Kategori: Aktiviteter (Sida 18 av 20)

August Schmitz – en omdiskuterad patriark.
En av Malmös mest framträdande historiska personligheter inom såväl industriell som kommunal verksamhet är August Schmitz.

Om denne mäktige och märklige man med sten­hårda krav på arbetsdisciplin berättar fil. dr Sven Olof Arlebäck tisdagen den 24 oktober klockan 19.00. Det fängslande föredraget sker i konferenslokalen på Malmö Högskola, kvarteret Flundran, f d Engelbrektsboden i hörnan av Citadellsvägen och Gibraltargatan. Hjärtligt välkommen!

Som introduktion till Sven Olof Arlebäcks föredrag får du här några aptitretande basfakta om August Schmitz: Vid 23 års ålder blev han 1874 VD vid Malmö Yllefabriks AB, dvs. Doffeln, som malmöborna kallade fabriken för. Och sen förblev han dess VD under 57 år fram till sin 80-årsdag 1931!

En stor motgång drabbade honom och alla hans anställda under natten mellan den 7 och 8 mars 1888, då Doffeln, som låg i det kvarter där Hansa­kompagniet nu finns, brann ner till grunden. Men redan vid årets slut stod det nya 5-våninghuset under tak. Ungefär samtidigt byggde August Schmitz upp en ny fabrik i Furulund för tvättning och färgning av textilier.

Därmed var grunden lagd till det som under sina mest framgångsrika år var Skandinaviens största yllefabrik. Antalet anställda var då över tusen personer, de flesta kvinnor.

Under sitt mycket aktiva liv var August Schmitz utöver sitt VD-jobb i det egna företaget engagerad i många verksamheter. Bl. a var han tysk general­konsul, styrelseordförande i Kockums, VD i 24 år för Sydsvenska Kraftaktiebolaget (som sen blev Sydkraft och idag E.ON), ledamot av Malmö stads­fullmäktige under 21 år, ledamot i styrelsen för Malmö stads gas- och elektricitetsverk i 28 år och vice ordförande i styrelsen för Malmö stads spårvägar under 18 år.

Som sagt: Hjärtligt välkommen den 24 oktober 2006 klockan 19.00 för att ta del av Sven Olof Arlebäcks fängslande berättelse om en av Malmös främsta historiska personligheter: August Schmitz.

Stationshus och järnvägsmiljöer. Den svenska järnvägen 150 år.
Den svenska järnvägen fyller 150 år. Välkommen till den kungliga väntsalen!

Den 5 mars 1856 rullade det första tåget med hjälp av ångloket Oscar från Örebro till Nora. I december samma år invigdes stambanebiten Malmö-Lund.

Om detta och om hur nya spår och stationer sen växte fram berättar Tomas Tägil, universitetslektor och arkitekt vid LTH, onsdagen den 5 april 2006 klockan 19.00. Och platsen är inte vilken som helst utan Kungliga väntsalen från 1896 på Malmö C. Om du går in genom huvudentrén mot bussterminalen, så viker du direkt efter svängdörren åt höger, passerar kiosken och följer gången mot spår 9-11. Ovan­för en av de närmaste dörrarna ser du en kunglig krona.

Innanför den dörren startar vi och fullföljer den resa som Tomas döpt till ”Stationshus och järnvägsmiljöer”. En trevlig och nostalgisk resa.

Nye museichefen, Göran Larsson, avslöjar planerna för hur Malmös industriella kulturarv skall presenteras.

I tidningen Vårt Malmö berättade nyligen Göran Larsson, som tidigare var chef för Malmö Stadsarkiv, att han alltid varit intresserad av Malmös historia och hur man bäst återger den.

Som ny chef för Malmö Museer har han nu fått chansen att förverkliga sin dröm.

Göran Larsson inleder förverkligandet med ett rejält krafttag: Nästa stora basutställning kommer att handla om Malmös industriella kulturarv.

