En kultur- och industrihistorisk rundvandring i Möllevången.
Lördagen den 5 maj 2007 kl 14.30 leder byggnadshistorikern Per-Jan Pehrsson en kultur- och industrihistorisk rundvandring i Möllevången i Malmö. Samlingen sker klockan 14.30 vid statyn Arbetets ära. Under rundvandringen ger Per-Jan sakkunniga kommentarer om byggnader och platser, som har intressanta kopplingar till den industrihistoriska utvecklingen.
Etikett: Malmö (Sida 8 av 9)
Årsmöte och föredrag om PLM och sambandet mellan livsmedelsindustrin och handeln onsdagen den 18 april kl 19.00 i konferenslokalen på Malmö Högskola, kvarteret Flundran.
Efter årsmötet höll Bengt Hane, anställd i nära 20 år på AB Plåtmanufaktur, varav de 10 senaste åren som informationschef, ett föredrag med titeln ”PLM – sambandet mellan livsmedelsindustrin och handeln”.
Sedan Bengt slutat på PLM 1974 började han läsa ekonomisk historia i Lund och har bl a skrivit en C-uppsats om PLM 1943-1969.
Redan på Napoleontiden dök de första plåtförpackningarna för livsmedel upp. I Sverige startade Tornérhjelm 1890 en liten leksaksfabrik i Åkarp som snart flyttade till Lund och fick namnet AB Bleckvarufabriken. Verksamheten breddades med olika bleckemballage till industrin.
En bit in på 1900-talet flyttade verksamheten till Malmö En ny modern fabrik byggdes som stod klar för inflyttning 1909. Till ny VD utsågs Oscar Ferdinand Laurin.
Tio år senare, 1919, bildades AB Plåtmanufaktur genom sammanslagning av de fyra då ledande företagen inom svensk bleckvarutillverkning. En period av stark rationalisering och specialisering inleddes.
Konservburkstillverkningen fick sin första helautomatiska tillverkningslinje. Efter några år införlivades även Carl Lunds Fabriks AB i Malmö.
Oscar Ferdinand Laurin ledde företaget fram till 1943 då han gick i pension och efterträddes av sin son, Knut Laurin, som startade en genomgripande modernisering av företaget och en målmedveten inriktning mot förpackningsindustrin.
Lysekils Emballagefabrik köptes för att få tillgång till en specialfabrik för konservemballage. Produktionen flyttades till Malmöfabriken som byggdes ut.
Så småningom kom även glas- och plastförpackningar in i bilden. Bengts föredrag, som illustrerades med siffror över den fantastiska utvecklingen för PLM, livsmedelsindustrin och handeln, belönades med varma applåder och ett par nyare glasförpackningar med flytande innehåll.
Vid utgången delade Henrik Borg ut en förnämlig broschyr i färg med exempel på skånska industrimiljöer värda att bevara som han själv varit med om att utforma och till vilken Barbro Mellander skrivit företalet.
Håkan Kilhlström från Malmö Museer kompletterade med att dela ut en broschyr med information om utställningen ”Tidernas stad, Malmö 1850 till idag”, och inbjöd samt-liga till invigningen som äger rum lördagen den 28 april kl 12 i Teknikens och Sjöfartens hus, Malmö Museer.
August Schmitz – en omdiskuterad patriark.
En av Malmös mest framträdande historiska personligheter inom såväl industriell som kommunal verksamhet är August Schmitz.
Om denne mäktige och märklige man med stenhårda krav på arbetsdisciplin berättar fil. dr Sven Olof Arlebäck tisdagen den 24 oktober klockan 19.00. Det fängslande föredraget sker i konferenslokalen på Malmö Högskola, kvarteret Flundran, f d Engelbrektsboden i hörnan av Citadellsvägen och Gibraltargatan. Hjärtligt välkommen!
Som introduktion till Sven Olof Arlebäcks föredrag får du här några aptitretande basfakta om August Schmitz: Vid 23 års ålder blev han 1874 VD vid Malmö Yllefabriks AB, dvs. Doffeln, som malmöborna kallade fabriken för. Och sen förblev han dess VD under 57 år fram till sin 80-årsdag 1931!
En stor motgång drabbade honom och alla hans anställda under natten mellan den 7 och 8 mars 1888, då Doffeln, som låg i det kvarter där Hansakompagniet nu finns, brann ner till grunden. Men redan vid årets slut stod det nya 5-våninghuset under tak. Ungefär samtidigt byggde August Schmitz upp en ny fabrik i Furulund för tvättning och färgning av textilier.
