 anföranden på max 20 min. + diskussion)
Seminarium 1. Sal G8 124-125:
Kolrökplågan. Lars Berggren, FD, docent, Lärarutbildningen, Malmö högskola & Historiska institutionen, Lunds universitet.
Från andelsmejeri till kulturmejeri. Jenny Hällström, FK, forskningsingenjör, Institutionen för byggande och arkitektur, LTH, Lunds universitet.
Trelleborg Tretorns historia. Carl Aspegren, direktör, Trelleborg AB.
Bilden är från gummifabriken AB Velox, grundat 1896, föregångaren till dagens Trelleborg AB. Okänd fotograf.
Seminarium 2. Grupprum 303:
Mazetti. Anders Reisnert, biträdande stadsantikvarie, Malmö Kulturmiljö.
Idrottens hus i Helsingborg. Johan Iacobi, arkitekt, Institutionen för byggande och arkitektur, LTH, Lunds universitet.
Möllevångskravallerna i Malmö 1926. Stefan Nyzell, doktorand i historia, Malmö Högskola.
Seminarium 3. Grupprum 305:
Om myndighetsutövning och beslutsfattande kring det industriella kulturarvet – bl a Lagerhuset i Eslöv och Porjus kraftverksamhälle. Karin Gustavsson, FM, stadsantikvarie, Helsingborg Museum.
Program för industrisamhällets kulturarv i Skåne. Henrik Borg, Regionmuseet, Landsantikvarien i Skåne.
Perspektiv på industriarkeologins ramverk. Björn Magnusson Staaf, FD, Malmö Kulturmiljö.
15.00 – 15.30 Kaffepaus.
15.30 – ca 17.00 Huvudanföranden samt diskussion in pleno. Sal G8 124-125
15.30 – 16.00 Industrisamhällets genusarbetsdelning. Mats Greiff, FD, docent i historia, Malmö Högskola.
16.00 -16.30 Förutsättningar, frågor och former för arbetet med industrisamhällets kulturarv. Helena Westin, Riksantikvarieämbetet.
16.30 – Sammanfattande diskussion.
ca. 17.15 Föreningen Industrihistoria i Skåne och Malmö Högskola bjuder på fyllda baguetter och dryck samt filmförevisning. Sal G8 124-125.
Lördagen den 26 oktober. Malmö stadsarkiv Alla arrangemang är öppna för allmänheten: St. Varvsgatan 11 N:4
9.00 – 9.30 Det industriella kulturarvet och den regionala kulturmiljövården. Barbro Mellander, landsantikvarie, Regionmuseet, Kristianstad
9.30-10.00 Industriarkivalier och deras bevarande. Stadsarkivarie Göran Larsson, landsarkivarie Jan Dahlin, Gunnar Ahlström, ordförande i Skånes NäringLivsArkiv i Helsingborg
10.00-10.30 Kaffepaus.
10.30-11.00 Diskussion med utgångspunkt från förmiddagens inlägg.
11.00-12.30 Workshop med exempel på handlingar ur företagsarkiv som förvaras i Stadsarkivet. Diskussion kring olika handlingstyper och deras informationsvärde. Stadsarkivarie Göran Larsson och arkivarie Kerstin Martinsdotter
Kontaktpersoner:
Ebbe Hædersdal (ordf) Per-Jan Pehrsson (sekr) Nils Andersson
Föredraget “Bonnasmedjan och Brysselspetsarna” tisdagen den 24 september 2002 kl 19.00. Föreningens medlemmar hälsas hjärtligt välkomna till föreningens första arrangemang under hösten. Föredraget presenteras av Arne Högberg, som även har skrivit en spännande bok med samma titel (ISBN 91 564 1009-3, Corona förlag). Arne var reklamansvarig i företaget 1959-1971. Föredraget utgör en spännande dokumentär om hur människor möts, förenas, bygger upp och utvecklar ett ovanligt starkt företag.
Presentationen är främst en hyllning till de generationer av människor som genom sitt arbete överlämnat väsentliga värden till oss efterlevande.
Hundraåriga foton på verkstadsanställda kompletteras med berättelser från deras verkliga liv och det omgivande samhällets situation och förändringsutveckling.