Torsdagen den 23 februari 2006 klockan 19.00 avslöjar Göran Larsson sina planer bakom presentationen av den fascinerande historien om hur Malmö växte fram som en viktig industri- och sjöfartsstad.

Du är hjärtligt välkommen att ta del av Göran Larssons intressanta redovisning, som sker från scenen i Skånska Ingenjörsklubbens lokaler i Tekniska Museet på Malmöhusvägen 7.

Vart tog den skånska livsmedelsindustrins historia vägen?
Det är ju så, att nära hälften av Sveriges livsmedelsproduktion sker i Skåne. Hur kan det då vara att den skånska livsmedelsanknutna industrins betydelse och historia är så lite uppmärksammad och att dokumentation och forskning om denna livsviktiga bransch är så begränsad?

Nu har det blivit hög tid att försöka reparera brist­erna och ta fram en plan för att långsiktigt bygga upp kunskapen om livsmedelsindustrins framväxt, utveckling och förändring över tiden och att värdera verksamhetens ekonomiska, sociala och kulturella betydelse.

Den som insett detta behov och tagit initiativet till det viktiga rekonstruktionsarbetet av vårt skånska livsmedelshistoriska arv är Regionmuseet Kristian­stad/Landsantikvarien i Skåne.

De presenterade år 2003 en förstudie av Skånes industriella arv, som år 2004 följdes av en för­djup­nings­studie kring jordbrukets industrialisering och som nu i år krönts med en rapport om livsmedelsindustrin i Skåne. Författaren till dessa forsk­nings­pre­sen­ta­tion­er är bebyggelseantikvarien Henrik Borg.

På onsdag den 23 november klockan 19.00 har just du chansen att ta del av Henriks redovisning, bl a av den färska rapporten, som är ett komplement till länets kulturmiljöprogram och som ligger till grund för beslut i långsiktiga frågor om dokumentering resp bevarande av byggnader och miljöer.

Henrik kommer att illustrera sin framställning med intressanta bilder och skildringar kring miljöer, byggnader, maskiner och människors liv. Bl a redovisar Henrik några exempel ur den inventering som just nu sker av mejerier.

Vi ses som sagt även denna gång i Skånska Ingenjörsklubbens lokaler i Tekniska Museet på Malmöhusvägen 7. Du är hjärtligt välkommen onsdagen den 23 november 2005 klockan 19.00!

Föredrag om Åsbrink & Co.
Välkommen till Stig Lindes föredrag om Åsbrink & Co den 27 oktober 2005 i Skånska Ingenjörsklubbens lokaler.

Att Volvo betyder ”Jag rullar”, det vet vi. Men på torsdag, den 27 oktober 2005 klockan 19.00, får vi bl a lära oss ett nytt latinskt ord, som också blev ett produktnamn: Verro, dvs ”Jag sopar”. Så hette en serie sopmaskiner, som AB Åsbrik & Co tillverkade för några år sedan.

Om det berättar Stig Linde, som 1935 började som ritare, dvs konstruktör, på Åsbrink och slutade som teknisk direktör 1978. I ord och bild berättar han om den intensiva verkstadstekniska utvecklingen under åren. Det var inte bara sopmaskiner som tillverkades på Åsbrink. Produktprogrammet som växte fram på Ön i Limhamn, blev brett. Bl a ingick även asfaltmaskiner, bänksvarvar och grävmaskiner.

Välkommen att ta del av en mycket händelserik indu­strihistorisk epok inom den svenska verkstadsbranschen. Denna gång gästar vi Skånska Ingenjörsklubben, som bjudit in oss till sina lokaler i Tekniska Museet på Malmöhusvägen 7. I mötet deltar styrelsemedlemmar från SIK. Det betyder, att vi efter Stig Lindes föredrag även informeras om SIKs verksamhet och om eventuella framtida sam­arbetsmöjligheter mellan våra två föreningar.

Än en gång: Hjärtligt välkommen torsdagen den 27 oktober klockan 19.00!