Därmed var grunden lagd till det som under sina mest framgångsrika år var Skandinaviens största yllefabrik. Antalet anställda var då över tusen personer, de flesta kvinnor.
Under sitt mycket aktiva liv var August Schmitz utöver sitt VD-jobb i det egna företaget engagerad i många verksamheter. Bl. a var han tysk generalkonsul, styrelseordförande i Kockums, VD i 24 år för Sydsvenska Kraftaktiebolaget (som sen blev Sydkraft och idag E.ON), ledamot av Malmö stadsfullmäktige under 21 år, ledamot i styrelsen för Malmö stads gas- och elektricitetsverk i 28 år och vice ordförande i styrelsen för Malmö stads spårvägar under 18 år.
Som sagt: Hjärtligt välkommen den 24 oktober 2006 klockan 19.00 för att ta del av Sven Olof Arlebäcks fängslande berättelse om en av Malmös främsta historiska personligheter: August Schmitz.
Årsmöte och föredrag om en stenrik Limhamnshistoria under fyra sekler. Välkommen till årsmötet 2006 och till en stenrik Limhamnshistoria under fyra sekler.
Torsdagen den 27 april 2006 klockan 18.00 är du välkommen till vårt årsmöte! Det hålls i konferenslokalen på Malmö Högskola, kvarteret Flundran, f d Engelbrektsboden i hörnan av Citadellsvägen och Gibraltargatan. Efter årsmötesförhandlingarna håller Ingemar Wickström ett mycket illustrativt och spännande föredrag med titeln ”Kalk och cement – om stenindustrin i Limhamn under 400 år”.
Ingemar Wickström har varit chefsjurist i Skånska Cement/Euroc under åren 1970-1982 och var sen VVD i Scancem 1982-1986.
Stationshus och järnvägsmiljöer. Den svenska järnvägen 150 år.
Den svenska järnvägen fyller 150 år. Välkommen till den kungliga väntsalen!
Den 5 mars 1856 rullade det första tåget med hjälp av ångloket Oscar från Örebro till Nora. I december samma år invigdes stambanebiten Malmö-Lund.
Om detta och om hur nya spår och stationer sen växte fram berättar Tomas Tägil, universitetslektor och arkitekt vid LTH, onsdagen den 5 april 2006 klockan 19.00. Och platsen är inte vilken som helst utan Kungliga väntsalen från 1896 på Malmö C. Om du går in genom huvudentrén mot bussterminalen, så viker du direkt efter svängdörren åt höger, passerar kiosken och följer gången mot spår 9-11. Ovanför en av de närmaste dörrarna ser du en kunglig krona.
Innanför den dörren startar vi och fullföljer den resa som Tomas döpt till ”Stationshus och järnvägsmiljöer”. En trevlig och nostalgisk resa.
Nye museichefen, Göran Larsson, avslöjar planerna för hur Malmös industriella kulturarv skall presenteras.
I tidningen Vårt Malmö berättade nyligen Göran Larsson, som tidigare var chef för Malmö Stadsarkiv, att han alltid varit intresserad av Malmös historia och hur man bäst återger den.
Som ny chef för Malmö Museer har han nu fått chansen att förverkliga sin dröm.
Göran Larsson inleder förverkligandet med ett rejält krafttag: Nästa stora basutställning kommer att handla om Malmös industriella kulturarv.
Torsdagen den 23 februari 2006 klockan 19.00 avslöjar Göran Larsson sina planer bakom presentationen av den fascinerande historien om hur Malmö växte fram som en viktig industri- och sjöfartsstad.
Du är hjärtligt välkommen att ta del av Göran Larssons intressanta redovisning, som sker från scenen i Skånska Ingenjörsklubbens lokaler i Tekniska Museet på Malmöhusvägen 7.
Vart tog den skånska livsmedelsindustrins historia vägen?
Det är ju så, att nära hälften av Sveriges livsmedelsproduktion sker i Skåne. Hur kan det då vara att den skånska livsmedelsanknutna industrins betydelse och historia är så lite uppmärksammad och att dokumentation och forskning om denna livsviktiga bransch är så begränsad?
Nu har det blivit hög tid att försöka reparera bristerna och ta fram en plan för att långsiktigt bygga upp kunskapen om livsmedelsindustrins framväxt, utveckling och förändring över tiden och att värdera verksamhetens ekonomiska, sociala och kulturella betydelse.
Den som insett detta behov och tagit initiativet till det viktiga rekonstruktionsarbetet av vårt skånska livsmedelshistoriska arv är Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne.