Ett högtidsskrudat Eslöv är berett att ta emot sin kung, Gustav V, som skall inviga det stora lantbruksmötet. Välkomstkommittén väntar med spänning på tåget. Snickaren Hans Nilsson och hans son Martin har trängt sig fram i främsta ledet. Foto Alfred Föjer 1908.
Dramat spelas upp i grävmaskinsföretaget Åkermans, “Bonna- smedjan i Eslöv”, som blir berömd för sin introduktion av vinstandelssystemet i Sverige, sin lönsamhet och sin anställ- ningstrygghet.
Under 20- och 30-talet tillverkade Åkermans olika slag av vägmaskiner. Från ett uppslag i nr 3/63 av Åkermans kundtidning Kubik återger vi här några av dem. En vägvält från 1925, en väghyvel från 1935, en välthyvel från 1928, en vägvält från 1933 och en väghyvel från 1934. Längst ner till höger står produktutvecklingens slutresultat: premiärgrävmaskinen, Åkerman 300, som levrerades 1939.
Någon gång under 30-talet, dvs ungefär mitt i Bernt Lorenz Åkessons 38-åriga verksamhet som VD för Åkermans, togs denna bild. Tack vare hans djärva satsning på grävmaskiner var “Bonnasmedjan i Eslöv” på väg att utvecklas till ett framgångsrikt nischföretag. Men hans storhet var inte begränsat till det maskintekniska. Det visade han bl a genom det vinstdelningssystem som han införde i Sverige 1945 för all personal, trots enormt motstånd från såväl fack- som arbetsgivareorganisation. Foto Alfred Föjer.
1953 överlämnade Bernt Lorenz Åkesson ett välskött företag till sin efterträdare som VD: Nils Linander. Han skulle sedan under 37 år fram till 1990 framgångsrikt styra företagets utveckling. Bland de avgörande besluten som då togs, fanns det, att Åkermans skulle koncentrera sig på en sorts produkter: grävmaskiner.
Väggalmanackor med attraktiva bilder var på 60-talet en uppskattat och effektivt reklammedium. Den första väggalmanckan som jag var med om att göra på Åkermans var för 1960. Den följdes sedan under många år av en hel rad almanackor, som genom sina motiv blev mycket populära hos våra kunder. Till vår första väggalmanacka hade vi som vackert kuttersmycke valt Miss Sweden från 1957, Inger Jonsson, numera Inger Malmros. Bilden togs av Dan Segerfeldt på Stenbergs Bilder.
1960 bestämde vi oss för att ge ut en kundtidning. Genom den skulle vi kunna skapa en kontinuerlig kontakt och dialog med vår omvärld, i vilken vi räknade in såväl kunder som maskinister, branschföreningar, statliga och kommunala myndigheter, konsulter, mediarepresentanter, bankkontakter, leverantörer och anställda.
Tidningen skulle skilja sig från alla andra kundtidningar genom att den främst skulle vara en tidning, dvs en publikation med intressanta nyheter och inte någon reklambroschyr, som distribuerade självbelåtna konstateranden om den egna förträffligheten.
Jag gav tidningen namnet Kubik. Med facit i hand kan man konstatera, att tidningen blev en succé. Någon liknande publikation fanns inte. Den komm att betyda mycket för Åkermans status.
Sveriges främsta reklamgrafiska utmärkelse tilldelades Kubik 1964, då branschföreningen SAFFT belönade vår tidning med ett Guldägg.
Bland de som imponeras av företagets utveckling finns Wallenbergs Investor och P G Gyllenhammars Volvo.
Men precis när det marknadsledande och expanderande företaget skall fylla hundra, slår ödet till och allt förändras. En ny ägare träder in. Kompetensen outsourcas. Lyckan tar slut. Lönsamhet och anställningstrygghet för två tusen anställda förvandlas snabbt till förlust och nerläggning.
Den siste mars 2000 släcks ljuset och stängs dörren för sista gången i det förr så ärorika och stolta grävmaskinsföretaget. Men minnet, förebilderna och idéerna lever vidare och utmanar oss att utveckla den etik och kompetens som ger oss starka och sunda företag, som kan infria människornas drömmar om en bättre värld.
Föredraget äger rum tisdagen den 24 september kl 19.00 på Malmö Högskola, Gäddan 7, Citadellsvägen 9.
Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies. mer information
Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.