De presenterade år 2003 en förstudie av Skånes industriella arv, som år 2004 följdes av en fördjupningsstudie kring jordbrukets industrialisering och som nu i år krönts med en rapport om livsmedelsindustrin i Skåne. Författaren till dessa forskningspresentationer är bebyggelseantikvarien Henrik Borg.
På onsdag den 23 november klockan 19.00 har just du chansen att ta del av Henriks redovisning, bl a av den färska rapporten, som är ett komplement till länets kulturmiljöprogram och som ligger till grund för beslut i långsiktiga frågor om dokumentering resp bevarande av byggnader och miljöer.
Henrik kommer att illustrera sin framställning med intressanta bilder och skildringar kring miljöer, byggnader, maskiner och människors liv. Bl a redovisar Henrik några exempel ur den inventering som just nu sker av mejerier.
Vi ses som sagt även denna gång i Skånska Ingenjörsklubbens lokaler i Tekniska Museet på Malmöhusvägen 7. Du är hjärtligt välkommen onsdagen den 23 november 2005 klockan 19.00!
Föredrag om Åsbrink & Co.
Välkommen till Stig Lindes föredrag om Åsbrink & Co den 27 oktober 2005 i Skånska Ingenjörsklubbens lokaler.
Att Volvo betyder ”Jag rullar”, det vet vi. Men på torsdag, den 27 oktober 2005 klockan 19.00, får vi bl a lära oss ett nytt latinskt ord, som också blev ett produktnamn: Verro, dvs ”Jag sopar”. Så hette en serie sopmaskiner, som AB Åsbrik & Co tillverkade för några år sedan.
Om det berättar Stig Linde, som 1935 började som ritare, dvs konstruktör, på Åsbrink och slutade som teknisk direktör 1978. I ord och bild berättar han om den intensiva verkstadstekniska utvecklingen under åren. Det var inte bara sopmaskiner som tillverkades på Åsbrink. Produktprogrammet som växte fram på Ön i Limhamn, blev brett. Bl a ingick även asfaltmaskiner, bänksvarvar och grävmaskiner.
Välkommen att ta del av en mycket händelserik industrihistorisk epok inom den svenska verkstadsbranschen. Denna gång gästar vi Skånska Ingenjörsklubben, som bjudit in oss till sina lokaler i Tekniska Museet på Malmöhusvägen 7. I mötet deltar styrelsemedlemmar från SIK. Det betyder, att vi efter Stig Lindes föredrag även informeras om SIKs verksamhet och om eventuella framtida samarbetsmöjligheter mellan våra två föreningar.
Än en gång: Hjärtligt välkommen torsdagen den 27 oktober klockan 19.00!
Rundvandring som belyser Malmös industriella utveckling.
Tisdagen den 27 september 2005 klockan 18.00 är du välkommen att sluta upp kring Frans Suells staty vid Norra Vallgatan för att delta i en industrihistorisk rundvandring, som leds av byggnadshistorikern Per-Jan Pehrsson.
Per-Jan börjar sin historiska resumé med att belysa den roll som Frans Suell, som levde mellan 1744 och 1818, kom att spela i utvecklingen av Malmös hamn, handel och industri. Per-Jan visar var Frans Suells bostad och tobaksfabrik fanns och redovisar vilken betydelse som hamnen och järnvägen fick för Malmös industriella expansion. Under rundvandringen kommer Per-Jan att kommentera en rad byggnader, som har intressanta kopplingar till den industrihistoriska utvecklingen. Vi informeras om hur hamnen ständigt har utvecklats fram till våra dagar. Vi ser på torrdockan och det säregna skyddsrummet och en rad karakteristiska Kockum-byggnader, innan rundvandringen avslutas på stapelbädden vid f d Saab-fabriken, där vi på avstånd ser dagens utropstecken: Turning Torso.
Vi möts som sagt vid Suell-statyn kl. 18.00 och räknar med att rundvandringen varar fram till halv åtta-tiden.
Årsmöte och föredrag om Falsterbonäsets infrastruktur.
Den 28 april 2005 klockan 18.00 håller vi vårt årsmöte. Som vanligt träffas vi i lokalen på Malmö Högskola, IMER, sal 1117B, Gibraltargatan 2 (f d Engelbrektsboden). I samband med årsmötet berättar Christian Kindblad om hur Falsterbonäsets infrastruktur kom att domineras av tre monumentala projekt: Järnvägen, cementfabriken och kanalen.